- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
172

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e häftet. Juni 1872 - J. D. Leufwenmark: Filtrerapparat för vin, likör, bränvin, saft, sirap, ättika m. m. - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Filtrerapparat


för vin, likör, bränvin, saft, sirap, ättika m. m.

Ett godt halffat af ek samt jernbandadt eller en lika
beskaffad helankare, allt efter den storlek man vill gifva
apparaten, beklädes invändigt med väl förtennadt kopparbleck. På
en tredjedel af höjden nedifrån botten fastsättes en stadig, af
fina hål genomborrad dubbelbotten, som äfven förtennas väl på
båda sidor. Ett par tum från öfre kanten fastlödes en fals,
på hvilken ett noga passande lock af invändigt förtennad
koppar får hvila. Fatets öfre, uttagna botten beklädes med en
list af kläde och inpassas i det ofvanför kopparlocket bildade
tomrummet, så att den väl sluter till sidorna men likväl kan
upplyftas. Den får hvila på 3 à 4 vid sidorna fastade
kopparnaglar, likaledes förtennade. I såväl trä- som kopparlocket
göras häl midt öfver hvarandra, hvari ett ut- och invändigt
förtennadt kopparrör passar noga. Detta rör göres så långt, att
det räcker några tum öfver apparaten samt förses i öfre änden
med en rörlig ögla af ståltråd. Under kopparlocket och på
25 à 30 liniers (7,5 à 9 c. m.) afstånd från detta insattes en
andra dubbelbotten, lika med den i apparatens undre del, men
endast löst hvilande på en stadig fals. I fatets nedre tomrum,
på 4 lin:s (12 m. m.) afstånd från botten, insattes en rak
metallkran utan pip samt invändigt och bakom liljan väl
förtennad. Den inskrufvas, så att den fullkomligt tätar i
kranhålet. Straxt under den nedre dubbelbotten insattes ett fint
rör af invändigt förtennad koppar, som med ett knä utgår
från apparaten och sedan böjes uppåt samt är så långt, att
det ett par tum öfverskjuter apparaten, vid hvars yttre sida
det stadigt fästes. Detta rör bör vara så fint; som möjligt och
tillslutes med ett litet, med ett hål försedt lock som fästes
vid röret medelst ett gångjern.

Den nu beskrifna apparaten ställes inuti ett annat fat af
trä som är något större, t. ex. ett helfat, då apparaten är
gjord af ett halffat, och ett halffat, då den är gjord af en
helankare. Apparaten placeras midt inuti ytterfatet på en stadig
ställning, så hög att den kommer att stå 30 à 50 lin. (12 à
15 c. m.) från dettas botten. Till apparatens kran hör vidare
ett med en böjd pip försedt rör af invändigt förtennad koppar
som kan skrufvas på kranen. Detta rör bör vara så långt, att
det når genom ytterfatet och räcker ned i ett nedanför
befintligt fat. Ytterfatet förses med en vanlig kran.

Apparaten användes sålunda. På nedre dubbelbotten
utbredes ett stycke ren flanell, så att den ligger slätt och sluter
väl till sidorna. På flanellen utbredes nedan beskrifna
pappersmassa, ungefär 8 lin. (24 m. m.) högt, och på denna lägges
ett 16 à 30 lin. (48 à 89 m. m.) högt lager, beroende på
den större eller mindre grad af oklarhet hos vätskan som skall
filtreras, tegelmjöl af nedan beskrifna beskaffenhet hvilket
tillpackas någorlunda fast. Den öfre dubbelbotten inlägges
derefter och på densamma utbredes ett stycke rent, tunnt linne.
Sedan påläggas båda locken, så att hålen i dem komma midt
öfver hvarandra och i dem insattes det omtalade röret. Öfver
apparaten på en passande träställning lägges ett fat,
innehållande den vätska som skall filtreras. En kran sättes i detta
fat, och på dess pip trades nyssnämnde rör, så att det hänger
på öglan.

Under apparaten och vid sidan deraf lägges åter det fat, i
hvilket filtratet skall uppsamlas eller det s. k. förlaget,
hvilket dock icke straxt lägges under, utan först då den
genomrunna vätskan synes fullkomligt blank. Till dess detta sker, får
den rinna i ett passande kärl, t. ex. en dragkanna, och
uppslås åter på fatet hvari drycken är. Man efterser allt emellanåt,
om vätskan är kristallklar, och först då lägges förlaget under.
I detta fats sprundhål inträdes apparatens kranrör och
omlindas med en ren duk, så att sprundhålet väl tillslutes. Det är
angeläget, att förlaget är tillräckligt stort för att rymma den
filtrerade vätskan, ty eljest fordras en ständig tillsyn, om det ej
skall blifva för fullt och rinna öfver. Kranen på det öfre fatet,
eller det hvari drycken är, öppnas nu litet och vätskan får
genom röret rinna ned i apparaten, så att denna fylles, hvarefter
kranen på densamma äfven öppnas litet och filtreringen får börja.
Under denna operation fylles det yttre fatet hvari apparaten
står med kokhett vatten, om den filtrerade vätskan är starkt
sockerhaltig och alkoholrik, såsom punsch, likör, bränvin eller
dylikt. Något af detta vatten aftappas sedermera allt emellanåt
och nytt ditslås, så att det alltid har en temperatur af 40°–50°.
Är det vin eller fruktsafter som filtreras, fylles ytterfatet
deremot med kallt vatten. Då filtratet afflyter blankt, får det
rinna i förlaget, och nu ställas kranarne så, att en lika tjock
stråle får nedrinna i apparaten som den som afflyter i förlaget.
Filtreringen fortgår nu lugnt af sig sjelf och behöfver ej vidare
öfvervägas, om förlaget är tillräckligt stort.

Den omnämda pappersmassan beredes på följande sätt.
Fint, hvitt, olimmadt papper, s. k. hvitt filtrerpapper,
sönderrifves i små bitar, hvilka blötas i vatten och sedan begjutas
med något af den dryck som skall filtreras samt sönderstötas
i en ren stenmortel till en tjock gröt, hvilken grötlika massa
derefter utbredes på flanellduken. Tegelmjölet åter erhålles af
skärfvor af nya, oglaserade blomkrukor eller fint taktegel, hvilka
stötas till ett ytterst fint pulver som begjutes med rent vatten,
omröres dermed väl och får sedan stå en stund i hvila för att
afsätta sig. Vattnet med deri lösta delar afhäiles nu och nytt
friskt påslås, hvarefter förfarandet upprepas. Detta förnyas
ännu en gång, hvarpå mjölet torkas.

Genom denna filtrermetod blir den filtrerade vätskan
fullkomligt blank. Tegelmjölet afgifver ingen smak, och apparaten
uppfyller till alla delar sitt ändamål. Vill man under
filtreringen affärga vätskan utbredes ett 40 à 50 linier (12 à 15 c. m.)
tjockt lager af ärtstora, preparerade benkol på tegelmjölet. De
använda benkolen prepareras sålunda. De begjutas med utspädd
saltsyra och få stå dermed en dag, hvarefter de tvättas mycket
väl med rent vatten, tills detta ej mera reagerar surt för
lackmuspapper, och få derefter torka. Genom denna behandling
aflägsnas all lerjord och endast det rena kolet qvarblir.

Det är klart, att satsen måste ombytas för hvarje ny sorts
vätska som filtreras. Tegelmjölet tvättas då väl och torkas samt
kan sedan åter nyttjas. Benkolen åter omglödgas.

J. D. Leufwenmark.

Litteratur.


Internationela utställningen i London 1871.

(Forts. från sid. 150.)[1]

3. Lergods-industrien.

Af C. F. Lundström.

I inledningen till denna tredje och sista del af
redogörelsen för den internationela utställningen i London 1871
uppdelar författaren först allt lergods i trenne hufvudklasser med
sina underafdelningar samt angifver de för dithörande olika
slags massa karakteriserande egenskaper och benämningar, på
samma gång han lemnar en kort historik öfver ifrågavarande
industris utveckling. Derefter sammanföras för beskrifningen
af de utställda föremålen dessa i tvenne grupper, af hvilka
den första omfattar terra cotta, eldfast lergods och gröfre
stengods
och den senare fajans, äkta och oäkta porslin samt
finare stengods. Så frestande det än vore att, om äfven i
korthet, meddela några utdrag ur den intressanta revy
författaren låter de omvexlande utställningsföremålen passera under
läsarens ögon, medgifver utrymmet ej detta; och inskränka vi
oss derföre till ett någorlunda fullständigt referat af, hvad
författaren har att säga om de svenska alstren inom denna
industrigren, detta så mycket hellre som derigenom en förklaring fås
på det från juryns sida mera eller mindre oblida omdöme som
vid sagde utställning korn dessa alster till del. I början af
det kapitel som omfattar den senare af ofvannämnde grupper
säger författaren nämligen:

"Anblicken af det hela var storartad och gaf ett angenämt
intryck genom massan af de till material, form och färg utsökta
artiklar, hvaraf man öfverallt var omgifven. Men ingalunda
erhöll man någon riktig föreställning om den finare


[1] Rättelse: i rubriken både å sid. 124 och 149 står 1872,
hvilket bör ändras till 1871.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free