- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
177

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e häftet. Juli 1872 - Verldsexpositionen i Wien 1873

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Andra årgången.

4:e häftet         Juli månad         1872.


–––––
Tidskriften utkommer med ett häfte i månaden.
Pris: för helt år 10 rdr, 3/4 år 7,50 rdr och
halft år 5 rdr. Lösa häften 1 rdr.

Redaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Byrå: Jakobs Kyrkogata 3, 2 tr. upp.

Annonser emottagas à 10 öre pr petitrad.
Tidningens expedition: Norra Smedjegatan 28.
–––––

Verldsexpositionen i Wien 1873.


VI.

Utställningsbygnaderna.

Generaldirektören för verldsutställningen i Wien 1873,
friherre Wilhelm von Schwarz-Senborn har från början arbetat
för, att denna exposition, äfven hvad beträffar de erforderliga
bygnaderna, skulle på ett värdigt sätt sluta sig till sina
föregångare. Dessa bemödanden hafva väsentligen gynnats och
befordrats genom de lokala förhållandena vid Wien. Denna stad
eger nämligen i sin Prater en naturlig park, som såväl på grund
af sin vidsträckthet som äfven till följd af sin landtliga och
behagliga natur på ett utmärkt sätt lämpar sig såsom plats för
en verldsutställning. Härigenom blef det möjligt att ställa till
denna expositions förfogande en arena som tfll och med vida
öfverstiger den vid expositionen i Paris 1867 på Champ de
Mars erbjudna. Följande jemförelse mellan
utställningsplatsernas storlek gifver en idé om förhållandet dem emellan:
utställningsplatsen i London (Hydepark) 1851 . . . 926,000 qv.fot
,, i Paris (Champs Elysées) 1855 . . . 1,170,000 ,,
,, i London (Brompton) 1862 . . . 2,111,000 ,,
,, i Paris (Champ de Mars) 1867 . . . 5,011,000 ,,
,, i Wien (Prater) 1873 . . . 29,439,000 ,,

Den för Wienerutställningen disponibla arenan är således mera
än 5 gånger större än utrymmet som stod Pariserutställningen
1867 till buds.

De trenne huvudbyggnaderna blifva: det stora
industripalatset samt konstutställningsbyggnaden och maskinhallen, af
hvilka den senare ligger bakom industripalatset åt Donau-floden
till och den förra framför sydöstra änden af detsamma. Dessa
bygnader erbjuda ett öfvertäckt utställningsrum som såväl i sin
helhet som för de enskilda utställningarne (maskinafdelningen
undantagen) är större än vid sista expositionen i Paris. Detta
täckta utrymme kan dock i händelse af behof betydligt förökas,
derigenom att bakgårdarne mellan tvärgallerierna på sjelfva
industripalatset helt och hållet eller delvis sättas under tak. Men
äfven utan denna utvidgning disponerar man ett ansenligt
utrymme under tak i de tre anförda byggnaderna, nämligen
1,319,350 qv.fot (116,341 qv.m.)

I. Det stora industripalatset uppföres enligt ett af van
der Nüll och Siccardsburg
projekteradt "paviljongssystem",
hvilket sedan utarbetats af arkitekten Carl Hasenauer.
Utförandet af detta jättearbete är äfven åt denne senare uppdraget,
med biträde af arkitekterna Korompay och Gugitz. Palatset,
hvars längd är 3,048 fot (905 m.) och bredd 690 fot (205 m.)
består af ett genom hela byggnaden gående hufvudgalleri af
84 fots (25 m.) bredd, till hvilket på båda sidor och på lika
afstånd från hvarandra sluta sig 16 tvärgallerier eller
paviljonger af 50,5 fots (15 m.) bredd och 253 fots (75 m.) längd,
hvarigenom på hvardera sidan om hufvud galleriet uppstå 12,
på trenne sidor ineslutna gårdar af samma längd som
paviljongerna och 118 fots (35 m.) bredd. Dessa gårdar, hvilka äro
afsedda för utställning af sådana föremål som kunna stå under
bar himmel möjliggöra i öfrigt utställningsrummens fullständiga
belysning genom högt sidoljus, hvarjemte derigenom kan
undvikas de många svårigheterna att få glastak täta för regn.
Vidare medgifva de en större luftighet i lokalerna samt, såsom
ofvan är antydt, tillfälle att utvidga de särskilda afdelningarne.
Slutligen erbjuder detta byggnadssätt ett lätt tillträde utifrån
till de respektive afdelningarne, en beqväm begränsning mellan
de särskilda staternas utställningsrum samt lätthet för besökaren
att orientera sig i det inre af palatset. Palatset afslutas på
båda sidor med tvenne större ändbygnader, inneslutande
fyrkantiga gårdar. Utom de 32 ingångarne för ändarne af
tvärgallerierna inbjuda 4 mäktiga hufvudportaler till inträde i
palatset.

För att erhålla en hvilopunkt i denna kolossala byggnad
samt för att afbryta enformigheten af det långa hufvudgalleriet,
är på midten af palatset anordnadt ett stort qvadratiskt
midtelparti, hvars centrum utgöres af en rotunda af oerhörda
dimensioner, till hvilken mr Scott-Russell, den beryktade
byggmästaren för Sydenhamus glaspalats, uppgjort ritningar. Denna
rotunda lär vara det största hittills utan stöd öfvertäckta rum;
dess diameter är nämligen 344 fot (102 m.) och höjd 118 fot
(35 m.). Man kan göra sig en ungefärlig föreställning om
detta jättearbete, då vi nämna dimensionerna å kupolerna till
St. Paulskyrkan i London, till St. Peterskyrkan i Rom och till
utställningsbyggnaden i London 1862, hvilkas spännvidder äro
respektive 115 fot (34 m.), 162 fot (48 m.) och 165 fot (49
m.). Derjemte må anföras att midtelpartiet af
Utställningsbygnaden i London 1862 jemte kupol, hofoperan i Wien samt
tornet till Weissgärberkirche i Wien – alla såsom bekant
bygnader af storartade dimensioner – kunna inrymmas i rotundan»
på industripalatset i Wien 1873. Hela det täckta utrymmet
i palatset uppgår till ungefär 1,138,500 qv.fot (103,000 qv.m.).

Rörande grundläggningsarbetena meddelar "Allgem. ill.
Weltausstellungszeitung" följande: "Hela Prater med östra delen af
staden Wien utgör såsom bekant en ö i Donau. Terrängen
består i de öfre lagren af fin, lucker svämsand som nedåt
öfvergår i grus och grof klappersten. Grundvattnet stiger till
6 à 10 fot (1,8 à 3 m.) under bygnadsgrunden. Med afseende
på dessa omständigheter har man måst taga sin tillflykt till
pålning under hela bygnaden med undantag för rotundan, hvars
32 pelare hvila på betongrund. Under golfvet till
utställningspalatset äro nedslagna 10,500 pålar af 71 lin:s (21 c.m.)
diameter, och under konstruktionsdelarne, murar och pelare,
dessutom 10,000 af 79 lin:s (23,5 c.m.) diameter, alla försedda
med jernskor. Öfver golfytans pålar, hvilka äro på ungefär
10 fots (3 m.) afstånd från hvarandra, ligga tvärslag, som åter
uppbära de på 3,4 fots (1 m.) afstånd från hvarandra och till
8,4 à 10 fot (2,5 à 3 m.) fritt liggande horizontela bjelkarne
på hvilka golfvet anbringas. Detta når omkring 1,6 fot (47
c.m.) utanför den äfven till en del utskjutande terrängen.
Alldeles oberoende af denna grundbygnad är den för
smidesjernsgallerväggarne och för det mellan dess pelare anbragta, tunna
murverket, i hvars öfre del fönsterna finnas. Gallerväggarne
stå vinkelrätt mot axlarne till de respektive gallerierna och
således äfven vinkelrätt emot de bakom dem stående murarne
samt hafva i hufvudgalleriet en bredd af 4,7 fot (1,4 m.) och
i tvärgallerierna 3,4 fot (1 m.). De uppbära de i flat bågform
konstruerade takstolarne. I hufvudgalleriet äro tre och tre par
samt i sidogallerierna två och två par pålar nedslagna på
behöriga afstånd från hvarandra och sammanbundna med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free