- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
182

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e häftet. Juli 1872 - H. Falcke: Inrättningar till förebyggande af olyckshändelser vid fabriker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Inrättningar till förebyggande af olyckshändelser
vid fabriker.


Under det man nästan i hvarje land ännu är sysselsatt med
att genom bildandet af försäkringsbolag mot olyckshändelser
göra dessa vid fabriksanläggningar tyvärr alltför ofta inträffande
fall, åtminstone i afseende på pekuniera förluster, till sina
följder så litet känbara som möjligt för de personer som deraf
blifva lidande, de må nu vara arbetare eller arbetsgifvare, går
det i Elsass bildade sällskapet för skydd mot dylika olycksfall
raskt framåt på den bana som af detsamma redan för flera år
tillbaka börjat beträdas, De berättelser styrelsen för detta
sällskap tid efter annan afgifver, och hvilka utförligt
offentliggöras i "Bulletin de la Société industrielle de Mulhouse", äro
oftast af ett mera än vanligt intresse, såväl på grund af de
statistiska uppgifterna på inom sällskapets verkningskrets
inträffade olyckshändelser, som äfven till följd af den detaljerade
beskrifningen öfver dessa och deras orsaker. Jemte dessa
uppgifter ingå dessutom i berättelserna olika förslag för att i
framtiden förebygga liknande tilldragelser. Den berättelse, som nu
ligger framför oss, omfattande året från den 1 Maj 1870 till
samma dag 1871, uppgifver olyckshändelserna vid de inom
sällskapets arbetsområde liggande fabrikerna till 17, för hvilka
18 menniskor, deribland 5 barn, hafva blifvit offer. Orsakerna
hafva i 12 fall befunnits vara bristande eller otillräckliga
försigtighetsmått, under det att i 3 fall äfven yttre, tillfälliga och
oförutsedda omständigheter medverkat. Man finner vidare, att
af de personer som blifvit skadade 14 genom lättsinne,
okunnighet eller försummande af de mest vanliga försigtighetsmått
sjelfve hafva varit orsaken till sin olycka. De flesta
kroppsskadorna (10) hafva inträffat vid spinnerier, och af hela summan
hafva 4 förekommit vid transmissionsinrättningar och 13 vid
arbetsmaskiner. Beträffande tiden och öfriga omständigheter
meddelar berättelsen, att 5 inträffat under det reguliert pågående
arbetet med de respektive maskinerna, 2 vid oförutsedt
igångsättande af desamma, 2 vid maskinens putsning, under det
denna var i gång, 3 genom åtskilliga omständigheter och 5,
då de ifrågavarande maskinerna ej voro i sin normala
verksamhet. Härvid bör ytterligare anmärkas, att vid de ofvan
omtalade tvenne första kategorierna af skadade personer ingen
afvikelse från de föreskrifna säkerhetsåtgärderna kunnat
upptäckas, då detta deremot varit fallet med de trenne senare.
Af samtliga olyckshändelser hade tvenne döden till påföljd; de
öfriga medförde vanligen förlust af händer eller armar eller
också svårare skador å dessa kroppsdelar.

Såsom en slutsats af de detaljerade undersökningarna öfver
alla de nyss omtalade olycksfallen uppställer berättelsens
författare följande förhållningsreglor, hvilka, ehuru till en del
väl kända af alla fackmän, dock aldrig kunna tillräckligt ofta
upprepas, då man ser huru ofta deremot brytes:

"Man bör aldrig närma sig ett sådant ställe, der två i
hvarandra ingripande hjul löpa mot hvarandra, och om man ej
kan undvika detta, bör man hålla sig vid ett fast stöd,
hvarjemte man äfven bor akta sig för att intaga sådana ställningar,
att man genom en felaktig rörelse kan komma ned emellan
hjulen. Man bör vidare undvika alla pösiga eller nedhängande
klädesplagg äfversom långt skägg och hår; hvarjemte man aldrig
bör närma sig i rörelse varande maskindelar med trasor, snören
eller remmar i händerna. Man bör omgifva alla sådana hjul
och axlar, isynnerhet stående, som äro så lågt placerade, att
man ej behöfver stege för att nå dem, med ett säkert omhölje
samt draga försorg om, att alla nödiga stegar och trappor, på
hvilka man skulle kunna komma intill dem, aflägsnas. Kunna
dessa ej undvikas, så sörje man för att solida stödjepunkter
anbringas äfvensom lämpliga skyddsbräden. Vid alla axlar måste
man undvika utstående, roterande ställskrufvar eller
befästningskilar, äfvensom remskifvor med sönderbruten ring."

"Transmissionsaxlames smörjning med olja bör alltid
verkställas endast nedifrån med tillhjelp af en vid en stång fästad
oljekanna. Likaså böra kugghjul aldrig smörjas med blotta
handen utan i stället medelst en med skaft försedd borste, och om
möjligt endast då maskinen står stilla, men alltid på den sidan
der kuggarne gå ifrån hvarandra. Går en axel tvärs igenom
en vägg, och befinner sig nära denna senare något större eller
mindre hjul bör man vid smörjningen af vägglagret aldrig införa
armen mellan hjulet och muren, utan i stället införa oljan på
det ifrågavarande stället medelst ett vid väggen fastgjordt rör.
Transmissionsaxlar böra aldrig putsas med trasor eller dylikt
som man håller i handen, utan i stället betjenar man sig
härvid af en borste med stång eller en omlindad hake. Hjul eller
lager böra endast rengöras medan maskinen står stilla. Stegar
som användas vid transmissioner måste, på det att de ej skola
glida, vara försedda med hakar, omvecklade med skinn. Man
bör aldrig uppstiga på en mot väggen lutad stege på sådant
sätt, att man befinner sig mellan muren och transmissionsaxeln."

"Remledningarnes iståndhållande må man endast öfverlemna
åt specialarbetare, såvida detta låter sig göra, men böra dessa
dock aldrig företaga reparationer af en afkastad rem som
nedhänger från en roterande axel, utan, om icke hake finnes för
remmens upphöjning, bör han medelst en hakstång föra den ett
godt stycke från hjulen. Endast med hakstång bör äfven
remmen åter påläggas."

"Såsom ytterligare resultat af de öfver orsakerna till en
mängd olyckshändelser gjorda iakttagelserna anbefaller
sekreteraren för det förutnämnda sällskapet i Elsass, Hr Heller,
åtskilliga anordningar som dels hafva afseende på enstaka
maskiner och dels på fabriker i allmänhet.

Bland dessa torde i första rummet böra omnämnas den så
kallade sjelfputsningsapparaten för mölspinnmaskinerna hvilken
visserligen till principen är förut bekant, men af Heller blifvit
väsentligt förbättrad. Framför cylindern och parallelt med
densamma är en metalltråd utspänd, på hvilken glider en ram fram
och tillbaka längs efter cylindern eller dess afdelningar. Från
denna ram nedhänger en putsduk, under det att å dess öfre del
äro placerade små putsvalsar hvilka hvila på cylindern. Ramens
rörelse fram och tillbaka åstadkommes genom dess fästande vid
ett under cylindern anbragt snöre utan ände, hvilket löper öfver
vid båda ändarne befintliga horisontela rullar som åter i sin
ordning sättas i rörelse af ett från utdragningsmekanismen
kommande snöre. Då detta senare erhåller en med vagnens gång
öfverenstämmande fram- och återgående rörelse, men ramens
drifaxlar endast kunna rotera åt ett håll, är den af snöret
omfattade delen af ramaxeln förbunden med vagnen genom en
koppling som fortplantar rörelsen endast i en riktning. Hvarje
utlöpande af vagnen åstadkommer således ett framåtskridande
till en viss punkt af putsramen; och vagnens tillbakagående
förorsakar dess stillastående. Den från ramen nedhängande
putsduken stryker vid vagnens ut- och ingående fram och åter
öfver dennes yta, och bortstryker sålunda all orenlighet som
derpå kunnat afsätta sig. Vid ramens lopp fram och tillbaka
löpa åter de små putsvalsarne öfver cylinderns öfre yta och
borttaga dervid alla fibrer och trådar som fästat sig på
densamma. Emedan mångahanda hinder finnas på cylinderns öfre
yta, hvilka skulle alldeles omöjliggöra putsvalsarnes lopp, om
dessa vore styfva, äro valsarne förfärdigade af kautschukrör
samt öfverdragna med duk, och böja de sig derföre genast
tillbaka, så snart de stöta emot något hinder men återtaga derpå
hastigt sitt förra läge tvärs öfver cylindern. De ändringar
som nu blifvit gjorda vid denna apparat hafva afseende på
utspänningen af ledningstråden, hvilken förut till följd af sin stora
längd ständigt böjde sig men nu understödjes med små armar.
Vidare sker putsramens rörelse numera från
utdragningsmekanismen istället för från cylindern, såsom förut var brukligt.
Slutligen är putsdukens upphängning på en böjd metalltråd
mycket enkel, likasom sjelfva putsramens fästande vid snöret
utan ände som sätter honom i rörelse. Ehuru dessa
förändringar förefalla temligen obetydliga, göra de dock apparaten vida
billigare och säkrare, samt blir derigenom lättare möjligt att
lämpa den efter maskinernas olika dimensioner, hvarför man
torde få vänta, att denna apparat skall i framtiden få en ännu
större användning än den hittills egt.

Vid fuktningsmaskiner och andra liknande inrättningar
som användas för appretering finnas vanligen valsar, hvilka
tryckas hårdt emot hvarandra och äro så belägna, att arbetarens
fingrar lätt kunna fattas af dessa, då han mellan dem inför varan.
För att förekomma sådant föreslår Heller att en s. k.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free