Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 / 189 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e häftet. Juli 1872 - Tresca: Experiment öfver läder-, kautschuk- och guttaperka-remmars dragförmåga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nämligen till endast 2,15 lin. per fot. Emellertid minskades
förlängningarne successivt för lika stora öfverbelastningar, hvilket
sannolikt äfven fortsatt, om man kunnat fortgå med sträckningen,
utan att remmarne afslitits vid fästepunkterna.

5. Engelsk rem af kautschuk med 2 lager inre väfnad.
Dimensioner: 33,68 X 1,43 = 48,16 qv.lin. (100 X 4,25 = 425
qv.m.m.), längd 6,74 fot (2 m.).

6. Engelsk rem af kautschuk med 6 lager inre väfnad.
Tre försök. Dimensioner: 50,52 X 3,54 = 178,84 qv.lin. (150
X 10,5 = 1,575 qv.m.m.), längd vid de tvenne första försöken
6,74 fot (2 m.) och vid det tredje 5,73 fot (1,7 m.).

7. Fransk rem af kautschuk med 2 lager inre väfnad.
Dimensioner: 33,68 X 1,18 = 39,74 qv.lin. (100 X 3,5 == 350
qv.m.m.), längd 6,74 fot (2 m.).

8. Engelsk rem af kautschuk med 3 lager väfnad,
hvaraf 2 yttre. Dimensioner: 16,84 X 1,68 = 28,27 qv.lin.
(50 X 5 = 250 qv.m.m.), längd 6,74 fot (2 m.).

Anm. Rörande kautschuk-remmarne med yttre väfnad
säger författaren, att dessa icke lida af samma fel, hvarmed de
glatta remmarne äro behäftade; de förra adherera nämligen
bättre än de senare, på grund af sin ojemna yta och väfnadens
sammantrycklighet. Experimenterna visa dessutom, att genom
den yttre beklädnaden deras mekaniska egenskaper i öfrigt icke
förändras.

9. Engelsk rem af kautschuk med 6 lager väfnad,
hvaraf 2 yttre. Tvenne försök. Dimensioner: 40,42 X 3,03
= 122,47 qv.lin. (120 X 9 = 1080 qv.m.m.), längd 6,74 fot
(2 m.) och 5,73 fot (1,7 m.).

10. Fransk rem af kautschuk med 3 lager väfnad,
hvaraf 2 yttre. Tvenne försök. Dimensioner: 16,84 X 1,68
= 28,27 qv.lin. (50 X 5 == 250 qv.m.m.), längd 6,74 fot (2 m.).

11. För att undersöka väfnadens inflytande på remmarnes
motståndsförmåga sammanvek man i 7 lager ett stycke
engelsk rem väfnad på samma sätt som den förekommer i remmarne
och hopfästade detta lager medelst tvärsömmar på 67 lin:s (20
c.m.) afstånd från hvarandra, och erhölls härigenom ett band
lika med remmen under n:o 6 af 50,52 lin:s (150 m.m.) bredd.
Denna underkastades trenne försök, hvaraf framgick, att
förlängningarne, som i början voro rätt stora för hvarje ny
belastning, småningom förminskades, hvilket sannolikt hade sin orsak
deruti, att inslagstrådarne hindrade längdtrådarne att utsträcka
sig öfver en viss gräns. Den franska väfnaden behandlades
på samma sätt och visade annaloga resultat, med undantag deraf
att förlängningarne hos denna alltid blefvo något mindre än hos
den engelska för samma belastning, och gjorde således denna
väfnad större motstånd. Af experimenten framgingo, att hos
väfnaden förlängningarne icke tilltogo lika fort som belastningarne,
hvilken egenskap också återfunnits hos de med väfnad
försedda kautschukremmarne.

För att af dessa försök kunna draga några slutsatser, äro
resultaten med afseende på förlängningarne sammanförda i
vidstående tabell för hvarje särskildt slags rem, så att de kunna
jemföras.

Slutledningarne af försöken blifva sålunda:

1:o) Man ser af denna tabell, att läderremmarne visa
de mest föränderliga förlängningarne, hvilket också
förklarar, hvarföre man innan de användas, vanligen underkastar
dem en föregående sträckning, nämligen för att undvika att en
afse värdare förlängning uppstår under arbetet.

2:o) I medeltal förlänga sig läderremmarne med 1/10 af sin
ursprungliga längd för en belastning af 15,98 skålp. (0,77 K.gr.),
kautschukremmarne med väfnad för 14,53 skålp. (0,70 K.gr.),
remmarne af ensamt kautschuk för 5,81 skålp. (0,28 K.gr.) och
guttaperkaremmarne för 5,19 skålp, per qv.lin. (0,25 K.gr. per
qv.m.m.); hvaraf framgår att kautschukremmarne med väfnad
mycket närma sig dem af läder.

3:o) En dubbelt så stor förlängning, som vid lädret
åstadkommes genom en belastning af 34,45 skålp. (1,66 K.gr.),
fordrar vid med väfnad försedd kautschuk 52,08 skålp, per qv.lin.
(2,52 K.gr. per qv.m.m.).

4:o) Industrien har således vetat att med framgång imitera
lädrets egenskap att förlänga sig i mindre proportion, än
belastningarne stiga.

Remmarnes	Belastning i skålpund per qvadratlinie,	Afslitningen inträffade vid en
beskaffenhet.	motsvarande en förlängning per fot af	belastning per qv. lin. af skålp.

	2	2,5	5	7,5	10	12,5	15	20
	lin.	lin.	lin.	lin.	lin.	lin.	lin.	lin.
1. Läder	1:o . . .	»	»	4,36	789	12,87	17,85	24,69	39,22	57,23; mellan fästena.
	2:o . . .	»	»	3,32	6,23	9,34	12,45	18 68	31,13	30.98; i skarfven.
	3:o a. . . .	»	6,02	11,41	16,60	23,86	30,92	38,80	53,93	43,39; i skarfven.
	b. . . .	»	»	»	8,92	13,07	17,43	23,24	27,81
2. Guttaperka	a. . . .	3,32	»	5,40	5,81	6,43	6,64	6,85	6,85
	b. . . .	»	»	2,08	2,49	3,32	4,15	7,47	7,47
	c. . . .	»	»	3,73	4,15	4,98	5,40	7,26	7,26
3. Kautschuk	a. . . .	1,87	2,49	3,73	4,77	6,23	7,68	»	»
	b. . . .	1,45	2,39	3,32	4,36	5,60	6,64	»	»
	b. . . .	1,45	2,39	3,32	4,36	5,60	6,64	8,30	»	9,55; vid ett fäste.
4. Kautschuk	a. . . .	2,7	3,11	5,60	10,79	16,60	22,20	»	»	22,82; vid ett fäste.
m. i. väfnad	b. . . .	»	»	»	»	»	»	30,50	48,35	48,35; vid ett fäste.
5. Kautschuk	. . .	3,73	5,60	7,06	10,79	15,56	20,75	28,01	46,07	54,99: mellan fästena.
m. i. väfnad	. . .
6. Kautschuk	a. . . .	2,08	2,49	5,40	9,13	13,07	18,26	»	»	19,75; vid ett fäste.
m. i. väfnad	b. . . .	»	»	»	»	»	19,71	25,94	»	22,41; vid ett fäste.
	c. . . .	1,25	2,49	3,94	6,43	13,07	19,71	28,84	»	20 75: vid ett fäste.
7. Kautschuk	. . .	»	»	5,19	8,72	14,73	22,82	34,03	»	44,41; mellan fästena.
m.i. väfnad	. . .
8. Kautschuk	. . .	»	»	6,23	9,35	14,51	21,79	31,13	62,25	68,48; mellan fästena.
m.i. väfnad	. . .
9. Kautschuk	a. . . .	»	2,08	5,19	8,30	12,87	19,09	20,77	»	30,71; vid ett fäste.
m. y. väfnad	b. . . .	»	»	3,53	6,23	12,87	21,17	34,45	»	42,32: vid ett fäste.
10. Kautschuk	a. . . .	»	»	5,19	9,34	16,19	24,69	33,62	»	47,73; mellan fästena.
m. y. väfnad	b. . .	»	2,28	5,19	8,51	14,51	21,17	30,50	52,08

5:o) Denna egendomliga och med afseende på praktiken
intressanta egenskap härleder sig säkerligen från de hinder,
hvilka uppstå för längdtrådarnes i väfnaden samt de
sammanhängande cellernas i lädret utsträckning.

6:o) De tvenne sistnämnda remsorterna kunna under
vanliga förhållanden begagnas för en belastning af 20,75 skålp,
per qv.lin. (1 K.gr. per qv.m.m.).

7:o) Kautschukremmarne utan väfnad samt de af guttaperka
böra ej utsättas för större påkänning än 5,19 skålp. per qv.lin.
(0,25 K.gr. per qv. m.m.). Vid en temperatur af 20° förlänger
sig guttaperkan nästan huru mycket som helst för en
belastning af 7,26 skålp. 0,35 K.gr.), och kautschuken brister för
8,30 skålp. per qv.lin. (0,40 K.gr. per qv.m.m.).

8:o) Guttaperkaremmarne kunna med fördel begagnas i alla
de fall, då transmissionen är utsatt för att fuktas af kallt vatten,
men de måste omsorgsfullt skyddas för solens strålar. För
öfrigt kunna bitar deraf, hvilka i allmänhet äro begärliga
för arbetarne, utan svårighet formas om igen, snart sagdt huru
många gånger som helst, för att bagagnas.

9:o) Vulkaniserad kautschuk förstöres genom användning
och blir ofta spröd, hvaremot den i förening med väfnad kan
begagnas längre och med större säkerhet.

10:o) Slutligen kan tillverkningen af dessa senare remmar
utsträckas till större dimensioner än vid användning af läder,
hvarföre de också blifva lämpligast för större kraftbehof. Dock
böra de då ej belastas högre än med 10,37 skålp. per qv.lin.
(0,5 K.gr. per qv.m.m.).

                        (Efter Bulletin de la Société d’encouragement.)

-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>