- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
190

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e häftet. Juli 1872 - Maskin för beredning af rörtorf - Mjölkafkylnings-apparat för mejerier - Schenkers ligroin-brännare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Maskin för beredning af rörtorf.


Bruksförvaltare S. H. Samuelssons patent.

(Plansch 9, figg. 13–17.)

Den å plansch 9, figg. 13–17, framstälda teckningen
föreställer den af bruksförvaltare S. H. Samuelsson, Töcksfors och
Råda, konstruerade och nyligen patenterade maskinen för
beredning af rörformigt bränsle utaf dy- och torfmossor. Fig. 13 visar
maskinen från sidan, fig. 14 en vertikal och fig. 15 en horisontel
genomskärning af densamma samt figg. 16 och 17
genomskärningar af rännan med kolf för torfrörens formning.

Maskinen arbetar sålunda: Den för rörelsens
åstadkommande begagnade motorn förenas medelst en af
kopplingsknutarne A eller A1 med maskinen och meddelar åt axeln B en
roterande rörelse, hvarvid de från matareverket C i lådan D
nedfallande torfstyckena sönderskäras af de på axeln B
spiralformigt insatta knifvarne E. Torfstyckena föras då mot de vid
ena sidan af lådan fastskrufvade jernpinnarne F, hvilka hindra
dem att fortfarande medfölja knifvarne under deras rotation,
så att torfstyckena genomskäras af dessa och tvingas att röra
sig framåt i lådans längdriktning, hvarigenom de slutligen
sönderdelade nedfalla i rännan G. Samtidigt verka de på axeln B
sittande vefvarne H och H1 på sina respektive vefstakar I och
I1, hvilka sålunda åstadkomma en fram- och återgående rörelse
hos de vertikala häfarmarne K samt en upp- och nedgående
rörelse hos den horisontela armen L. Vid denna senare är
fästad stampen M som vid nedgåendet sammanpressar den i
rännan G befintliga torfmassan. Under det stampen rör sig
uppåt, framskjutes torfmassan af den med häfarmarne K förenade
kolfven N som löper fram och tillbaka i sagde ränna, vid
hvars yttre ände är medelst skrufvar O fästadt ett munstycke P.
Med tillhjelp af detta och den i kolfven insatta runda käppen R
bildas af den frampressade torfmassan rörformiga stycken med
ett hål. Önskas flera hål insättas ett motsvarande antal runda
käppar i kolfven. För hvarje slag af maskinen formas sålunda
ett rörformigt torfstycke af den längd som åstundas. Dessa
rörstycken uppläggas derefter på små bårar samt bortföras på
vagnar, gående på provisionela jernvägar till den plats, der de
skola uppställas till torkning. Ökas längden å lådan D och
axeln B samt knifvarnes antal och derjemte en ränna med kolf
insattes vid hvardera änden af lådan, blir maskinen
dubbelverkande, så att tvenne rör på en gång formas.

Maskinen kan äfven användas för tillverkning af tegelrör
och murtegel, blott derför lämpade munstycken insättas.

Konstruktören angifver i patentbeskrifnirigen, att denna
maskin erbjuder framför de för s. k. rörtorfs framställande
använda maskinerna, å hvilka han år 1864 erhöll patent, de
fördelar: 1:o) att denna, med afseende på såväl dess konstruktion
som dess förfärdigande af trä, blir vida enklare och lättare,
hvilket senare är af väsentlig betydelse, då den bör ined lätthet
kunna flyttas; 2:o) att den med samma kraftåtgång
åstadkommer sn större tillverkning; 3:o) att torfrören genom
råmaterialets fullständigare bearbetning blifva af den konsistens, att de
utan stöd kunna ställas upprätt på den för torfvens torkning
atsedda platsen samt efter torkningen intaga mindre utrymme;
4:o) att maskinen på grund af dess under arbetet afvägda
belastning går jemnare; 5:o) att den kan göras dubbelverkande, så
att tvenne rör på en gång pressas; samt 6:o) att flera
maskiner på en gång kunna tillkopplas samma motor.

Mjölkafkylningsapparat för mejerier.


English & Hanssen’s patent.

Ändamålet med denna apparat är att afkyla den
nymjölkade, varma mjölken så hastigt som möjligt med tillhjelp af
minsta möjliga qvantitet kallt vatten från en temperatur af 30°
å 34° till 6° å 10°, samt att sedermera bibehålla den afkylda
mjölken vid denna temperatur, så länge det åstundas (24–72
timmar), medan gräddens afsättning försiggår, eller under det
mjölken transporteras.

För vinnande af detta mål intappas mjölken genom en sil
i en apparat, som består af långa, djupa och smala kanaler, skilda
genom tunna mellanväggar af förtennadt koppar- eller jernblock,
samt omgifves ytterst med en beklädnad af trä och derinnanför
ett lager af dåliga värmeledare, såsom filt, nöthår, risaffall,
bomull eller dylikt. Hvarannan af de nämnda smala kanalerna
är upptill öppen, och rinner mjölken genom dessa till den andra
änden af apparaten, under det att kallt vatten inledes genom
ett rör och får cirkulera i motsatt riktning mot mjölken i
de mellan mjölkkanalerna befintliga, upptill täckta kanalerna
samt slutligen, uppvärmdt af mjölken, aftappas. Sedan
mjölken blifvit vederbörligen afkyld, får den genom ett hål i
apparatens botten nedrinna i förvaringskärlen, hvilka äro
försedda med lock som sluta tätt till, så att luften ej får tillträde
under gräddbildning. De för mjölkens transport använda kärlen
äro förfärdigade med dubbelväggar och deremellan befintliga
dåliga värmeledare. Rengöringen af kanalerna verkställes med
en särskild slags borstar. – Patentinnehafvarnes ombud i Sverige
är e. o. kanslisten G. Arvidsson, Stockholm.

Schenkers ligroin-brännare.


Flyktigheten hos destillationsprodukterna af petroleum,
isynnerhet den s. k. ligroinen, har, såsom bekant, gifvit
anledning till många försök att förbränna detta lysmaterial i gasform.
En apparat af detta slag, nyligen uppfunnen af bleckslagaren
Schenker i Dresden, synes hafva lemnat goda resultat. Enligt
"Zeitung des Dresdner Gewerbevereins" består en dylik
transportabel gaslampa af ett bleckkärl som fylles med ligroin (och
hvilken fyllning, såsom vanligt med dessa lätt antändbara oljor,
icke får ske vid eldsljus) och derefter tilltäppes med en skruf.
Från kärlets nedersta del går ett rör nedåt och böjes sedan
uppåt, och är detta vid den uppåtböjda änden försedt med en
egendomlig kran (skruf med kon) samt vidgar sig der ofvanför
till skålform. I denna skål inskrufvas sjelfva brännaren som
består af tvenne delar, en undre, ett horizontelt litet rörstycke,
vridbart i en öppning å hufvudröret. Detta rörstycke har på
ena sidan ett litet hål, hvilket man genom vridning mera eller
mindre åt ena eller andra sidan kan inrikta under den öfre delen,
som är af messing och på vanligt sätt gifver lågan dess form.

Lampan skötes på följande sätt: Först uppvrides kranen,
så att något olja på grund af lagen för kommunicerande kärl
utflyter ur hålet på det horisontela rörstycket och nedrinner i
skålen inunder. Derefter tillskrufvas åter kranen och oljan
antändes, hvilken då brinner med en irreguliär och fladrande
låga. Sedan den utrunna qvantitet af oljan är i det närmaste
förtärd öppnas åter kranen, och nu framträder den egentliga
lågan med stark lyskraft. Den första antändningen åstadkom
nämligen en uppvärmning af brännaren och en del af
hufvudröret, hvarigenom ligroinen som har en mycket låg kokpunkt
redan under det den går genom sistnämnde rör förvandlas i gas
och såsom sådan utkommer i brännaren. Värmen hos den nu
kontinuerligt brinnande lågan är tillräcklig för att fortfarande
förgasa den tillflytande vätskan.

De angifna fördelarne af dessa slags lampor äro:

1. Lampornas billighet. Priset beror i öfrigt naturligen
på den yttre utstyrseln.

2. Brännmaterialets billighet. Med en ljusstyrka,
motsvarande en vanlig fiskstjert-gaslågas, kostar brännmaterialet endast
2,2 öre per timme; och för att bringa en kanna vatten i
kokning åtgår för icke fullt 1 öre ligroin.

3. Lättheten att transportera.

4. Den ringa faran. Blott då kranen står öppen, under det
lampan icke brinner, kan genom den utrinnande ligroinens
antändning olyckor uppkomma, hvilket ju också är fallet vid gaslysningen.

Ännu återstår dock att vid dessa lampor åstadkomma en
lugnare låga, hvilket nu likasom formen är beroende på ett
ytterst noggrannt utförande af brännaren och inriktningen af
det horizontela röret. Vidare bör å dessa lampor kunna
åstadkommas flera olika former å lågan än hittills, särskildt
argandska brännare, hvilket väl ej heller bör vara omöjligt; och först
med rundbrännarnes införande kan detta belysningsmedel bana
sig väg äfven till de finaste salonger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free