- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
196

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e häftet. Juli 1872 - Clemens Winkler: Talmiguldet och dess förfalskningar - Den nordiska industri- och konstutställningen i Köpenhamn 1872

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af en skifva, återgifvande de finaste teckningarne och refflorna
ett bevis på, att pläteringen var mycket väl utförd.
Sammansättningen af båda delarne var följande:
täckplattan knappen
koppar . . . 89,57 proc. . . . . . . . . 82,37 proc.
zink . . . 7,55 ,, . . . . . . . . 17,06 ,,
tenn . . . 1,12 ,, . . . . . . . . 1,03 ,,
guld . . . 0,97 ,, . . . . . . . .
––––––––––––––––––––
99,21 proc. . . . . . . . . 100,46 proc.

Man ser, att i detta fall en dubbel besparing blifvit
iakttagen. Å ena sidan var blott den tunna, vid användningen
synliga täckplattan försedd med solid förgyllning, under det att
den i afseende på vigten väsentligaste delen eller hufvudmassan
af knappen ej företedde någon guldhalt; och å andra sidan har
man vid tillverkningen af den senare begagnat sig af en
zinkrikare och följaktligen billigare legering, hvartill man för öfrigt
torde hafva nödgats för erhållande af den riktiga färgtonen.
En dylik knapp lemnar knappast något öfrigt att önska, hvad
beträffar oföränderligheten, och dock har det skickliga
anbringandet af guldet gjort blott en ringa qvantitet deraf nödvändig.
Den såsom täckplatta tjenande, förgylda skifvan vägde ungefär
4,7 ort (0,2 gr.) och innehöll icke fullt 0,05 ort (2 m. gr.) guld,
hvars värde blott uppgår till ej fullt 1/2 öre!

Dessa fakta tala obetingadt till förmån för (pariser
bijouterivaru-industrien och bevisa, att denna lägger sig vinn om
att med små medel och till lågt pris framställa varor af stor
fullkomlighet, samt att den bemödar sig om att genom
förbättrade fabrikationsmetoder och förståndig användning af materialer
kunna uthärda prisnedsättningarne, i stället för att slå in på
den beqvämare vägen att leverera en mindre solid vara. Detta
är också till en del den naturliga orsaken, hvarföre pariser
bijouterivarorna allestädes värderas så högt och föredragas
framför dylika af annat ursprung.                         (Forts.)

Den nordiska industri- och konstutställningen
i Köpenhamn 1872.



IV.
Konstindustrien.

(Korrespondens till Teknisk Tidskrift.)

Konstens tillämpning på industrien är en af dagens
vigtigaste frågor. Det torde derföre ej vara ur vägen att bland
beskrifningar öfver och redogörelser för de vid nu pågående
exposition i Köpenhamn utstälda föremålen några ord särskildt
egnas åt den form, hvarmed materialet i allmänhet är
behandladt.

Materialet, hvars bearbetning fordrar en högre eller lägre
grad af teknisk färdighet, är ett dödt ting, som endast genom
formen, genom en för ögat behaglig sammanställning af arbetets
olika delar får lif och förmår behaga på samma gång som tjena
oss. Den konstnärliga behandlingen af de i vårt dagliga lif
nödvändiga föremålen utöfva det starkaste inflytande på vår
smak, hvilken genom den beständiga beröringen med dessa
småningom utvecklas eller förskämmes, alltefter beskaffenheten af
de artiklar hvarmed industrien förser oss. Följaktligen är det
för denna industri en pligt att egna den största omsorg åt
formen.

Industriidkaren, hvilkens egentliga verksamhet omfattar
tillverkning och försäljning, kan i de flesta fall icke derjemte skaffa
sig den konstnärliga bildning, som erfordras för att gifva ett
smakfullt yttre åt sina arbeten. Modellen eller mönstret
öfverlemnas derföre i utlandet vanligtvis åt en konstnär, hvars
ritningar och föreskrifter handtverkaren får lära sig att
fullkomligt uppfatta och följa vid arbetets utförande. I Danmark var
detta samarbete mellan handtverkare och konstnär alldeles okändt,
till dess professor Hetsch höjde konstindustrien genom att lemna
ritningar till en del, ännu i dag mycket värderade arbeten.
Sedan dess har handtverkaren allt mera insett behofvet af den
konstnärliga ledningen, och nu kunna vi säga, att intet
dekoratift arbete utföres, der icke en god artist gifver formen och
leder utförandet. De konstnärer, åt hvilka uppdrag i denna
riktning i allmänhet lemnas, äro uppfostrade vid de Fria
Konsternas Akademi i Köpenhamn, der de erhålla en på klassiska
studier grundad undervisning. Dessa studier återkomma sedan
vid de praktiska göromålen, ombildade efter artistens individuela
begåfning och smak, dock alltid med denna sans och urskilning,
som äro resultaten af en god underbyggnad. Inom den danska
konstindustrien uppkommer derigenom en skola, hvars enda mål
är en ädel och vacker renaissans, ett återupptagande af
1500-talets bästa anordningar och detaljer.

Bland utställningens olika arbeten ådrager sig den danska
afdelningens guld- och silfveralster den största uppmärksamhet.
De flesta föremål äro hållna i en ren stil, och om denna någon
gång blandas med en senare renaissans, såsom t. ex. i den
stora uppsats, kronprinsen och kronprinsessan fingo emottaga
vid sin förmälning, så har man dervid valt denna stils vackrare
motiver. Äfven de minsta och enklaste föremål hafva en god
profilering, en ädel kontur, och äro fullkomligt fria från dessa
föråldrade former, som ännu vidlåda våra svenska silfverarbeten.
Teckningen och utförandet äro i harmoni med hvarandra,
ornamentet är af artisten riktigt placeradt och af arbetaren
stilsenligt återgifvet. Ornamenten äro graverade med den största
säkerhet, ofta i förening med väl tecknade figurer. Vi
medhinna ej att här uppräkna de särskilda utställarne, utan vilja
endast nämna herrar Christesen, Michelsen och Drewsen (electro
pläter).

Inom den 9:de klassen eller möbeltillverkningen kunna vi
ännu tydligare följa den danska riktningen. Under det att
guld- och silfverindustrien först på senare tider hunnit till sin
nuvarande utveckling, har snickeriet alltid stått mycket högt i
Danmark. Redan på 1500-talet hade man deri uppnått en hög
grad af färdighet; och det var endast med största svårighet man
efter branden vid Fredriksborgs slott kunde få det nya
snickarearbetet i bönkapellet utfördt med samma fulländning som dess äldre
delar. Inlagda och rikt skulpterade skåp eller andra möbler
finnas i såväl enskildas som allmänna samlingar; materialer till
en dansk möbelindustri saknas således ej. Vi finna också här
rikedom och omvexling, den mest olikartade behandlmg af träet
och den största konstnärlighet i utförandet. Äfven inom denna
tillverkning märkes en sjelfständig uppfattning, en bestämd
motvilja mot all kopiering af utländska mönster. Vi hänvisa till
herrar Lunds, Hansens, Ottesens och Jensens utställningar.
Materialet är olika, och man måste beundra, med hvilken fin
urskilning man begagnat sig af de särskilda träslagens olika
effekt, än medelst inläggning, än medelst gravering af ornamenten.

Vid porslinstillverkningen böra vi kanske mest fästa oss
vid målningen. På den Kungliga Porslinsfabrikens étagère finna
vi många vackra vaser, der likväl färgen och de fint utförda
mätningarne äro hufvudsaken. Mot herrar Bing och Gröndals
arbeten anmärkes, att de äro förut exponerade, och att de i
allmänhet visa ett stillastående i förhållande till andra fabrikers
framsteg.

Vi öfvergå nu till den svenska afdelningen. Med glädje
se vi de vackraste arbeten, men också vid sidan deraf de
sorgligaste prof på våra handtverkares likgiltighet för att äfven vid
dyrbarare arbeten skaffa sig goda ritningar och modeller. Vi
sakna här den enhet i stilen, detta samarbete af olika till
samma mål sträfvande krafter, som karakterisera den danska
industrien. Vi finna visserligen t. ex. vakra snickeriarbeten, af
Edberg, Boman, Malmberg och Malmö Industrilotteri, men dessa
äro antingen utförda efter ritning af någon undantagsvis för
konstindustrien arbetande konstnär eller kopior af utländska
modeller; de äro ingalunda resultaten af en sjelfständig inhemsk
konstindustri.

Vår guld-, silfver- och nysilfver-industri är representerad
af endast tre utställare: Guldsmedsbolaget i Stockholm, Malmö
Industrilotteri och herr Liedberg. Vi hafva redan omnämnt,
hvilken smak danskarne utveckla i hela denna omvexlande
samling af borduppsatser, dryckeshorn, serviser etc., som upptager
den mellersta delen af den täckta gården. Det dyrbarare
materialet eller imitationen deraf berättigar till en omsorgsfullare
behandling af formen, och kostnaden för ett artistiskt biträde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free