Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 / 199 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e häftet. Juli 1872 - Smärre notiser - Patenter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

	År.		Införsel.		Utförsel.
			Centner.		Centner.
Tyskland . . .	1871	. . . . . . . . .	4,782,485	. . . . . . . . .	869,350
Belgien . . .	1870	. . . . . . . . .	1,424,287	. . . . . . . . .	917,480
Italien . . .	1871	. . . . . . . . .	1,006,231	. . . . . . . . . .	125
Frankrike . . .	1870	. . . . . . . . .	957,625	. . . . . . . . .	16,345
Österrike . . .	1870	. . . . . . . . .	822,265	. . . . . . . . .	21,407
Storbrittannien . . .	1870	. . . . . . . . .	806,491	. . . . . . . . .	93,506
Ryssland . . .	1870	. . . . . . . . .	615,785	. . . . . . . . .	– – –
Holland . . .	1870	. . . . . . . . .	429,300	. . . . . . . . .	60,563
Schweiz . . .	1871	. . . . . . . . .	261,964	. . . . . . . . . .	– – –
Sverige . . .	1870	. . . . . . . . . .	117,091	. . . . . . . . . .	562
Danmark . . .	1870	. . . . . . . . .	104,046	. . . . . . . . .	35,568
Spanien . . .	1867	. . . . . . . . .	56,140	. . . . . . . . .	– – –
Portugal . . .	1868	. . . . . . . . .	41,633	. . . . . . . . .	1,639
Norge . . .	1869	. . . . . . . . . .	33,500	. . . . . . . . .	– – –

Under det Storbritanien brukar förse kontinenten med de
transatlantiska handelsvarorna, är det här Belgien och Tyskland,
som framför detta land förse sina angränsande länder med
detta lysmaterial. Dernäst komma Holland och Danmark.
Europas förbrukning af petroleum uppgår, med inberäknande af
Turkiet och Grekland samt frihamnarne, i rundt tal till 12
millioner centner.

Fysiologisk verkan af komprimerad luft. I och för
uppförande af en bro öfver East River vid Brooklyn nära Newyork
byggdes pelarne i klockor, fyllda med komprimerad luft. D:r
A. H. Smith undersökte dess inverkan på friska karlar vid ett
öfvertryck af 15 à 17 skålp, per qv.v.tum (1,04 à 1,18 K.gr.
per qv.c.m.) och fann, att vid ett tillfälle hade pulsslagen efter
1 1/2 timmes vistelse i denna atmosfer stigit från 82 till 126
slag, vid ett annat efter 1 timme från 84 till 114 slag. Luften
var varm och fuktig, hvarföre arbetarne transpirerade starkt; ett
ljus brann deri endast med liten och rökig låga.

Ett nytt eldsläckningssätt, hvarmed afses att åstadkomma
en nästan ögonblicklig qväfning af elden, försöktes nyligen å
Champ de Mars i Paris på en särskildt uppförd, med spånor
fyld träbygnad, hvilken antändes; och utsläcktes elden genast,
sedan lågorna fått riktig fart. Metoden, uppfunnen af mr De
la Vieille Montagne, kemist i Amiens, består i att öfvergjuta
elden med vatten, till hvilket hartsartade ämnen blifvit blandade.
På detta sätt påstås vattnet hafva förmågan att genomtränga
föremålen i stället för att genast öfvergå i ångform. De
hartsartade ämnena bilda dessutom en rök som qväfver lågorna. Det
torde dock böra anmärkas, att en så intensiv rök under vissa
vilkor kan vara olägligare än eldens verkningar.

Emalj för kopparkärl. För att skydda kokkärl af
koppar, hvilka användas till kokning af sådana födoämnen som
innehålla växtsyror, hvaraf kopparn vid tillträde af luft
angripes och gifver anledning till bildande af ohelsosamma
föreningar, är tjenligt att öfverdraga dem med en emalj af följande
sammansättning: 12 delar hvit fluss, 12 delar obränd gips och
1 del borax pulveriseras mycket fint och blandas intimt
tillsamman, hvarefter denna blandning smältes. Efter afsvalnandet
sönderkrossas massan och rifves mycket fin samt blandas med
vatten till en deg, som påstrykes kärlet i jemnt lager och
torkas vid lindrig värme, hvarpå kärlet upphettas (i smått i en
muffel, i stort i en täckt ugn) så starkt, att massan råkar i
fluss. Efter afsvalnandet har man en hvit ogenomskinlig emalj,
som är starkt fästad vid kopparkärlet samt ej afspringer för
lindriga stötar och skyddar metallen mot växtsyrors inverkan,
hvarför man kan deri tillreda äfven sura maträtter.

Något om kolsyrade vatten. Artificielt beredda kolsyrade
vatten, synnerligast det så allmänt brukliga sodavattnet, anses
i allmänhet dåligt af konsumenterna, om korken vid flaskans
öppnande ej utspringer med en stark knall. Detta är likväl
ett stort misstag, ty det bevisar endast att vattnet jemte
kolsyra innehåller atmosferisk luft, hvilket gör, att det ej längre
qvarhåller gasen samt tillika innehåller vida mindre af denna,
än som annars skulle vara händelsen. Vid öppnandet af en
flaska mineralvatten, som är kolsyrad med fullkomligt ren och
från atmosferisk luft fri kolsyra, uppstår aldrig en så stark
knall. Sådant vatten är likväl vida mera uppfriskande och
qvarhåller längre gasen.

Undersökning om vin är konstfärgadt eller ej. 11,8 ort
(50 gr.) af vinet slås på samma vigt pulveriserad
mangansuperoxid (brunsten) och omskakas dermed en fjerdedels timme,
hvarefter det filtreras. Blir då filtratet klart och blankt, är
vinet ej konstfärgadt, men i motsatt fall är detta händelsen.

Medel att upptäcka om rödt vin är färgadt med
blåholzextrakt. Indoppar man ett med en koncentrerad lösning af
ättiksyrad kopparoxid indränkt stycke filtrerpapper i ett med
blåholzextrakt färgadt vin, så antager papperet en blåviolett
färg, emedan hematein, färgämnet i blåholz, färgar sig
himmelsblå vid närvaro af kopparsalter. I ej konstfärgadt rödt vin
antager deremot en sådan pappersmassa endast en grå eller
rödaktigt grå färg.

Patenter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>