- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
202

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5:e häftet. Augusti 1872 - Den nordiska industri- och konstutställningen i Köpenhamn 1872

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Åtvidabergs och Kopparbergs Bergslags väl bekanta produkter.
Ett särskildt omnämnande förtjenar den af Falu grufva utstälda
serien af väl sorterade och anrikade malmer.

Fagerstas rika och mångsidiga utställning gifver en god
föreställning om den stora utveckling, som detta verk under de
sista åren undergått. Redan på pariserexpositionen 1867
hedrades visserligen Westanfors-Fagersta med guldmedaljen, men af
de då utstälda artiklarne voro de flesta vid andra verkstäder
förfärdigade af den vid Westanfors tillverkade utmärkta
bessemermetallen. Sedan den tiden har emellertid det med
Westanfors förenade förädlingsverket vid Fagersta så utvecklat sig,
att dessa verk vid denna exposition icke utställa något, som
ej vid dem är helt och hållet förfärdigadt. Detta är så
mycket märkligare, som de utstälda artiklarne äro af särdeles
mångfaldig beskaffenhet. Så upptages utställningens bakvägg
af en utaf sågblad bildad sol. I midten sitter en stor cirkelsåg,
omkring hvilken raka sågblad radielt anordnats såsom från
densamma utgående strålar, och utanför dessa sitta åter mindre
cirkelsågblad. Till sitt yttre utmärka sig samtliga sågbladen
för en vacker slipning, och de raka för en egendomlig
tandning[1]. På sidorna begränsas sågbladsutställningen af 2:ne
kolonner utaf stålstänger i olika dimensioner, fjäderstål,
spårvägsskenor m. m. dylikt, och öfver samt emellan dessa kolonner äro
upphängda långa festoner af sammanhängande svarfspån, som
utvisa detta bessemerståls utmärkta seghet. Längs ofvannämnde
bakvägg löper ett bord, och midt på detsamma är under
sågbladen uppförd en liten kolonn af gevärspipor, om hvilkas
synnerliga styrka man får ett godt begrepp genom några på sagde
bord liggande lösa pipor, som antingen i mynningens
omedelbara närhet eller ock på större eller mindre afstånd derifrån
hafva utvidgningar, hvilka tillkommit på det sätt, att kulan
vid skottets aflossande icke varit nedslagen till laddningen
utan endast införts ett kortare eller längre stycke i pipan.
Detta är ett för vanliga gevärspipor allt för hårdt prof, men
Fagerstas bessemerpipor lida häraf intet annat men, än att de
straxt bakom kulan erhålla en utvidgning eller blifva något bukiga.
Vidare finnas på detta bord jern- och slaggprof, tagna under
olika stadier af samma bessemerblåsning, och en mängd andra
prof, som utvisa materialets utmärkta egenskaper, samt ändtligen
en tablå öfver de af mr Kirkaldy i London utförda mekaniska
undersökningarne på olika hårdhetsgrader af dessa verks
bessemermetall. Framför oftanämnde bord står i denna utställnings midt
en grupp af afslagna bessemergöt utaf olika hårdhetsgrader, som
utmärka sig för en sådan täthet, att vi af hjertat lyckönska
Westanfors bessemerverk, om dess göt i allmänhet blifva så
blåsfria. Denna grupp omgifves af prof på de vid Westanfors
använda malmerna och beskickningsämnena samt en serie grofva
stänger, som visa brottutseendet hos olika hård bessemermetall.
En sidogrupp utgöres af åtskillig jernvägsmateriel, såsom tjädrar,
spiraler till buffertar samt axlar af flera olika dimensioner, och
för att visa materialets seghet äro några af de sistnämnda i
ovärmdt tillstånd mera eller mindre hopböjda utan att visa
några brakor. En motstående sidogrupp framställer borrar,
släggor och mera dylikt. På framsidan begränsas slutligen
denna storartade utställning af åtskilligt maskinsmide och så
långa pistonstänger samt vef- och maskinaxlar, som det
begränsade utrymmet tillåtit att här framlägga.

I sammanhang med denna utställning bör omtalas en af
Göteborgs mekaniska verkstad exponerad ångpanneeldstad af
plåt, som framställts utaf bessemergöt från Westanfors. Denna
eldstads tub har varit utsatt för torrkokning, men ändock icke
sprungit utan blott bucklats, hvilket således är ett framstående
bevis på oftanämnde materials stora seghet, hvarjemte den
lemnar ett vackert vitnesbörd om denna tubs ändamålsenliga
sammansättning och goda nitning.

Finspong och Ankarsrum hafva förenat sig om en
gemensam utställning af projektiler, bland hvilka de härdade,
pansarbrytande spetskulorna förtjena en synnerlig uppmärksamhet
såsom kanske de yppersta i verlden. Utställningen visar också
härpå de vackraste prof, i det der bland annat framställas 3:ne
härdade spetskulor, som utan att sjelfva lida någon skada med
stort kraftöfverskott genomträngt ett af 6 plåtar sammansatt
pansar om 102 liniers (30,3 c.m.) tjocklek. En af de främsta
utaf detta genomborrade pansars plåtar bildar nedre delen af
denna utställnings bakvägg, och framför plåten stå de 3 ofvan
nämnda projektilerna, hvilka i trots af den oerhörda påkänning
som de varit underkastade fortfarande äro lika spetsiga och
sånär som på de afstrukna kopparknapparne alldeles oförändrade.
För att underlätta jemförelsen stå nya spetskulor bredvid de
begagnade, och dessutom äro flera stycken såväl massiva som
ihåliga projektiler sönderkilade för att visa materialets täthet
och öfriga beskaffenhet samt härdningens djup. Dessa
pansarbrytande spetskulor äro, likasom de i den storartade
utställningens bakvägg anbragta härdade rundkulorna, förfärdigade af
det utaf 80 proc. Förola-, 20 proc. Nartorp- och 20 proc.
Stenebo-malm framstälda utmärkta gjuttackjern, som åt de
svenska tackjernskanonerna gifvit ett så välförtjent anseende.
De nämnda malmerna äro äfvenledes i stora prof utstälda, och
om kanontackjernets ovanliga elasticitet gifver
Finspongs-utställningen en god föreställning genom en utborrad bred men mycket
tunn ring med stor diameter, hvilken ring på ett ställe
uppskurits och i detta skick visar prof på en för tackjern högst
beaktansvärd fjädring. Utställningen inskränker sig ändtligen
icke till härdade projektiler, utan innehåller också flera
ohärdade, men dessa äro icke uteslutande af kanontackjern utan
af mera vanlig beskaffenhet.

Framför, men dock i omedelbart sammanhang med denna
gemensamma utställning, hafva Finspong och Ankarsrum också
hvar sin egen. Den förra utgöres af en kanon enligt det
svenska artilleriets modell samt jernvagnshjul af tackjern. Kanonen
är af ganska måttliga dimensioner, och meningen med
densammas utställande tyckes mera vara att påminna om, att Finspong
har ett kanongjuteri, än att egentligen visa, hvilka storverk
der verkligen kunna åstadkommas, ty det nya kanongjuteriet
vid Finspong är försedt med omsmältningsugnar och gjutgropar
för större kanoner, än nutiden gör anspråk på. De vackra,
men måhända väl djupt härdade tackjernshjulen böra för
jernvägsstyrelserna blifva en ny erinran om vigten af att tillse, om
icke kanontackjern och annat dermed jemförligt svenskt tackjern
kan lemna ett för jernvägshjul tillräckligt säkert material.
Finspong har dessutom utstält en mängd stång- och vinkeljern
samt band- och finjern, hvaraf bildats 2:ne kolonner, som stå i
hörnen af den förut omnämnda, för en mängd svenska jernverk
gemensamma utställningen.

Ankarsrums enskilda utställning framvisar prof på jemnt
och godt, mjukt smidesjern men utmärker sig mest för sina
jernvägskorsningar af kokillhärdadt tackjern. Den ena af dessa
har nämligen under 4 års tid varit begagnad vid en ändstation
utan att ändock lida någon märkbar afnötning, hvilket lätt synes
af en jemförelse med dess nya, ännu obegagnade granne. Vid
samma jernvägsstation utlagda engelska korsningar hade deremot
enligt kongl, trafikstyrelsens intyg under samma tid blifvit
väsentligt skadade.

Helt nära de sist beskrifna utställningarne är den af Åkers
styckebruk,
hvilken utgöres af såväl i kokill som sandform gjutna
valsar samt de till det derför använda tackjernets framställande
begagnade malmerna. Af de kokillhärdade valsarne äro några
släta och andra kalibrerade. Den största är en slät plåtvals
med 6,1 fots (1,81 m.) banlängd och 1,8 fots (53 c.m.) diameter.
Särskilda prof visa härdningens djup i banan och tackjernets
öfvergång från hvitt till grått vid tapparnes början. Af de i
torrsandsform gjutna valsarne är en kalibervals blott svarfvad
på halfva sin längd för att såmedelst visa, att den är gjuten
med spår och klöfver, så att endast en ringa svarfning och
afputsning erfordras för att få valsen färdig. Denna utställning
innehåller också prof på Åkers högt värderade
aduceringstackjern och de dertill använda materialerna.

Nära intill denna utställning är Sälbodas, som utmärker
sig för sina talrika, präktiga och ganska invecklade knutar af
groft rundjern. I sin nedre del visar denna vackra utställning
prof på de goda malmer från Persbergs graffält, af hvilka dess
jern blifvit tillverkadt. För öfrigt är densamma försedd med
ett af herr Steenstrup vid norska marinens verkstad vid Horten
utfärdadt intyg, som vitsordar Sälbodajernets förträfflighet.


[1] Se längre fram i detta häfte: N. A. Elfvings patent.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:28:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free