- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
215

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5:e häftet. Augusti 1872 - Vattentryckmotor för mindre kraftbehof - Ny form å tänder på stocksågar - Roterande plogharf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tapparne G och framtill omfattande drifaxeln C, och
nedtryckes mot ställningen genom skrufven M. Undertill ingår ett
tilloppsrör med luftreservoiren O af koppar, hvilken tjenar att
utjemna stötarne, som kunna uppstå vid vattnets för hastiga
till- eller afledande. Slutligen finnes äfven ett afledningsrör T
för det begagnade vattnet.

Maskinen arbetar på följande sätt. Vattnet inkommer
i den uti ställningen utgjutna ihåligheten P, som på andra
sidan står i förbindelse med luftreservoaren O. Från P
kommer vattnet genom öppningen Q och vexelvis kanalerna E
och R1 till cylindern E, der det försätter kolfven J i en
fram- och återgående rörelse och dervid aflemnar åt denna och
vidare medelst kolfstången K åt axeln C sin kraft. Sedan
vattnet verkat på detta sätt bortgår det åter vexelvis genom
öppningarne S1 och S till afloppsröret T.

Maskinen går med en medelhastighet af 150 till 180 hvarf
i minuten och kan lemna ända till 1 1/2 hästkrafts drifkraft Den
hufvudsakligaste egendomligheten ligger, såsom af det föregående
framgår, i sättet för vattnets fördelning framom och bakom
kolfven, åstadkommen genom cylinderns oscillerande rörelse på
den å undre sidan anbragta konvexa, cylindriska glidytan, hvars
längdaxel går genom cylinderns båda vridningstappar och skär
denna senares längdaxel på dess midt under rät vinkel På
grund af denna konstruktion har maskinen följande vigtiga
egenskaper: Arean af kanalerna, genom hvilka vattnet in- och
utströmmar, är i förhållande till kolfytan mycket stor, ungefär
hälften af denna senare, hvarföre vattnet också får en lätt
genomgång. Maskinens antal hvarf, resp. kolfhastigheten, kan
derföre också, såsom försöken äfven ådagalade, betydligt
varieras (mellan 60 och 200 hvarf per minut), utan att den nyttiga
effekten är underkastad några afse värdare förändringar. Genom
denna större möjliga kolfhastighet är svänghjulets lefvande kraft
tillräcklig för öfvervinnandet af de s. k. döda punkterna, äfven
om, såsom vid vanliga ångmaskiner, blott en enda cylinder
användes. Cylindern är, såsom redan förut blifvit antydt, vid
sina tappar genom ett slags ramverk förbundet med drifaxeln,
så att den medelst en skruf pressas emot den konkava glidytan
på underlaget. Denna skruf håller jemnvigt emot vattnets tryck
på cylindern och tjenar derjemte att åstadkomma tätning mellan
de båda glidytorna. Löstages skrufven, kan cylindern upplyftas
i radiel riktning från sin plats. Friktionsmotståndet i
maskinen säges vara så ringa, att 3,4 fots (1 m.) tryckhöjd är
tillräcklig för att sätta den i gång, och detta med 60 hvarfs
hastighet i minuten.                 (Dingler’s polyt. Journal.)

Ny form å tänder på stocksågar.


Generalkonsul N. A. Elfvings patent.

illustration placeholder

Vid innevarande års industri- och konstutställning i
Köpenhamn hafva bland de af Fagersta bruk exponerade alstren
några sågblad med säregen tandform tilldragit sig allmän
uppmärksamhet, hvarföre vi i ofvanstående träsnitt återgifva dessa
sågblads utseende efter en teckning, bifogad beskrifningen till det
af generalkonsul N. A. Elfving sistlidne Juni å denna
konstruktion, ursprungligen från Norra Amerika, uttagna patentet.
Beskrifningen lyder sålunda:

"Det egendomliga vid denna såg består i tändernas såväl
olika konstruktion som anordning. Tänderna a och b afse
uteslutande att skära och hafva sina eggar slipade åt motsatt håll,
hvarigenom sågningen sker med stor lätthet och hastighet.
Tänderna c äro på yttersidan d utan egg, emedan de afse att med
dessa sidor endast jemna skäret och uppsamla spånen, under
det de på inre sidan e hafva egg och skära med denna."

Roterande plogharf.


B. Hoffmeijer’s och J. Schmidt’s patent.

(Plansch 11, fig. 18.)

Bland landtbruksredskap, exponerad vid nu pågående
utställning i Köpenhamn, intager herrar B. Hoffmeijer’s och
J. Schmidt’s roterande plogharf en framstående plats till följd af
nyheten i konstruktionen och det praktiska ändamålet med
densamma. Afsigten med detta instrument är nämligen att med
detsamma på en gång plöja och uppluckra jorden, så att ej
någon särskild harf behöfver användas. Det har redan vid flera
tillfällen varit försökt i Danmark och dervid, om man
undantager några smärre detaljer, vunnit mycket erkännande. Då
detta redskap dessutom äfven här i landet blifvit nyligen
patenteradt, torde det vara på sin plats att här gifva våra
landtbrukare en idé om detsamma, och hänvisa vi för beskrifningens
förtydligande till den å pl. 11, fig. 18 framstälda perspektiviska
bilden af sagde plogharf.

Den består af tvenne valsar A och B, som löpa rundt på
sina respektive axlar, lagrade i den starka träramen C.
Valsarne äro förbundna sinsemellan genom tvenne korsade kedjor a,
som gå öfver fasta skifvor ined tandad periferi, så att länkarne i
kedjorna omfatta dessa tänder och derigenom, under det att
ramen och således äfven valsen A föres framåt, den bakre
valsen B roterar i motsatt riktning. Den förstnämnda valsen
är fullsatt med knifvar, anbragta i kretsar på 25 liniers (7,4
c.m.) afstånd och 8 i hvarje krets. Dessa knifvar äro så
konstruerade, att hvarje krets deraf under rörelsen utskär en
sammanhängande, 75 linier (22 c.m.) djup fåra i jorden,
hvarigenom denna delas i skifvor af 25 liniers bredd. Valsens tyngd
åstadkommer knifvarnes nedtryckning i jordytan. Den bakre
valsen B, plogvalsen, är försedd rned 8 böjda plogskoflar b,
hvilkas ytterkant består af en rad af ståltänder c af 25 liniers
(7,4 c.m.) bredd, alltså en tand för hvar och en af de
jordskifvor, som äro afdelade genom knifvarne i främre valsen.
Under framryckningen upprifver hvarje tandrad ett jordlager,
som skjutes in i skofveln, föres af denne upp öfver valsen och
derpå kastas ned bakom densamma, ungefärligen på samma
ställe, der det blifvit upptaget, hvarvid de afskurna jordstyckena
söndersmulas och blandas om hvarandra, så att det öfversta
jordlagret kommer att ligga underst.

För att kunna bestämma djupet, hvartill jorden skall
plöjas, anbringas under mellanbalken e tvenne stödskifvor d, hvilka
medelst en gängad stång och mutter eller med kedjor kunna
höjas eller sänkas, hvarvid ramen med valsarne proportionsvis
respektive sänkes eller höjes. Vid maskinens transportering
lyftes ramen genom samma mekanism så högt att en kafle kan
stickas under mellanbalken, då såväl knifvarne som
plogskoflarne stå ungefär 30 linier (9 cm.) öfver jordytan. I denna
ställning kan då maskinen med lätthet vändas om.

Plogharfven kan naturligen konstrueras till olika bredd i
förhållande till jordens beskaffenhet och den häst- eller
ångkraft man vill använda. En storlek af densamma gifver t.
ex. 1 fot (30 c.m.) bred plogfåra och kan ställas till ett djup
från 40 till 75 linier (12 till 22 c.m.). Den är afsedd att
föras framåt i långsamt skridt, 2 till 2,7 fot (59 till 80 c.m.)
i sekunden. Hvarje plogskofvel har 4 tänder och uppgräfver
ett jordlager af 1 fots (30 c.m.) bredd och 50 lims (15 c.m.)
längd, och upptager den vid största djupet omkring 50 skålp.
(21,3 K.gr.) jord. Drifvalsen gör ett hvarf på 2,6 sekund, och
då radien till plogvalsens hjul blott är tre fjerdedelar af
drifvalsens gör det förra ett hvarf på ungefär 2 sekunder. Den kraft
som fordras för att drifva plogkolfven genom jordlagret, är
naturligen mycket olika, beroende på jordens beskaffenhet. Hela
arbetet underlättas dock ganska mycket dels genom skoflarnes
böjda form och tändernas konstruktion, dels äfven
hufvudsakligen derigenom att jordlagret af knifvarne utskäras i smala
rimsor och dervid en stor del af rötterna af huggas, då naturligen
motståndet minskas. Vigten af en dylik maskin är omkring 7
centner (298 K.gr.).

För att gifva en idé om här ifrågavarande redskaps arbete
må följande i "Industri-Tidenden" införda intyg i öfversättning
återgifvas:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free