Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 6:e häftet. September 1872
- Den nordiska industri- och konstutställningen i Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Andra årgången.
6:e häftet. September månad. 1872.
Tidskriften utkommer med ett häfte i månaden.
Pris: för helt, år 10 rdr, 3/4 år 7,50 rdr och
halft år 5 rdr.
Lösa häften 1 rdr.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Byrå: Clara Vestra Kyrkogata 11.
Annonser emottagas à 10 öre pr petitrad.
Tidskriftens expedition:
Norra Smedjegatan 28.
–––––
Den nordiska industri- och konstutställningen
i Köpenhamn.
VI.
Pappers-afdelningen.
(Korrespondens till Teknisk Tidskrift.)
Den svenska afdelningen vid expositionen i Köpenhamn
företer en viss ojemnhet. Under det att en del fabrikationer
äro ganska fullständigt representerade, finnas åtskilliga, som, i
förhållande till den utveckling de i Sverige redan nått eller
äro på väg att nå, alltför knapphändigt blifvit representerade.
Detta senare gäller bland annat om pappersfabrikationen, hvilken,
såsom lofvande att för vårt land blifva af en viss betydenhet,
sedan man kommit underfund med trämassans
framställning och användning, förtjenat att mera framhållas, än hvad
nu skett. Att emellertid denna fabrikation vid innevarande
års utställning i London är temligen, om ock ej så fullständigt
som önskligt vore, representerad, tyckes antyda, att det i första
rummet är det direkta intresset, som manar till deltagande i
dylika expositioner. Vid Köpenhamnsutställningen har
Grycksbo pappersbruk en värdefull men ej synnerligen omfattande
samling af profver å papper. Dess oöfverträffliga filtrerpapper
har genom Berzelius blifvit verldsbekant. Något af våra större
maskinpappersbruk har, såvidt vi kunnat upptäcka, ej uppträdt
på expositionen. Munksjö välkända tillverkningar af
förhydningspapp, omslagspapper m. m. synes oss vara allt för mycket
i miniatyr utstälda för att kunna riktigt bedömmas och göra sig
så gällande som de förtjena. Slipad trämassa finnes utstäld
från 3 à 4 sliperier, bland hvilka Forså fabrik visar ganska
vackra prof af färgadt och limmadt papp af nyssnämnde
materia. Af på kemiskt sätt beredd trämassa finnes endast
prof på oblekt sådan från herr Flensburgs fabrik i Gefle.
Denna massa utmärker sig för betydligt större långfibrighet än
den slipade och lärer hafva funnit fördelaktig användning vid
ett af våra större pappersbruk, som förbrukar nämnde fabriks
hela tillverkning.
Den danska afdelningen har isynnerhet rikhaltiga och
värdefulla utställningar från Drewsen og Söns samt Drewsen og
Sönnners fabriker. Namnet Drewsen är på ett aktningsvärdt
sätt förbundet med den danska industrien, och om vi ej
misstaga oss, hafva båda dessa stora pappersbruk att tacka en
framstående personlighet med detta namn för sin tillkomst och
utveckling. De af ofvannämnde fabriker utstälda fabrikaterna
äro utmärkta och förete stor omvexling. Då vi haft tillfälle
att ehuru flyktigt bese en af dem, vilja vi i korthet redogöra
för hvad som dervid tilldragit sig vår uppmärksamhet. Halm
synes hafva fått en särdeles stor användning vid de danska
pappersbruken, likasom ock förslitet tågvirke. Halmen
afskäres ungefär till 3 liniers (9 m.m.) samt tågvirket till 20 liniers
(59 m.m.) längd före kokningen, som eger rum i sferiska
roterande kittlar, något mindre än dem vi haft tillfälle se vid
ett par svenska fabriker. Vid ifrågavarande fabrik fanns
endast sådana och till ett antal af 4 stycken för en
pappersmaskin. Att den sferiska kitteln för hårdkokta, högt tryck
behöfvande surogater har stora fördelar med sig, är utan allt
tvifvel, och det skulle ej förundra oss, om man efter att hafva
försökt alla dessa mera eller mindre komplicerade kittlar,
hvarpå i senare tiden tagits pafent för kokning af trämassa,
kom att fästa mera uppmärksamhet vid den sferiska kitteln, än
hvad hittills skett. Såväl i denna som i en annan dansk fabrik
hafva vi sett halmen söndermalas efter bykningen på qvarnar
lika med, fast något större, än de vanliga oljeslageriqvarnarne.
Med all säkerhet sönderdelas halmen i dessa qvarnar, som
tillika användas för att ånyo transformera utskottspapper i
massa, på ett mildt sätt, och fibrerna torde ej blifva synnerligen
skadade. Efter att hafva blifvit sålunda målen, slammas
halmen upp i vatten, från hvilket den sedan befrias medelst en
stark sugpump, hvarefter den i kakform upphemtas från
reservoirens botten och föres till 2 ovanligt stora blekholländare,
der blekningen eger rum med klorkalklösning under tillsatts af
en passande qvantitet svafvelsyra för att påskynda processen,
som varar i 6 à 7 timmar. Vid ingen af de danska fabriker
vi sett användes gasblekning utan, såsom ofvan är nämndt,
den fibrerna mindre angripande klorkalkblekningen. Den
färdigblekta halmmassan var ganska vacker, ehuru ej särdeles
långfibrig. Emellertid tillverkas ej finare papper af endast
sådan, utan fordras tillsats af mera eller mindre lump för att
gifva fabrikatet önskvärd styrka. Att halftygsholländarne äro
få i förhållande till heltygsholländarne torde hafva sin
förklaringsgrund i den betydliga rol, som halmen spelar vid
ifrågavarande pappersbruk. Pappersmaskinerna hade särdeles många
torkcylindrar. På en observerar man 7 stora sådana, på en
annan 11. Fördelen härmed skall väl vara förökad
produktivitet. Också syntes oss dessa maskiner hafva ganska stor
hastighet. Ordinärt tryckpapper lemnade den förstnämnda
maskinen med en hastighet af ungefär 70 fot (20,8 m.) i minuten,
en hastighet, som såvida vi ej missminna oss, öfverstiger den
vid de svenska pappersmaskinerna vanliga. Massan
utportionerades på maskinen genom särdeles lämpliga regulatorer, af
annan konstruktion än dem vi sett i Sverige, i förening med
det vanliga spiralhjulet. Utan tvifvel hade här varit åtskilligt
af intresse att studera om omständigheterna medgifvit ett
närmare skärskådande.
Uti tillverkning af finare papp synes man i Danmark
kommit längre än i Sverige: Två fabrikanter F. Culmsee &, Sön
samt C. Reierman, hafva utstält ganska vackra prof å sådant,
afsedt för olika ändamål. Slipad trämassa finnes äfven från
en dansk fabrik. Vid nyss omnämnde pappersbruk syntes
sådan ej hafva funnit någon synnerlig vidsträckt användning.
Från Norge uppträder flera fabriker med slipad trämassa.
De från ett par norska pappersbruk i katalogen upptagna
prof å papper hafva tyvärr undgått vår uppmärksamhet.
VII.
Maskinafdelningen.
Maskinerna äro, såsom vid redogörelsen om
plananordningen af expositionen redan är nämndt, till största delen
uppstälda i bottengalleriet midt emot stora hufvudingången. De
öfriga, hvaraf isynnerhet landtbruksmaskiner, hafva erhållit, plats
i åtskilliga annexbygnader på vallen utefter Philosophgangen.
En del af de i expositionspalatset utstälda maskinerna hållas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1872/0253.html
