- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
227

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6:e häftet. September 1872 - Den nordiska industri- och konstutställningen i Köpenhamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ingeniör F. Sandström, Hernösand, visar en modell till
en af honom konstruerad qvarn, afsedd att uppställas i en
större pråm för att der drifvas af den ström, som kan existera
i floden. Vattnet verkar på ett slags propellerhjul, från hvars
axlar kraften genom en mängd utvexlingar fortledes till stenarne.
Hela den ställning som uppbär hjulen kan höjas eller sänkas,
beroende på vattenståndet i floden. Ofvanpå är derjemte
placerad en vanlig kran, som medelst muff kan kopplas till en af
utvexlingsaxlarne till qvarnen. Det hela synes något kompliceradt.

Styra vi nu stegen ut i det större kompartimentet af
maskinafdelningeu påträffa vi, sedan vi passerat Arboga
mekaniska verkstads
utställning af väl utförda, kokillhärdade
jernvagnshjul, och hvilka i förra häftet blefvo omnämnda, en liten
roterande pump af amerikansk konstruktion från Forsviks
aktiebolags
mekaniska verkstad. Det egendomliga i denna
konstruktion består deri att å tvenne medelst kugghjul förbundna
parallela axlar, hvilka rotera i motsatta riktningar, sitta fastade
en slags nymåne-formade segrnenter, hvilka, så att säga, ingripa
i hvarandra och vexelvis uppfordra vattnet. Ute i parken i
den vid Vestervoldsgrafven belägna ingången till
ångpannerummet har nämnde verkstad uppstält tvenne centrifugalpumpar, en
större och en mindre, hvilka båda visa hvad de duga till, i
det den större utkastar en ganska väldig vattenstråle från ett
större rör ut i grafven, och den andra drifver det springvatten,
hvars stråle midt i samma graf stiger till en icke obetydlig
höjd. Bland landtbruksmaskinerna har Forsvik i annexet
bakom svenska konstutställningen exponerat plogar, en
hackelsemaskin, en ostpress samt en nätt klöfverrensningsmaskin,
bekant sedan expositionen i Stockholm. Slutligen finnes af detta
bruks tillverkningar en dubbelverkande tegelrörsmaskin, af
vanlig konstruktion.

En dylik tegelrörspress är äfven utstäld af herr J. C.
Petersen,
Trelleborg, och skiljer sig denna från den förra
hufvudsakligen endast deri, att ofvanpå presscylindrarne finnes ett
lock för massans inmatning, hvilket vid Forsviks maskin sker
bakifrån, då kannan kommit i sitt yttersta läge bakåt. Herr
Petersen utställer äfven några billiga plogar.

Herr de Maré på Ankarsrum har i den stora hallen
bredvid projektilutställningen exponerat en domkraft, konstruerad
af professor C. A. Ångström och afsedd att tillika kunna
begagnas såsom stubbrytare. Sjelfva lyftaren är här på ena
sidan försedd med tänder, i hvilka den tillspetsade änden af en
stark dubbelhäfstång ingriper. Häfstångens stödjepunkt är
anbragt i upphängda länkar, hvarigenom dess rörelse blir mjuk
och beqväm. Denna konstruktion, fultständigare beskrifven i
denna tidskrifts förra årgång, sid. 124, bör på grund af
enkelheten i konstruktionen samt lättheten att transportera vinna an
vidsträckt användning.

Utställare af brandredskap äro i denna afdelning herr
J. E. Holmgren, Stockholm, och herr E. Sasse, Karlskrona. Den
förras ändamålsenliga och solidt utförda vattenuppfordringsverk
och brandsprutor äro sedan både Stockholms- och
Pariser-utställningarne för allmänheten väl bekanta. Den senare har
framstält tvenne sprutor, om hvilka vi skola lemna några
detaljerade upplysningar. Den större har 42 liniers (12,5 c.m.)
cylindrar med metallpumpar och metallfjäderpackning samt i
öfrigt ändamålsenliga ventiler och smörjinrättningar. Den har
vidare undertill en liten värmugn, hvars skorsten går upp
genom luftklockan, så att de genomstrykande förbränningsgaserna
under den kallare årstiden hindra vattnet att frysa. Hela
inrättningen är placerad på ett lämpligt och lätt manövrerbart underrede.
Hvad sprutans effekt beträffar, så säges den, pumpad af 10 à 12
man med en hastighet af 50 à 55 slag i minuten, utkasta en
stråle af 90 à 100 fots 26,7 à 29,7 m.) längd från
strålrörsmynningen – slangen är 80 fot (23,8 m.) lång –, hvarvid
den lemnar en vattenqvantitet af 90 à 100 k:or (236 à 262
lik). Den mindre sprutan med 25 liniers (7,4 c.m.) cylindrar
ger med något större hastighet och betjenad af 2 man en stråle
af 50 à 55 fots (14,8 à 16,3 m.) längd och 35 à 40 k:or (92
å 105 lit. vatten.). Denna kan med lätthet afbröstas från kärran.

Vid ingången till svenska maskinafdelningen påträffa vi ett
par repslagningsmaskiner från herr C. J. Linderholm, Wexiö,
hvilka skilja sig från den vanliga, hos oss vid alla repslagarebanor
begagnade spinnmaskinen endast deruti, att den som
spinner kan sjelf draga sin maskin. För detta ändamål löper ett
snöre utan ände längs hela banan öfver löprullar samt en skifva
på svänghjulsaxeln. Genom att fästa detta snöre vid sin sida,
åstadkommer arbetaren, under det han går baklänges, en
dragning i snöret, hvarigenom spinnmaskinen sättes i verksamhet.
Oss synes dock, som om detta sätt att draga maskinen ej bör
så litet trötta arbetaren.

På andra sidan passagen, midt emot sistnämnde maskiner
äro några symaskiner utstälda, tillverkade dels af herr O. A.
Ericsson,
Göteborg, dels af herr J. Hedlund, Eskilstuna, af
hvilka isynnerhet den förres synas vara väl utförda.

Af öfriga hithörande föremål må nämnas följande, hvilka
återfinnas dels i bottenvåningens vestra galleri, dels i den stora
hallens metallurgiska afdelning, nämligen ett enkelt och billigt
instrument att begagnas vid utläggning af jernvägsskenor för
att kontrollera dessas riktiga afstånd från hvarandra. Det är
konstrueradt af ingeniör W. Sahlbom, Stockholm. Vidare de
redan vid ett föregående tillfälle omnämnda jernvägshjulen från
Surahammar och Finspong, samt den likaledes förut omtalade,
af bessemerplåt från Fagersta tillverkade och med rätta så
mycket beundrade ångpannetuben från Göterborgs mekaniska
verkstad.


Begifva vi oss nu ut på "volden" och der uppsöka annexet
för åkerbruksmaskinerna, påträffa vi, utom det redan anförda,
alster från de gamla, välkända verkstäderna för
åkerbruksredskap, Öfverum och Göteborgs mekaniska verkstad.
Beskaffenheten af de maskiner och redskap dessa utställa äro för våra
läsare för väl beka.nta, för att vi skulle här behöfva vidare
orda derom. Vi inskränka oss derföre att i korthet antyda,
hvad de utställt. Öfverum framvisar utom sina beryktade
plogar såningsmaskiner, en hästharf, sädesrensningsmaskiner,
hackelsemaskiner (med en enkel och nätt inrättning för matningen,
friktions-hjul och segment), vertikala och horisontela
hästvandringar, kreatursvågar m. m. Göteborgs verkstad har
endast utstält plogar af flera slag.

Öfriga utställare af landtbruksmaskiner äro herr
J. Sederholm, Näfveqvarn, plogar och ostpress; herr C. J. Andersson,
Sofielund, kornrcnsningsmaskhi; herrar S. A. Colleen,
Marieholm, och S. Johansson, Anderstorp, hackelsemaskiner, hvilka,
om de också just ej äro så väl utförda, dock äro åsatta nästan
fabulöst billiga priser, varierande mellan 30 och 40 rdr.

Fortsätta vi promenaden efter grafven, stöta vi, bakom
Strömman & Larssons byggnad efter det Gegerfelt’ska
triangelsystemet, på ett litet gasverk för tillverkning af lysgas af trä,
utstäldt af herr L. G. von Celsing, Hellefors. Dessa sedan
föregående expositioner bekanta gasverk förtjena väl all den
uppmärksamhet, som under de senaste åren synts hafva kommit
dem till del. Den spridda kännedomen om deras billighet
äfvensom de förträffliga egenskaperna hos den tillverkade gasen,
att icke såsom stenkolsgasen innehålla svafvel och ammoniak,
att den fordrar mindre tryck och sålunda är underkastad
mindre läckage än stenkolsgasen, att den kan tillverkas på vida
kortare tid och derföre ej kräfver så stora retorter och
behållare, allt detta, i förening med gasens stora lyskraft, har också
föranledt dessa gasverks anbringande vid sågverk, pappersbruk
och andra fabriker. Härtill hafva naturligen äfven bidragit de
omständigheterna, att såsom råmaterial kunna begagnas en
mängd nästan värdelösa ämnen, såsom tall- och grankottar,
bark, sågspån, stybbe m. m., äfvensom att ganska värdefulla
biprodukter, såsom trätjära, träsprit, kreosot, ättiksyra och
träkol, erhållas vid tillverkningen. Enligt oss delgifna
upplysningar lära kostnaderna för trägas belöpa sig till 3,50 rdr per
1,000 kub.fot (14 öre per 1,000 Ht.). Kalkylen häröfver torde
ej sakna sitt intresse, hvarföre den här meddelas: "Enligt
vunnen mångårig erfarenhet lemnar en skogsfamn mogen furuved,
som väger 3,000 skålp. (1,276 K.gr.) minst 18,000 kub.fot
(472 kub.m.) gas, och åtgår till eldningen 2 famnar furuved,
hvartill dock mindre dyrt bränsle, såsom torf, stybbe m. m. kan
användas, hvarjemte sjelfva arbetet medtager 1/2 dagsverke per
1,000 kub.fot (262 kub.m.). Ett sådant gasverk kostar 3,000
rdr med uppsättning, och lägges dertill 1,000 rdr för
gasverkshusets inredning, hvilket dock är ganska högt beräknadt, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free