236 (Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6:e häftet. September 1872 - Ångtryckregulator - E. Hartig: Förteckning på de för tekniken anmärkningsvärdaste hastigheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ångtryckregulator,

konstruerad af ingeniör E. A. Wiman.

(Plansch 13, fig. 6.)

Uti en ångpanna behöfver man ofta underhålla ett ganska
högt tryck, t. ex. derföre att man med ångan bör drifva en
maskin som kräfver detta tryck. Men om man nu från samma
panna skulle vilja värma några rum, koka inåt eller dylikt,
möter tydligen den svårigheten, att man måste konstruera
varmkaminerna i rummen, ångkitlarne och i öfrigt alla de reservoirer
och ledningar, uti hvilka man vill införa ångan, lika starka
som sjelfva pannan; så framt man nämligen icke har något
ofelbart medel att nedsätta trycket å ångan, innan densamma
från pannan framkommer till ofvannämnde användningsställen.
En sådan trycknedsättning behöfves nästan alltid, der ångan bör
för olika ändamål från samma panna erhållas; men påtagligast
inses behöfligheten deraf i det fall, att man måste använda ångan
från en högtrycksmaskins panna för att koka mat i en
bräcklig kopparkittel, hvilken icke utan att sprängas skulle tåla ett
öfvertryck af t. ex. en atmosfer eller ännu mindre. Äfven vid
ångans användande för rumuppvärmning blir ett sådant behof
allt kännbarare, i den mån de små ångmaskinerna med deras
pannor komma i bruk, i det man nämligen af ångan vill och
bör sträfva efter att vinna alla de fördelar, densamma utom
maskindriften förmår lemna.

Det är insigten om dessa behof, som föranledt
konstruktionen af den å pl. 13, fig. 6 framstälda "ångtryckregulatorn",
hvilken nu längre tid varit i bruk och visat sig fullständigt
motsvara sitt ändamål.

Regulatorns öfre betäckning utgöres af en skifva af
vulkaniserad kautschuk med inlagd väf, hvilken skifva hvilar mot ett
gjutet lock, som är direkte förbundet med den ventil som
stänger tillströmningsöppningen. Tvenne hvarandra balanserade
motvigter nedtrycka locket och ventilen. Ångan inströmmar i
regulatorn genom röret a, upptrycker kautschukskifvan och
motvigterna samt tillstänger ventilen, så att inuti regulatorn och
den derifrån utgående ledningen b icke kan uppstå högre tryck
än det för motvigternas uppvägande behöfliga, d. v. s. ett tryck
hvilket genom nämnde vigters storlek och häfstångsarmar låter
sig fullständigt bestämmas.

De praktiska svårigheter, som möta vid konstruktionen af
en ångtryckregulator, torde förnämligast ligga i nödvändigheten
att undvika packningar, emedan dessas hårdare eller lösare
ansättande och svagare eller starkare smörjande väsentligen
inverkar på regulatorns rörlighet. Af detta skäl användes här
kautschukskifvan, anbringad så att den vid tryckets påsläppande
helt och hållet ansluter sig mot en fast yta, samt försedd med
väf för att icke vara i någon större grad tänjbar. För att
detta oaktadt erhålla nödig styrning på ventilen äro motvigterna
anbringade på det sätt, att de balansera hvarandra och sträfva
att ständigt hålla sig i jemnhöjd och alltså att hålla ventilskaftet
vertikalt. Såsom man af ritningen finner, äro nämligen
motvigterna så anbragta, att förhållandet emellan deras och
tryckpunkternas häfstångsarmar ökas i den mån vigterna höjas. Om
alltså den ena af dessa sistnämnda till följd af en eller annan
inverkan skulle höjas mera än den andra, hvarigenom
ventilskaftet skulle komma att afvika från sin vertikala ställning,
sträfvar den höjda vigten till följd af sin ökade häfstångsarm att
åter sänka sig till jemnhöjd med den andra, innan jemnvigt kan
inträda. Af det använda sättet för vigternas upphängande följer
ock en annan för regulatorns praktiska duglighet god egenskap,
nämligen den att icke vara hvad man inom vågkonstruktionen
kallar "oändligt känslig", att sålunda icke totalt sluta sig för
det ringaste öfvertryck utöfver ett gifvet, hvaraf oupphörliga
afbrott i ångframledningen skulle blifva en följd, utan medgifva
en viss begränsad tryckförhöjniug före ventilens totala slutande.
Om motvigternas tyngdpunkter befunne sig på de räta linier
som sammanbinda häfstångsarmarnes vridpunkt med deras
stödpunkter, hvarigenom vertikaltrycket å regulatorlocket förblefvo
detsamma, hvilket läge vigterna än intogo, så skulle regulatorn
påtagligen vara behäftad med den praktiska olägenheten af för
stor känslighet

Förteckning på de för tekniken
anmärkningsvärdaste hastigheter.

Af professor E. Hartig.

Professorn vid den Polytekniska skolan i Dresden, doktor
E. Hartig, har i ett nyligen af honom utgifvet arbete "Tafel
der Umfangsgeschwindigkeiten pro Secunde, berechnet aus
Durchmesser uud Umdrehungs-zahl pro Minute", vid slutet
sammanfört de för teknici af största intresse och betydelse
varande af dessa hastigheter. Då denna sammanställning
utmärker sig för ett fullständigt och förträffligt urval af sådana
uppgifter, som ofta behöfvas men endast med mycket besvär
kunna framletas ur en mängd olika källor; hafva vi trott oss
göra våra läsare en tjenst genom att här efter sagde arbete
återgifva en dylik sammanförd förteckning, som på ett och samma
ställe lemnar alla de mest anmärkningsvärda hastigheterna,
angifna i fot per sekund och ordnade efter tilltagande siffervärde.

0,034	medelhastigheten, hvarmed Bickford’s tändrör förbrinna.
0,051	skärets hastighet vid svarfning af kokillgjutna valsar.
0,051	fördelaktigaste periferihastigheten hos valsarne vid plåt-
	och sken-böjningsmaskiner.
0,061	medelhastigheten hos den rörliga käften vid parallel-klippsaxar,
	eller hos stämpeln vid en punsmaskin.
0,081	arbetshastigheten på öppnaren och slagan för bomull,
	uppmätt på rnatarevalsen.
0,101	medel-periferihastigheten å gängtappar och backar vid skrufskärning.
0,135	medel-arbetshastigheten hos öfverskärningsmaskiner för kläde.
0,135	arbetshastigheten hos tvinnmaskiner för kardullsgarn.
0,168	medelhastigheten å skäret vid ståls svarfning, borrning och hyfling.
0,202	periferihastigheten hos roterande, cylindriska lumpkokningsapparater.
0,216	medel-arbetshastigheten hos tvinnmaskiner för silke.
0,236	största vattenhastigheten, vid hvilken i floder aflagradt
	slam och fin sand (0,2 linies qvartskoru) ännu icke
	bortföras (Telford, Rittinger).
0,25	arbetshastigheten hos pappersmaskiner vid tillverkning
	af starkt kartonpapper (Püschel).
0,27	medel-arbetshastigheten hos ruggmaskiner.
0,27	medelhastigheten å skäret vid gjutjerns svarfning, borrning och hyfling.
0,34	ändamålsenligaste arbetshastigheten hos plåtsträcknings-maskiner.
0,34	medel-arbetshastigheten hos tygtorkningsmaskiner med
	ändlösa spännkedjor (Semper).
0,34	hastigheten hos en uppåtstigande vattenström, i hvilken
	kantiga qvartskorn af 0,3 linies storlek kunna hållas
	sväfvande (Rittinger).
0,37	medelhastigheten hos skäret vid smidesjerns svarfning,
	borrning och hyfling.
0,44	medel-arbetshastigheten hos borstningsmaskiner för kläde.
0,47	arbetshastigheten hos varp- och dressmaskiner för kardullsgarn.
0,47	hastigheten på en uppåtstigande vattenström, i hvilken
	kantiga qvartskorn af 0,7 linies storlek kunna hållas
	sväfvande (Rittinger).
0,51	största vattenhastigheten, vid hvilken i floder aflagrad
	fet lera ännu icke bortföres (Telford).
0,51	medelhastigheten å skäret vid bronsstyckens svarfning,
	borrning och hyfling.
0,64	hastigheten hos en uppåtstigande vattenström, i hvilken
	kantiga qvartskorn af 1,3 liniers storlek kunna hållas
	sväfvande (Rittinger).
0,67	arbetshastigheten vid dragning af den starkaste jerntråd.
0,71	periferihastigheten hos pappersvalsen å glättmaskiner vid
	pappersfabrikationen (Püschel).
0,81	fördelaktigaste arbetshastigheten hos skoporna vid flodmudderverk.
0,84	periferihastigheten å trä vid svarfning med handstål.
1,11	fördelaktigaste arbetshastigheten hos
	ångtorkningsmaskiner för bomullsväfnader.</table> << prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> `Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1872/0268.html`

		Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 / 236 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|

Ångtryckregulator,

Förteckning på de för tekniken anmärkningsvärdaste hastigheter.

Förteckning på de för tekniken
anmärkningsvärdaste hastigheter.