- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
238
(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6:e häftet. September 1872 - E. Hartig: Förteckning på de för tekniken anmärkningsvärdaste hastigheter - "The Institution of Mechanical Engineers" årsmöte 1872

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

118,0 medel-flyghastigheten hos svalan (Sonnet).
124,5 ungefärliga flyghastigheten hos örnen (Simsuler).
134,5 fördelaktigaste periferihastigheten hos cirkelsågar för trä och varmt jern.
168,5 fördelaktigaste periferihastigheten hos centrifugerna för
ylletyg och andra väfnader.
202,0 största periferihastigheten hos slagpinnarne å den
Carr’ska denitegratorn vid de hårdaste materialers söndermalning.
252,5 fördelaktigaste periferihastigheten hos cylindern å wolfmaskiner
för konstullfabrikationen.
1,120,8 sannolikaste värdet å ljudets hastighet i fri, torr luft
vid 0° temperatur enligt Schröder van der Kolk’s
beräkningar (1865) på grund af de år 1823
på Utrecht-heden af Moll och van Beck anstälda försöken.
39,373,000 fortplantningshastigheten hos den voltaiska
strömmen i telegrafledningar enligt Plantamour’s och Hirsch’s försök.
61,973,000 fortplantningshastigheten hos induktions-strömmen i
telegrafledningar enligt Plantamour’s och Hirsch’s försök.
1,003,694,000 ljusets hastighet enligt Foucault’s försök.
1,561,114,000 fortplantningshastigheten hos urladdningsströmmen
från en Leydens flaska i en koppartråd af 0,57
linies tjocklek, enligt Wheatstone.

The Institution of Mechanical Engineers"
årsmöte 1872.


(Forts, från sid. 214.)

I likhet med föregående årsmöten åtföljdes äfven detta af
exkursioner till i närheten varande fabriker och verkstäder, för
hvilka redogjorts i sammanhang med referaterna för mötets
förhandlingar. Att här upptaga allt detta medgifver ej utrymmet,
och torde derjemte mycket vara af mindre intresse för våra
läsare. Vi inskränka oss derföre till ett kort anförande af, hvad
den förut åberopade tidskriftens, "Engineering", referent funnit
nytt och anmärkningsvärdt vid ett besök i de storartade
"London and North-Western Railway Works" vid Crewe, straxt
utanför Liverpool.

I uppsättningsverkstaden observerade vi ett litet verktyg,
hvilket, ehuru det en tid varit i bruk vid Crewe, icke är så
allmänt bekant och derföre torde förtjena att särskildt
omnämnas. Det är afsedt för tubers noggranna afskärning till
bestämd längd, sedan de blifvit insatta i pannan, och består af en
till tuben passande stång, i hvilken är infäld en liten hafstång
förande mellan stödpunkten och ändan ett litet skärstål. En
stoppare, som kan inställas på stången och stöder emot
tubplåten utanför den tub som skall afskäras, medgifver stångens
införande i tuben endast så långt, att skärstålet kommer på
vederbörligt ställe. Stången vrides derpå omkring för hand, då
häfstången med stålet medelst en fjäder pressas emot tubens
inre yta och på några få hvarf afskär densamma. Verktyget
synes arbeta fort och väl samt är ganska behändigt. – Några
smärre lokomotiv med 1,5 fots (45 c. m.) spårvidd tilldrogo
sig de besökandes synnerliga uppmärksamhet, medan de ilade
fram och åter från den ena verkstaden till den andra, ofta
medförande laster, som syntes oproportionerligt stora i
förhållande till deras dimensioner. Det var verkligen ett nöje att t.
ex. se, huru fermt och säkert en af dessa små maskiner drog
åstad med en ångpanna, upplagd på ett par små vagnar, vände i
hörn med otroligt små kurvor samt förde pannan till en annan
afdelning.

I en angränsande verkstad fanns en maskin för Slipning af
lokomotiv-ramplåtar. Dessa läggas i vatten i ett slags grundt
kar, liknande ett stort rörligt bord, såsom på hyfvelmaskinerna,
men med uppstående kanter. Då detta bord röres fram och tillbaka
underkastas plåtarne inverkan af roterande slipstenar, hvilka
äro fastade på vertikala axlar, så att de plana sidorna blifva
de verksamma delarna af dem. Tätt invid voro inrättningarne
för bearbetningen af hjul och axlar, af hvilka ett stort lager
fanns inne. Det torde förtjena att omnämnas, det kostnaden för
förfärdigandet af en vefaxel från det blott och bart tillsmidda
ämnet vid Crewe numera icke uppgår till fullt 2 £ sterling.

I reparations-verkstaden sågs en anordning för slipstenars
huggning, hvilken förtjenar att införas på alla ställen, der
slipstenar ofta behöfva anlitas. Hvar och en, som haft att göra
med huggningen af slipstenar, vet väl att denna procedur
vanligen är förenad med mycket obehag och bidrager till
kringspridande af dam och grus, der dylikt icke borde förekomma.
Genom den här vidtagna anordningen undvikes dessa
olägenheter, hvarjemte huggningen utföres på betydligt mindre tid än
förut. För detta ändarnål begagnas helt enkelt en
tackjernsvals af omkring 25 liniers (7,5 c. m.) bredd, hvars periferi har
en serie af fina tänder. Denna vals fästes vid kanten af
sliphon så, att den glider fram och tillbaka under rotationen, då
den pressas mot slipstenen. Sålunda borttaga de fina tänderna
alla ojemnheter å stenen på ett fullständigt och exakt sätt,
hvarjemte, då denna operation kan utföras med fuktig sten, all
kringspridning af dam och sandpartiklar förekommes.

I gjuteriet funno vi bland annat ett slags maskiner för
formning af öfre ändarne till lokomotivskorstenar, hvilka vid
denna verkstad numera alltid utföras af gjutjern De formas i
rå sand och gjutas med blott 1,6 liniers (5 m. m,) godstjocklek.
Kupolugnarne äro här slutna upptill samt försedda med
skorstenar, genom hvilka anordningar omkring 25 proc. sades
besparas i bläster. En annan sak observerade vi äfven här, som
åtminstone för oss voro en nyhet och måhända äfven är det för
några af våra läsare, nämligen sättet på hvilket blandad
metall- och jern-borrspån samt affall vid metallgjuterier
behandlades. Särskiljandet af metall- och jern-borr-spånen är en
långsam och tråkig operation, hvilken stundom ej ens lönar sig.
Vid Crewe utgår helt och hållet denna sortering på ett enkelt
och simpelt sätt. Den hopblandade borrspånen samt affallet vid
metallgjuteriet uppblandas med kalk, stenkol och jernoxid eller
hammarslagg och nedsmältas, hvarvid metallen går till botten
och kan aftappas samt gjutas i göten. De öfriga ämnena bilda
en i ugnen ofvanpå metallen flytande slagg.

Innan vi lemnade denna del af verkstäderna f revisades oss
åtskilliga exemplar af profvade bessemer-stålplåtar, hvilka
numera mycket begagnas vid Crewe till ångpannekonstruktioner.
Bessemerstål har här helt och hållet adopterats för sjelfva
pannan, äfvensom till nitarne, och man hoppas snart äfven kunna
använda samma material till eldstaden och tuberna, så att man
skulle kunna undvara koppar eller metall för dessa behof.
Den begagnade pannplåten tillverkas vid verket, och från hvarje
plåt afhugges ett stycke som pröfvas. Man fordrar af dessa
plåtar, att de skola för afslitniug tåla en påkänuing af 1,045
skålp, per qv.lin. (5,037 k. gr. per qv. c. m.) med en
förlängning af 25 proc., samt att ett 5 liniers (15 m. m.) hål, utpunsadt
i en plåtrimsa af omkring 21 liniers (62 in. m.) bredd, skall
kunna utdrifvas till 16 liniers (48 m. m.) diameter, utan att
plåten brister. Det vore säkerligen ej ur vägen, att de, som
ännu hafva en antiqverad förskräckelse för stål, med omsorg
undersökte det material som för närvarande begagnas vid Crewe.
Vi veta väl, att mycken stålplåt tillverkas, som icke alls lämpar
sig för ångpannearbeten, men dylik plåt förekommer äfven af
jern; och likasom det nog med skäl skulle betraktas såsom
enfaldigt, om man på grund af detta faktum ville påstå att
jernet vore olämpligt till ångpannor, likaså kortsynt är det att
motsätta sig stålets användning för samma ändamål, emedan det
är opålitligt. Den närvarande praktiken vid Crewe erbjuder
också tydliga bevis för, att det med tillbörlig omsorgs
iakttagande är möjligt att åstadkomma ett material, som för
ifrågavarande behof är vida öfverlägset det bästa smidesjern som kan
erhållas. I sammanhang härmed må omnämnas, att vid Crewe
eldades för en tid sedan ett vexlingslokomotiv med antracit,
hvilket lokomotiv har panna, tuber och eldstad af stålplåt samt
derjemte är försedt med en anordning af en s. k. vattenrost,
och har man funnit sig fullt tillfredsstäld med denna maskins
arbete.

I smedjan besågs bland annat af intresse tillverkningen af
ångdomtak, hvilka här utföras helt enkelt genom att hamra en



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1872/0270.html
Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free