- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
239

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6:e häftet. September 1872 - "The Institution of Mechanical Engineers" årsmöte 1872 - Utställning af landtbruksmaskiner i Cardiff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stålplatta uppvärmd till rödhetta under en ånghammare. Tre
slag af hammaren äro tillräckliga för att fullkomligt tillforma
sagde tak, under det att ytterligare tvenne slag under
pågjutning med vatten gifva dem den slutliga afputsningen. Här
valsades äfven axlar mellan valsar med spår af olika djuplek,
hvarigenom flera dimensioner kunde erhållas. Äfvenså fanns
Ramsbottoms omkastnings-valsverk, hvars motor omkastas med
hydrauliskt tryck, samt många andra sevärda saker, hvilka dock här
ej kunna beskrifvas.

Utställning af landtbruksmaskiner i Cardiff.


(Forts, från sid. 218.)

Bland öfriga utstälda maskiner, hvilka förekommo till
stor mängd, inskränka vi oss till att med några ord vidröra
landsvägslokomotiven, ångpannorna, ångplogarne och ett par
verktyg för hvitbeteodlingen.

Landsvägslokomotiv voro exponerade af messrs Aveling
and Porter, Rochester, messrs John Fowler and. Co., Leeds, och
rar Ch. Burrell, Thetford. Den ena af Aveling and Porters
lokomotiv var en 10 hästkrafters maskin af samma konstruktion,
som förlidet år vann första priset vid täflingen i
Wolverhampton; den andra var en liten, särdeles nätt maskin på 6
hästkrafter med mr W. Bridges Adams’ fjäderdrifhjul, och vid hvilken
några nyheter i konstruktionen förtjena att omnämnas. En af
dessa afser undvikandet af bullret af den utströmmande ångan,
då skygga hästar passera, eller i öfrigt då så fordras. Detta
ändamål vinnes helt enkelt genom att leda ett stort rör för
ångans aflopp från cylindern till matarvattencisternen, hvarjemte
en spärrventil är placerad i det vanligen begagnade
exhausterröret. Då en tyst utströmning af ångan åstundas, tillslutes
sagde ventil och ångan går tillbaka till matarvattnet, hvarest
den kondenseras. Denna åtgärd kan vidtagas under tillräckligt
lång tid för att tillåta maskinen att komma förbi hästar eller
andra djur som visa tecken till rädsla. Äfven under vanliga
omständigheter kan genom spärrventilens partiela tillslutning
en del af afloppsångan ledas tillbaka i vattencisternen för att
der förvärma matarvattnet. Denna anordning lär första gången
vara med framgång försökt af en amerikanare, mr Dicks. Den
andra nya detaljen består i anbringandet på vattencisternen af
en Kocting’s Injektor, hvilken begagnas för att fylla denna från
de vattensamlingar som kunna finnas vid sidan af vägen. –
I sammanhang härmed må omnämnas ett par af Aveling and
Porter utstälda lastvagnar, likaledes konstruerade efter mr W.
Bridges Adams’ system. Hvar och en af dessa vagnar hafva
blott ett enda par hjul, men de äro förenade två och två med
en stark dragstång, som icke blott kopplar dem tillsammans
utan äfven håller dem i en horisontel ställning. På samma
gång medgifver denna stång hvarje vagn full frihet att röra sig
så, att axeln intager en radiel ställning till den kurva vagnarne
passera; och genom att lösgöra dessa vid sina angränsande
ändar från hvarandra kan öfverredet lutas, så att lasten faller ur.
Detta system synes särdeles användbart för små lokomotiv, då
hela den på en gång transporterade lasten kan upptagas af ett
par sådana vagnar; och bestå dess fördelar i öfrigt deruti, att
en stor lastförmåga i förhållande till den döda vigten vinnes
samt i möjligheten att använda stor diameter å hjulen.

Messrs Fowler and Co:s maskiner utmärkte sig egentligen
för konstruktionen af hjulbanden. Dessa äro nämligen såsom å
Thomsons lokomotiv belagda med en tjock guttaperkaring,
skyddad rundtomkring af en slags skor i stället för kedjan hos de
sistnämnda. Ifrågavarande skor bestå af på båda sidor om
guttaperkaringen nedböjda plåtstycken, hvilkas ändar
sammanhållas två och två genom en slags dubbla hakar, som äro
förenade med hjulet medelst bultar, på hvilka, de kunna glida
i radiel riktning.

Mr Charles Burrels lokomotiv afveko äfven något, hvad
hjulens skoning beträffar från den vanliga konstruktionen.
Äfven här äro plattor böjda öfver guttaperkaringen på sådant
sätt, att de å ena sidan bilda hakar som omfatta sjelfva
hjulringen, men å andra fasthållas medelst löshakar, likaledes
omfattande hjulringen och förenade med de nedböjda plattorna
medelst ett par skrufvar. Derjemte är på denna sida om
guttaperkaringen anbragt ett kringgående hörnjern, som hindrar
dennas nötning från sidan äfvensom dess utpressande till följd
af trycket.

Utom de nu vanligen förekommande formerna å ångpannor
voro några egendomligare konstruktioner framstälda, hvilka här
må i största korthet omtalas. Bland Reading Iron Works
Companys utstälda föremål fanns en ångpanna, konstruerad af
mr Waughan Pendred. Denna panna är vertikal och består
af en cylindrisk eldstad, förenad med ett slags förbränningsrum
af qvadratisk sektion, från hvars öfre del skorstenen utgår.
Sagde rum är genomdraget af horisontela vattentuber,
anordnade i hvarf, så att de i ett öfverliggande hvarf äro vinkelräta
mot de närmast under belägna. För åstadkommande af en god
cirkulation i dessa horisontela tuber, äro de vid hvardera
änden försedda med vinkelböjda munstycken af gjutjern, säkert
indrifna i tuberna. Vid ena änden äro dessa munstycken böjda
nedåt och vid den andra uppåt, och säges härigenom vinnas en
utmärkt cirkulation. Tuberna äro här otvifvelaktigt på ett
effektivt sätt utsatta för de heta gaserna, och det påstås att en
panna af denna konstruktion med 84 qv.fots (7,4 qv.m.)
eldyta, och som nyligen försökts, försatte 512 skålp. (218 K.gr.)
vatten i ångform per timme – ett godt resultat, då pannan
arbetade utan artificielt drag. För att kunna komma åt tuberna
vid sotning och rengöring är pannan gjord i två delar, förenade
medelst en hopskrufvad skärf. Den öfre delen kan sålunda
aflyftas.

Isca Foundry Company visade en ny tubularpanna,
konstruerad af mr Miller. Den består af serier af smidesjernstuber,
placerade i en svagt lutande ställning och hvilkas nedre ändar
äro tillslutna. De öfre åter äro förbundna med vertikala rör
eller rum af D-form, af hvilka hvart och ett äro tudelade af
en vertikal vägg som når temligen högt upp. De lutande
tuberna stå i förbindelse med rummet på ena sidan om denna
vägg, under det att cirkulationstuber anbragta inuti
hufvudtuberna gå genom väggarne och sålunda kommunicera med
rummet å andra sidan, och skulle sålunda de upp- och nedstigande
strömmarne skiljas åt.

Slutligen funnos äfven några exemplar af de bekanta
Davey-Paxman’s och Howards pannorna.

Bland ångplogarne var föga nytt att iakttaga. De för
dylika maskiner beryktade firmorna John Fowler and C:o samt
J. and F. Howard hade naturligen utstält flera af sina utmärkta
maskiner, bland hvilka vi endast omnämna de senares roterande
plog, numera försedd med en sjelfverkande lyftapparat.

Slutligen må i sammanhang härmed anföras tvenne af
oftanämnde firma Fowler and C:o utstälda redskap för
hviibeteodlingen. Den ena af dem är en "hvitbete-eatraktor", en maskin för
hvitbetors upptagande, anordnad efter samma princip som denna
firmas bekanta vridbara ångplogar. Framhjulet med sin
styrapparat, draginrättningen, lyftapparaten samt anordningen af
bakhjulen med deras axel äro lika som på den vanliga
ångplogen; men i stället för de brukliga 9 eller 11 billarne äro
här blott 6 stycken fastade vid ramverket bakom bakhjulen, så
att 6 rader af betor upptagas på en gång. Billarne, hvilkas
djupgående i marken är omkring 1 fot (30 c.m.), äro i
sidoriktningen ställbara, så att maskinen kan begagnas på fält, der
fårornas afstånd från hvarandra variera mellan 136 och 170
lin. (40 à 50 c.m.). Enligt uppgift skola 24 1/2 à 28 1/2 tunnland
(12,1 à 14,1 H.ares) betor kunna upptagas per dag med denna
maskin; och bör den sålunda, om man dertill tager i
betraktande det ofta mödosamma arbetet vid betornas upptagande för
hand (isynnerhet om marken efter torka tillhårdnat), blifva
till betydlig lättnad både hvad arbete och omkostnader
beträffar vid beteodlingen. Det andra hithörande verktyget är en
slags kärra afsedd för betornas transporterande från fältet,
hvilket särskildt vid våt väderlek, såsom bekant, är förenadt
med mycket besvär både för folk och dragare. Ofvanredet af
en vanlig kärra ställes på ett underrede med trenne hjul och kan
för urlastningen stjelpas omkring bakhjulens axel. Det främre
hjulet är likasom på "extraktorn" försedt med styrinrättning.
Ett antal af dessa kärror, rymmande hvar och en 30 à 35 c:r

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1872/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free