- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
242

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6:e häftet. September 1872 - Theodor Urban: Om framställning af godt kitt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rågmjöl, som förarbetas med linoljefernissa till behörig
konsistens. Kittet antager hvilken färg och polityr som önskas.

För tätning af vattenreservoirer egnar sig bäst pulveriserad,
släckt kalk, som sammanrifves med lefvertran till erforderlig
konsistens och då är användbar till bestrykning af fogarne.
För tätning af kemiska apparater åter passar ett kitt af
linfrömjöl eller af mandelpresskakor, sammanrifna med olja eller
vatten.

2. Hartskitt.

Detta innehåller såsom hufvudbeståndsdel harts eller
kautschuk, guttaperka, asfalt, beck eller inkokt tjära, hvilka
försättas dels med jordartade beståndsdelar dels med något svafvel
för åstadkommande af en större eller mindre grad af hårdhet.
Hartskitt i förening med oljekitt lemna förträffliga produkter,
hvarföre derom torde böra lemnas några föreskrifter.

Man erhåller ett väl brukbart kautschukkitt genom lösning
af 1 del kautschuk i 2 delar varm linolja. Till lösningen sättes
en motsvarande mängd bolus, hvaraf 2 delar äro tillräckliga.

För bernsten och sköldpadd lämpar sig en blandning af
lika delar mastix och linolja, hvilka sammansmältas under
lindrig värme och användas till kitt, då de ännu äro halfvarma.

För att hopkitta trä med trä torde en lösning af schellak
i alkohol såsom ett half tjockt extrakt vara bäst. Derjemte är
bra att mellan sammanfogningsytorna inlägga ett stycke fint
flor eller fin gas, hvarefter trästyckena pressas hårdt
tillsammans, tills kittet hårdnat fullständigt. – Likaså sammansmältes
äfven schellak med något mastix och vanlig terpentin, hvartill
sättes något sönderstött marienglas. Detta bildar ett starkt kitt.

För fästning af små föremål på svarfvade saker
rekommenderas en blandning af kolofonium, terpentin och gult vax
med en tillsats af pulveriserad tegelsten. Kittet hårdnar hastigt
och håller bra.

För att fastkitta knifvar och gafflar i silfverskaft betjenar
man sig af en blandning af 2 delar smält svart beck och 1 del
fint tegelmjöl, hvilket kitt man använder varmt.

Ett annat hartskitt för att skydda föremål mot inverkan
af mineralsyror, lut, angripande gaser, såsom klor etc.,
framställes, i det man sammansmälter 6 delar kolofonium och 3
delar trätjära i en jernkittel på en liten ugn i det fria samt
inrör i massan 4 delar fint tegelstensmjöl. Detta kitt anbringas
varmt med en pensel på de ställen som skola sammankittas.

Till glasvaror passar förträffligt följande kittblandning.
Man löser 1 proc. kautschuk i 60 proc. kloroform, sätter
dertill 34 proc. mastix och låter blandningen digerera under 8
dagar vid lindrig värme. Kittet anbringas med en pensel och
utmärker sig särskildt genom sin stora genomskinlighet.

För sammankittning af sönderslaget glas eller porslin
begagnar man ett kitt, som framställes af små bitar husblås, som
digererats 24 timmar i 16 delar vatten. Lösningen afdunstas
derpå till hälften af sin volym, silas och försättes, medan den
ännu är varm, med 8 delar alkohol, hvartill man derpå fogar
en likaledes varm lösning af 1 del mastix i 6 delar alkohol.
Denna lösning sammanrifver man nu varm med 1/2 del
ammoniakharts (Gummi ammoniacum), som förut rifvits mycket fint,
så att hela massan blir fullt likformig. Vid användningen
af detta kitt uppvärmas föremålen något, då det fäster utmärkt
bra och är att rekommendera.

3. Lim- och gummi-kitt.

Dessa slag af kitt innehålla, såsom namnet redan angifver,
lim och gummi, som upplösas och tillblandas med jordartade
eller mineraliska beståndsdelar. Lim- och gummikittet är
särdeles fint och passar derföre, mycket bra till sammankittning af
vackra lyxföremål. Det emotstår väl vattnets inträngande och
luftens inverkan och kan alltså med skäl förordas.

Det finnes bland annat ett limkitt för ben, elfenben,
perlemor och ädelstenar af följande sammansättning. Man löser 2
delar husblås och 4 delar färglöst lim i 60 delar varmt
vatten samt afdunstar lösningen till 1/3 af sin volym, hvarefter man
tillsätter 1/15 mastix, upplöst i en del alkohol, samt tillblandar
under beständig omröring 2 delar zinkhvitt. Kittet anbringas
på varma ytor, då det håller bra, torkar lätt och kan länge
förvaras i väl slutna kärl. För ben, elfenben, fiskben,
perlemor etc. lämpar sig äfven efterföljande limkitt isynnerhet på
grund af sin vackra glans, hvilken det förlänar föremålen. Man
låter vanligt snickarelim uppsvälla i varmt vatten, uppvärmer
det sålunda erhållna geleet och tillsätter så mycket släckt kalk
i pulverform som behöfves för att gifva kittet erforderlig
konsistens. Föremålen som skola kittas uppvärmas, och
sammanfogningsytorna renas omsorgsfullt, hvarefter kittet strykes i
fogarne och ett starkt band lindas fast omkring föremålet. Efter
förloppet af några dagar måste allt vara fullkomligt hårdt.
Vanligt snickarelim, uppvärmdt och utrördt med fint
pulveriserad krita, har visat sig vara ett mycket godt kitt för metall
och trä. För läders fästande på metall bestrykes metallen med
en varm limlösning och lädret med en varm dekokt på
galläpplen. Om båda få torka i stillhet, är styrkan mycket stor.
Det väl bekanta ägghvitekittet är det bästa för porslin;
och till dess framställande är blott nödigt att utröra ägghvitan
med en temligen tjock limlösning samt dermed bestryka de
ifrågavarande föremålen. – Ett gummikitt för porslin erhålles,
om man blandar 4 delar pulveriserade ostronskal mycket väl
med 2 delar pulveriseradt gummi arabicum. Detta pulver
förvaras i väl till slutna flaskor, och rifver man efter behof
en qvantitet deraf med ägghvita eller varmt vatten till en tjock
välling, bestryker föremålen dermed och låter dem torka i
stillhet vid lindrig värme. För porslin och glas hafva vi vidare
med goda resultat användt ett kitt, bestående af 8 delar väl
bränd, pulveriserad alabastergips, utrörd med 2 delar fint gummi
arabicum och vatten till ett tjockt gelé, hvartill på ungefär
3 ort (13 gr.) sättes 20–25 droppar terpentinolja.

4. Caseïn- eller ost-kitt.

Denna grupps kittsorter innehålla mest ostämne och
jordartade beståndsdelar. Hit räknas följande:

För glas, porslin, sten oah trä rekommenderas framför alla
andra kittsorter en blandning af en godtycklig qvantitet fint
rifven, gammal ost, som utröres med vatten till en tjock
välling hvartill sättes ungefär fjerdedelen pulveriserad kalk; och
kittet är färdigt att stryka på de ifrågavarande föremålen.
Men ännu hållbarare visar sig följande föreskrift för samma
föremål. 1 skålp. (425 gr.) bränd kalk släckes med vatten,
och till vällingen blandas 3/4 skålp. (319 gr.) kalk- eller
sandstens-pulver och 1 skålp, fint pulveriserad ost. Innan detta
kitt användes, är bra att fukta springorna och ytorna med
varmt vatten.

En s. k. caseïn-vattenglaslösning framställes, i det man
från skummad mjölk med ättiksyra afskiljer ostämnet, hvilket
afsilas och tvättas med vatten, tills all syra är aflägsnad. Det
sålunda erhållna rena ostämnet blandar man med sin 6-faldiga
mängd koncentrerad vattenglaslösning. Detta kitt är särdeles
att rekommendera och ersätter rikligen genom sitt värde såsom
den möda dess framställande kostat.

För att erhålla ett förträffligt kitt för konstgjord sjöskum,
och hvilket dessutom är användbart för att gifva åt sidentyg
en viss konsistens eller för att dermed bestryka konstgjorda
blommor och engelskt plåster (på det att dessa skola få en
större fastklibbande förmåga samt hållbarhet), rifver man den
dubbla eller fyrdubbla mängden af ofvan beskrifna ostämne
tillsammans med en kall boraxlösning, tills en tjock vätska erhålles, som
efter en längre tids stillastående klarnar och då tillika besitter
egenskapen att göra dermed indränkta tyger vattentäta.

5. Vattenglaskitt.

Detta kitt har såsom hufvudbeståndsdel vattenglas och kan
framställas mycket billigt.

För glas, lergods, porslin likasom alla slags stenvaror är
det af utomordentlig nytta. Ett dylikt kitt för glas och marmor
erhålles, om man sammanrifver l del fint glaspulver med 2
delar pulveriserad fältspat och tillsätter så mycken
vattenglaslösning, att den önskade konsistensen uppnås.

Vattenglas, utrördt med hydraulisk kalk till en tjock
välling gifver ett förträffligt kitt för fogars och sprickors tätning
i sten eller marmorplattor, hvarvid bör iakttagas, att blott helt
litet för hvarje gång förfärdigas, emedan det hårdnar mycket
hastigt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free