- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
278

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8:e häftet. November 1872 - H. Y. D. Scott: Om förvandling af kalk till cement genom den s. k. gipsmetoden samt dennes ekonomiska och andra fördelar - J. O. Andersson: Om massnivelering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

qv.c.m.), och släppte i de flesta fall cementet en af ytorna. I
motsats härtill brast alltid gipsmurbruket, uppblandadt med
5 delar sand på 1 del cement, och då det profvades på samma
sätt, alltid i fogen utan att släppa någondera ytan; och skedde
detta i medeltal för en belastning af 2,307 skålp. per qv.l.
(11,12 K.gr. per qv.c.m.)

Detta är dock icke det enda afseendet, hvari gipsmurbruket
öfverträffar portlandcementet. Detsamma gifver, användt
för vanlig torrmurning med 4 till 5 delar sand och ändå mera,
större styrka än portlandcement. Detta framgår af följande
tabell IV, som angifver motståndet i skålpund mot påkänning
i längd eller tvärriktning. Experimenten utfördes af
ingeniör G. Redgrave, och var den kalk, som användes för
gipsmurbruket, liaskalk från Barrow-on-Soar och den grå
kalken från Burham.

Tabell IV.
Ålder i
dagar då Delar sand 1 del
profvet cement eller kalk. Försökens
Materialets natur. brustit 3 4 5 6 beskaffenhet.
Portland cement . . . 28 494 347 334 Tegel, inbäddade
Barrow gips-murbruk . . . 28 577 446 426 426 korsvis;
Burham gips-murbruk . . . 28 516 484 393 435 arean af
Portland cement . . . 35 555 462 426 föreningsytan 1467
Barrow gips-murbruk . . . 35 464 575 467 459 qv.lin.
Burham gips-murbruk . . . 35 452 439 522 593
Portland cement . . . 209 713 508 367 203 Prismor med 147
Portland cement . . . 131 725 495 501 qv.-i:s sektion belastade
Barrow gips-murbruk . . . 203 789 828 744 på midten; afstånd
Burham gips-murbruk . . . 230 860 770 934[1]mellan stödjepunkterna
26 lin.
Portland cement . . . 167 220 159 121 Smärre tegel med
Burham gips-murbruk . . . 161 272 267 164 qv.lin:s sektion,
Burham gips-murbruk . . . 165 181 224 utsatt för sträckning
Burham gips-murbruk . . . 234 363 i längdriktningen.


Vid samma serier af försök, öfver hvilka ofvanstående
tabell lemnar ett sammandrag, anstäldes en jemförelse mellan
kalkens motståndsförmåga, då den behandlades på vanligt sätt,
och då gipsmetoden användes. Murbruksfogar af 1,467 qv.lin:rs
(129 qv.c.m.) area mellan tegel, inlagda tvärsöfver hvarandra,
uppsletos efter 28 dagar för i tabell V angifna vigter.

Tabell V.
Delar sand
på 1 del Motståndsförmåga
Kalkens beskaffenhet. kalk. i skålp.
Barrow-kalk i vanligt murbruk . . . 3 195
Barrow-kalk i gips-murbruk . . . 6 426
Hvit kalk i vanligt murbruk . . . 3 99
Hvit kalk i gips-murbruk . . . 6 232
Burham grå kalk i gips-murbruk . . . 6 435


Resultaten, som angifvas i dessa tabeller, och hvilka
erhållits genom flera särskilda experiment på olika tider och med
olika sorters kalk, visa tydligen den stora tillväxten i styrkan
hos kalkmurbruket, då det beredes enligt gipsmetoden, antingen
det utsättes för tryck eller dragning. Dessa resultat hafva
äfven bekräftats af praktiken. Sålunda erfor man vid en båge
i en mur vid South Kensington Museum, uppförd i Scott’s
cement med 4 delar sand, och hvilken skulle nedrifvas, den stora
styrka detta murbruk förlänat bågen. Muren var 1,54 fot (46
c.m.) tjock, och vid förändringen borttogs först halfva bågen,
och den andra hälften af murverket genombröts vid vederlaget,
så att en längd af 3,37 fot (1 m.) blef fri, hvilken uppbar
halfva bågen och lasten på densamma. Det sålunda bildade
fria stycket belastades vid änden på ett afstånd af 6,84 fot (2
m.) från stödjepunkten med 33,46 centner (1,423 K.gr.), innan
det brast.

En vigtig egenskap hos gipsmetoden är den omständigheten,
att de för densamma bästa kalksorterna utgöras af
sådana, hvilka bilda gränsen mellan kalk och cement och under
andra förhållanden äro svåra att använda, Denna svårighet
uppkommer genom ojemnheten i de relativa proportionerna af
kalk och lera i de olika lagren af materialet. Vissa delar
deraf falla ej sönder i pulverform, då de släckes för att
begagnas såsom kalk, med mindre processen utföres med den
största omsorg; och sådana partier kunna sedan komma att
släckas och svälla ut, sedan de kommit i murverket. Om
man åter försöker att söndermala dem till pulverform
likasom vid användning för cement och deraf göres murbruk
på vanligt sätt, blir utvidgningen, då detta hårdnar, så stor,
att det icke med säkerhet kan begagnas. Icke desto mindre
besitta dessa kalksorter hydrauliska egenskaper i högsta grad
och äro derföre af stort värde för arkitekter, ingeniörer och
fabriksidkare. Såsom exempel på dylika kalksorter må nämnas
dem, som bildas af den så kallade späckstenen i de lägre
kritlagren, och de såsom odugliga ansedda liasbäddarne vid
Barrow-on-Soar.

Tillräckligt med data torde nu vara anförda, för att den
här ifrågavarande processens värde af litet hvar måtte inses.
Uppfinnaren af metoden tillägger några ord om den
teoretiska förklaringen till densamma, hvaraf framgår, att han
kommit till den slutsatsen, det förlusten af kalkens kemiska
frändskap till vatten beror på hvad man kallar kontakt-verkan.
Vi hafva i det enligt gipsmetoden beredda murbruket kalk,
som undergår förändring i närvaro af svafvelsyra. Såsom
ett nascent hydrat föredrager kalk att upptaga svafvelsyran i
förening med vatten, och föreningen mellan alla tre dessa
ämnen eger rum under mindre värmeutveckling, än då kalken
förenar sig med blott vatten. Det är ett ungefärligen analogt
förhållande vid föreningen af kiselsyra, kalk och vatten, hvilken
går mycket svårare för sig, om kiselsyran är frånvarande. I
gipsmurbruket hårdnar i sjelfva verket hvarje kalkpartikel på
samma sätt som i Pariserkalken och afgifver dervid sin svafvelsyra
till andra partiklar af kalkhydratet, hvarigenom den så
kallade gipsverkan genomgår hela murbruksmassan. Det må
anföras såsom bestyrkande för denna åsigt, att närvaron af
vatten är nödvändig för fortgången af den utöfvade inverkan,
hvilken denna inverkan än må vara. I fuktig luft vill kalk
sålunda, oaktadt den är intimt blandad med svafvelsyrad kalk,
gerna släcka sig på vanligt sätt. Om en ofullständig blandning
göres i vatten af kalken och sulfatet, kan derjemte gipsens
inflytande klarligen observeras, utgående från de kringspridda
sulfatpartiklarne såsom lika många centra.
        (Engineer.)

Om massnivelering.


Af ingeniör J. O. Andersson.

(Plansch 17, fig. 1.)

Med massnivelering förstås en grafisk konstruktion, som
åskådligt visar, huru vid ett jernvägsarbete gräfnings- och
fyllnads-massor på det i afseende å transportkostnaden mest
ekonomiska sätt böra fördelas, på samma gång som den, om man
så önskar, gifver transportkostnaden. Det var en bajersk
ingeniör vid namn Bruckner, som först använde denna snillrika
konstruktion, hvilken numera med fördel begagnas flerestädes i
Tyskland. Då – såvidt oss är bekant – Bruckners metod
ej blifvit använd i Sverige, utan tvifvel derför att våra
ingeniörer ej hafva kännedom om den, eller måhända fått en
fördomsfull uppfattning af att dess användning skulle vara förenad
med mera besvär, än hvad mödan är värd, hafva vi ansett det
möjligen kunna vara lämpligt att redogöra för såväl konstruktionens
teori som praktiska utförande. Vi hoppas härvid kunna
visa, att, hvad det praktiska utförandet beträffar, besväret ej
är stort, att konstruktionen kan, om ock dess teori ej är känd,
mekaniskt utföras af snart sagdt hvilken ritare som helst, sarnt
att den medför – synnerligen vid kuperad terräng – stora
fördelar.

Uppritandet af den s. k. transportprofilen, som förutsätter
föregången tvärsektionering, sker lämpligast på följande sätt:


[1] Brast ej.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free