Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8:e häftet. November 1872 - C. F. Dürre: Grundsatser för bedrifvande af modellsnickeriet - "The Iron and Steel Institute's" årsmöte 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Modellerna till dessa föremål måste framför allt göras
tillräckligt starka för att under formningen (då de befinna sig i
horisontelt läge) förblifva raka; men som man ej kan tänka på
att öfver en viss diameter göra modellerna massiva, måste man
på förståndigt sätt sammansätta en stomme, som sedermera
beklädes med ett slätt afsvarfvadt skal af trä. En sådan stomme
består af flera, 25 à 50 linier (7,5 à 15 c.m.) tjocka skifvor
af rakt, fast trä, som uppbära en utfodring af smala men tjocka
träribbor med bestämda mellanrum och af denna sammanhållas.
Det är bra, om årsringarnes plan i möjligaste mån sammanfaller
med modellens periferi; åtminstone böra de gå temligen parallelt
med denna, emedan, när längdfibrerna måste löpa parallelt med
cylinderns axel, den möjligaste minsta krympningen i omkretsen
då eger rum. Gjuterier, som producera mycket af dessa slags
modeller, måste för de under skalningen liggande ribborna
reservera det starkaste och bästa träet, hvilket bör förvaras
färdigsågadt till lämpliga dimensioner. Då står alltid ett
tillräckligt torrt material till buds, och man får modeller, hvilka icke
redan efter en kort tids användning visa öppna längdfogar,
härrörande deraf att skalningen krympt och sålunda dess delar
dragit sig ifrån hvarandra.
Framspringande delar på cylindriska kroppar, t. ex. flänsar
på ång- och pumpcylindrar, på stora rörledningsstycken,
slidskåp m. m., så vidt de äro gjutna i samma stycke som
hufvudpjesen, sammanfogas i öfverensstämmelse med sin form och
fastsättas på kroppen. Delningsytan går genom cylinderns axel
och sammanfaller med hufvud-symmetriplanet, om cylindern har
ansatser blott på en eller två midt emot hvarandra liggande
ansatser. Finnas flera ansatser som äro vinkelräta emot
hvarandra, t. ex. vinkelrör för ångledningar, göras dessa så, att de
kunna aftagas, så framt de ej skäras af delningsplanet. Hafva
dylika komplicerade maskindelar större omfång och förekomma
de ej alltför ofta, så är bättre att forma dem i lera.
VI. Rörmodeller. En särdeles omfångsrik grupp af
cylindriska föremål utgöra rören, hvilka sedan omkring 15 år
med de allt mer och mer tilltagande auläggningarne af gasverk
utgöra en hufvudartikel för samtliga gjuterier och från en del
till och med uteslutande levereras i stora qvantiteter. Man
urskiljer bland dessa flera grupper:
1:o) raka, fortlöpande, rörformer för offentliga gas- och
vattenledningar, och vanligen konstruerade med muffförbindningar;
2:o) raka, ej fortlöpande rörformer för ång- och
vattenledningar af icke offentlig karakter, och konstruerade dels med
muff- dels med flänsförbindningar; 3:o) krökta och fasonrör af
alla slag, nödvändiga för kompletteringen af de båda föregående
grupperna.
Modellerna till de första gruppernas rör af dimensioner till
35 lin. (10,5 c.m.) förfärdigas numera af trä endast såsom
hufvudmodell, efter hvilken jernmodeller gjutas, hvilka noga afsvarfvas
samt sedan tjena såsom formmodeller. Är diametern större än
nyss angifna mått, så göras modellerna, likasom för de bägge
andra grupperna, ännu af trä, dels emedan metallmodellerna
skulle blifva för tunga, dels emedan det mera sällan är fråga
om många afgjutningar. Sammanfogningen af rörmodellerna
förutsätter en delning medelst ett plan gående genom röraxeln efter dess
hela längd. Denna delningsyta uppbäres i båda halfvorna genom ett
tillräckligt starkt underlag, då röret ej har en allt för stor
diameter, icke öfverskridande 1 fot (30 c.m.). Man sammanlimmar
rörkroppen af massiva ribbor utaf så stor längd som möjligt
eller tillfogar inuti på flera ställen och på temligen lika afstånd
skifformiga mellanstycken, likasom lederna på vassrör. Efter
grof afsvalning passas halfvorna på hvarandra och hoplimmas
med papper, hvarpå modellen svarfvas färdig och fulländas.
Fasonrör sammansättas naturligen likaledes så, att
modellens träfibrer i möjligaste mån löpa parallelt med dess yta och
axel. Vid tillräckligt stor diameter anbringas skifformiga
inlägg, hvilka uppbära skalningen. Sidogrenar på rören delas
på samma sätt. Flänsarne göras så, att de kunna aftagas; och
kärnstängerna förfärdigas tillräckligt långa för att tillåta en säker
uppläggning. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
