Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8:e häftet. November 1872 - Om ångplogar - C. Scheibler: Ny metod för bestämning af mängden kristalliserbart socker i råsocker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på en horisontel axel, att linans aflöpande försiggår oberoende
af hvilken vinkel lokomotivets ställning gör med kraftriktningen,
under det att vid den Howard’ska anordningen linans afledning
endast är möjlig i linkorgens plan. Linans ledning sker med
två små rullar, fastade å en hafstång, och rör den sig med
dessa upp och ned, så att en regulier uppläggning af linan i
lager eger rum. Linans hastighet uppgår i medeltal till 4,18
fot (1,24 m.) per sekund.
Det låg nära till hands, att man, sedan tvåmaskinsystemet
visat sitt praktiska värde, gjorde försök med att på en gång
drifva tvenne kultivatorer. Detta borde ju också vara det
fullkomligaste tillgodogörandet af anläggningskapitalet, då båda
maskinerna kunde arbeta kontinuerligt och derföre måste gifva
en nära dubbelt så stor effekt. I praktiken har dock icke, såsom
redan har ofvan blifvit omnämndt, denna förhoppning förverkligats.
D. Jordbearbetningsinstrumenterna.
Den bästa plogen för drifvande med ånga är den
Fowler’ska balanserplogen, hvilken allt efter djupgåendet konstrueras
för 2 till 6 fåror. En plog för 6 fåror, försedd med Kenti’ska
fjolår bearbetar jorden till ett djup af 84 lin. (25 c.m.); och
kan den genom höjning eller sänkning af ett ledhjul inställas
för olika djupgående. Genom vridning på ett annat hjul kan
den vändas omkring en vertikal axel och sålunda inriktas,
hvarjemte den kan med sin ställning placeras så att den främre,
sväfvande delen nedtryckes och blir färdig till arbete.
Ställningen är balanserad sålunda, att blott genom arbetarens
öfvervigt, hvilken kan taga plats på båda sidor om kultivatorn, en
sänkning eger rum å ena sidan, då den andra, som skall plöja
fårorna i motsatt riktning, hålles fritt sväfvande. Följande
mått på några af Fowler förfärdigade baianserplogar må här
anföras:
1. Den tredubbla plogen för djupplöjning: Afståndet från
plogspetsen till den utåt något konvexa fjölen är 5,46 fot (1,62
m.), den senares bredd 98 lin. (29 c.m.). Det lodrätt mätta
afståndet från den bakre och öfre sidan af fjölen till plogsulan
är 2,19 fot (65 c.m.). Afståndet mellan de särskilda billarne
1 fot (30 c.m.); fjölens afstånd från jordsidan 1,35 fot (40 c.m.).
Plogen kan således åstadkomma trenne fåror, hvardera af l fots
(30 c.m.) bredd och minst 2 fots (60 c.m.) höjd, hvarjemte de
sista fårornas afstånd till höger kan ökas till 1,35 fot (40 c.m.).
2. Den fyrdubbla plogen med 3,64 fots (1,08 m.) bredd.
3. Den femdubbla plogen med 3,84 fots (1,14 m.) bredd.
4. Den sexdubbla plogen med 5,32 fots (1,58 m.) bredd.
Af grubbers och kultivatorer anföra vi först den
förträffliga Howard’ska grubbern. De särskilda billarne äro på sådant
sätt inrättade, att de kunna arbeta åt båda sidor. Jernen, i
hvilka billarne äro fastade, förenas med jernställningen på sådant
sätt, att de kunna lutas något litet, hvarigenom billen städse
kommer att intränga i marken under den möjligast fördelaktiga
vinkel, och då den bakre delen är riktad uppåt. Apparaten
hvilar på en fyrahjulig vagn, hvars båda hjulpar äro vridbara,
så att arbetaren, hvilken ändrar plats allt efter rörelseriktningen,
från denna kan inrikta hjulen medelst en häfstång. Detta
instrument kan allt efter djupgåendet och markens beskaffenhet
förses med 2 till 5 billar, hvilkas bredd varierar mellan 17 och
111 lin. (5–33 c.m.). Omedelbart efter grubbern kan man
låta knifvar följa för att sönderdela de genom den förstnämnda
upptagna jordskorpan.
Fowler förfärdigar kultivatorer antingen efter balansysstemet
eller efter det på sista tiden så omtyckta vändsystemet.
En af dessa är försedd med en inrättning, medelst hvilken, då
vändningen sker vid slutet af åkern, alla pinnarne af sig sjelfva
böjas ur åkern, för hvilket ändamål apparatens hjul sitta på en
vefaxel, som har sina lager i ställningen. Så snart axeln vridit
sig på vederbörligt sätt, höjer sig nu ramen och med den
pinnarne, derigenom att på axeln sittande tandade sektorer inverka
på en häfstångs- eller kedjeutvexling. Dragningen i linan
åstadkommer efter instrumentets instyrning pinnarnes upplyftning på
beskrifna sätt. Vändkultivatorn är användbar endast vid
tvåmaskinsystemet, emedan för vändningen omvexlande än den ena
och än den andra maskinen måste flyttas ett stycke framåt.
Uppfinnaren till vändkultivatorn är Max Eyth, hvilken först
använde principen på sin ångplog.
Harfvar finnas äfven konstruerade efter samma princip
som vändkultivatorns. Den egentliga harfven ärd å upphängd i
kedjor vid ramen, genom hvilkas förlängning eller förkortande
pinnarne inställas på åstundadt sätt. Dessa senare äro böjda
och skodda med små hårda gjutjernsbillar. Äfven å detta
instrument höjas pinnarne af sig sjelfva ur marken, så att
vändningen vid åkerns slut, på samma sätt som med kultivatorn,
försiggår med stor lätthet. Harfvens bredd är 15,8 fot (4,7 m.).
En annan harf är så inrättad att den kan arbeta åt båda hållen
utan att vända. Dess ställning är så inrättad att efter den
egentliga harfvens borttagande, kunna i dess ställe anbringas
andra verktyg, såsom vältar, torfbrytare och dylika. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
