- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
294

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8:e häftet. November 1872 - Litteratur - Smärre notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allt som göres i denna riktning är följaktligen vardt det
varmaste erkännande.

Författaren har uti här ifrågavarande arbete ytterligare
specielt vändt sig till bränsleförbrukningen i arbetarebostäderna
på landet, der misshushållningen med ved ofta nog blir fabulös,
på grund deraf att dess värre arbetaren aldrig blir van vid
någon sparsamhet i detta afseende, då han vanligen har
oinskränkt rättighet att å egendomen, bruket m. m. tillhörig skog
taga så mycket ved, han anser behofvet (d. v. s. godtycket)
kräfva. Här är sålunda ett rikt fält för vidtagande af
betydliga besparingar. Och att dylika besparingar mycket väl utan
olägenhet kunna göras i våra arbetarebostäder, visar slutligen
författaren genom att framställa ett par förslag, åtföljda af
ritningar, till enkla och billiga bränslebesparande eldstäder,
särskildt lämpade både för kokning samt lokalers uppvärmning,
och hvilka dessutom ega den förtjensten att med lätthet kunna
inrättas af gamla redan befintliga spisar. Dessa konstruktioner
af eldstäder tillhöra dock ej blott förslagens område, alldenstund
på flera ställen i Wermland dylika blifvit uppförda, der de
också vunnit ett allmänt förtroende och erkännande.

Smärre notiser.


Kaffeproduktionen belöpte sig 1870–71 i nedanstående
länder till följande;
Brasilien . . . 3,792,600 centner,
Java och Sumatra . . . 1,660,200 ,,
Ceylon . . . 1,387,400 ,,
San Domingo . . . 529,100 ,,
Britiska Indien . . . 384,700 ,,
Costarica . . . 309,000 ,,
Portorico . . . 226,400 ,,
Venezuela . . . 216,600 ,,
Guatemala . . . 105,800 ,,
Cuba . . . 89,400 ,,
––––––––––––––––––––
Summa 8,701,200 centner.

Kaffekonsumtionen uppgick för 1868–71 i följande
länder i medeltal per år till
Totalförbrukningen. Förbrukningen
per innevånare.
Belgien . . . 521,233 centner ...... 10,37 skålp.
Nederländerna med kolonier 2,283,541 ,, ...... 8,23 ,,
Schweiz . . . 222,463 ,, ...... 7,94 ,,
Nordamerika . . . 2,343,972 ,, ...... 6,11 ,,
Danmark . . . 101,408 ,, ...... 5,69 ,,
Tyskland . . . 1,962,578 ,, ...... 5,13 ,,
Sverige . . . 775,555 ,, ...... 4,23 ,,
Frankrike . . . 1,373,981 ,, ...... 3,76 ,,
Österrike-Ungern . . . 629,539 ,, ...... 1,72 ,,
Italien . . . 297,161 ,, ...... 1,11 ,,
Storbritannien . . . 312,063 ,, ...... 0,96 ,,
Ryssland . . . 148,579 ,, ...... 0,21 ,,

Kaffekonsumtionen är öfverallt i stigande; så t. ex. har den på
ett halft århundrade i Frankrike blifvit 6 gånger så stor, i
Österrike-Ungern 5 gånger och i Tyskland 2 gånger.

Theproduktionen uppgår nu inalles till 256 à 259
millioner skålpund, hvaraf Kina 1868 lemnade 219 millioner och
1869 222,7 millioner skålp. Japans utförsel uppgick 1867
blott till cirka 11,8 millioner skålp., men hade redan 1869
stigit till 17,4 millioner skålp. Från Indien, hvars theutförsel
1851 blott var 616,000 skålp, och 1861 knappt uppgick till 1,8
millioner skålp., exporterades åren 1867–68 till 1869–70 resp.
9,2, 13,5 och 14,9 millioner skålp., under det att förbrukningen
inom landet uppgick till ungefär 47 millioner skålp. Slutligen
utskeppades från Java och Madeira 1870 omkring 2,6 millioner
skålp.

Thekonsumtionen uppgick i medeltal för åren 1868–71
per innevånare i följande länder till
Storbritannien . . . 3,856 skålp.
Nordamerika . . . 1,208 ,,
Nederländerna . . . 1,053 ,,
Danmark . . . 0,341 ,,
Ryssland . . . 0,287 ,,
Schweiz . . . 0,068 ,,
Tyskland . . . 0,047 ,,
Frankrike . . . 0,022 ,,
Belgien . . . 0,019 ,,
Sverige . . . 0,018 ,,
Österrike-Ungern . . . 0,012 ,,
Italien . . . 0,0014 ,,

Förbrukningen har i afseende på denna vara likasom för kaffet
stigit med förminskade tullar, stigande välmåga och den genom
förbättrade kommunikationsmedel underlättade tillförseln.

Lavabränvin i Eyssland. I Petersburg och isynnerhet i
de nordiska guvernementen i Ryssland vinner denna nya
industrigren raskt insteg. Man tillverkar sålunda bränvin och sprit
i Finland, i guvernementen Archangel, Pskow och Nowgorod
af lava och mossor, hvilka der växa i oerhörda massor. Såsom
bekant härleder sig tillverkningen af denna nya slags sprit
ursprungligen från Sverige och öfverfördes härifrån till Finland
och Ryssland. På Moskwautställningen fanns sådant bränvin
utstäldt från bränneriet i Wincilas och den Lewin’ska fabriken
i staden Borgå, äfvensom från Zadler’s och Trabirki’s fabrik i
Petersburg. Tyska, engelska och fransyska fabrikanter voro
väl tillfreds med varans egenskaper. I norra Ryssland
framkallar denna industrigren en ren vinst af nära 100 proc. samt
i de inre guvernementen af 40 till 100 proc., emedan ju mera
lavabränvin tillverkas, desto mera säd komma innevånarne till
godo.

Bearbetningen af menniskohår på fabriksmässigt sätt,
hvilken för trenne Leipzigeretablissementers räkning sysselsätter
flera hundra personer, företrädesvis gifta och ogifta qvinnor,
dels i Leipzig, dels utomlands, har på sista åren betydligt
utvidgats. Den qvantitet råhår, som årligen prepareras
uppskattas till meja än 353 centner (15 tons), och dess pris är i
ständigt stigande, så att t. ex. under åren 1868 och 1869
stegringen uppgick till 60 proc. Österrike (Böhmen, Mähren och
Ungern), hufvud-produktionslandet, förmådde icke mera att fylla
behofvet, hvarföre stora qvantiteter importeras från
Frankrike. Äfven Timringen, Westfalen och Elbehertigdömena lemna
ej så obetydligt; och på sista tiden har Sverige fått släppa till
ganska ansenliga qvantiteter. Det nyaste råmaterialet är
kinesiskt råhår, hvilket från Paris och Liverpool utgår i
marknaden. Dess pris står ännu blott tredjedelen så högt som för
de goda europeiska sorterna; men det är blott i inskränkt mån
användbart, emedan det är styft likasom hästhår och ända
igenom af likadan svartbrun färg.

För behandlingen af slipstenar uppställas i "Franklin
Journal" följande praktiska reglor:

1. Man bör icke låta slipstenen löpa i vatten, eller, om
detta sker, bör man åtminstone icke låta den stå i vatten den
tid den ej nyttjas, emedan den eljest blir lösare på dessa ställen.

2. Helst anordnas så, att vattnet neddryper på stenen ur
ett kärl, som är anbragt öfver densamma, och tillslutes då
alltid vattentilloppet, så snart stenen icke brukas.

3. Stenen får icke blifva orand, utan så snart man
märker tecken dertill, afhjelpes det genast genom afsvalning med
ett stycke gasrör eller dylikt eller genom huggning.

4. Verktygen rengöras väl före slipningen från feta
ämnen, emedan dessa göra stenen slö.

En god fernissa af affall från vulkaniserad kautschuk.
Att tillgodogöra affall, som eljest bortkastas, hör alltid till de
värdefulla uppfinningarnes område. Vulkaniserad kautschuk,
ett fabrikat som framställes af kautschuk och svafvel och nu
för tiden har en mångfaldig användning, är i och för sig just
ej så billigt, hvarföre det måste blifva så mycket mera kännbart
att obegagnadt få bortkasta afskurna bitar, rester, spånor m. m.
deraf. På mekaniska verkstäder finnas vanligen hela lårar af
dylikt affall, hvilket slutligen bortkastas eller uppbrännes, om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free