- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
297

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9:e häftet. December 1872 - Den nordiska industri- och konstutställningen i Köpenhamn 1872. VIII. Den kemiskt tekniska afdelningen (forts.). Af W. C.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Andra årgången.

9:e häftet.         December månad.         1872.


Tidskriften utkommer med ett häfte i månaden.
Pris: för helt år 10 rdr och för halft år 5 rdr.
Lösa häften 1 rdr.

Redaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Byrå: Clara Vestra Kyrkogata 11.

Annonser emottagas à 10 öre pr petitrad.
Tidskriftens expedition:
Norra Smedjegatan 28.

–––––

Den nordiska industri- och konstutställningen
i Köpenhamn 1872.


VIII.

Den kemiskt tekniska afdelningen.

(Forts. fr. sid. 276.)

Torrdestillationsindustrien var vid utställningen rikligen
representerad från Sverige; ej mindre än 18 utställare af
trätorrdestillationsprudukter funnos. Dessa representera också
fullständigt denna gren af fabrikationsverksamhet.
Utställningarne voro i allmänhet valda med omsorg bland de i handeln
utsända produkterna och företedde, derföre vackra prof. Bland
nyheter förekom derstädes äfven antracén. Jemförde man de
olika fabrikernas produkter med hvarandra, skulle man
svårligen finna tvenne liknande hvarandra, utan hade hvardera sin
egendomlighet, isynnerhet hvad fabrikatets lukt beträffar.
Någon likformighet eller något slags samarbete mellan de olika
fabrikanterna tyckes ej ega rum, hvilket har till följd, att icke
några stora poster af t. ex. terpentin kunna levereras; hvarje
fabrik för sig drifves i för liten skala. Säkerligen skulle
såväl hela tillverkningen som äfven hvarje enskild fabrikant vinna
derpå, att några af de spridda torrdestillationsverken hade
gemensamma raffineringsanstalter, dit råprodukterna samlades och
gemensamt renades. Men det är med denna vara som det förut
varit med det svenska jernet, en hvar fabriksegarc vill se sin
egen fabriks märke förekomma i marknaden. Trenne personer
hade utstält ritningar och modeller till torrdestillations-anstalter.
Herr C. A. Bruno å Röksberg, Jönköping, hade jemte sin
utställning framlagt uppgifter på räntabiliteten af tillverkningen
utaf torrdestillationsprodukter med af honom konstruerade ugnar,
vid hvilka hvarje bränning upptager 6–8 dygn, inläggning
samt uttagning inberäknade. Af dessa uppgifter må följande
här anföras:
Utgifter:
6 kub.famnar stubbar och rötter à 10,00 rdr . . . 60,00 rdr,
2 kub.famnar brännved à 6,00 rdr . . . 12,00 ,,
arbetslöner . . . 25,00 ,,
–––––––––––––––
Summa 97,00 rdr.
Inkomster:
400 skålp, ren terpentin (omkring 80 k:or) à 30 öre . . . 120,00 rdr.
7 tunnor tjära à 12 rdr . . . 84,00 ,,
48 kannor tjärolja à 1,00 rdr . . . 48,00 ,,
20 kannor lysolja à 1,25 rdr . . . 25,00 ,,
1 tunna perma . . . 6,00 ,,
150 kannor träättika à 25 öre . . . 37,50 ,,
84 tunnor kol à 25 öre . . . 21,00 ,,
–––––––––––––––
Summa 341,50 rdr.

Behållningen för hvarje bränning blir således 244,50 rdr. Ehuru
priserna å de färdiga produkterne tyckas vara något högt
tilltagna, blir dock behållningen, äfven om dessa skulle reduceras
något, ganska stor.

Från Norge förekom märkvärdigt nog endast tvenne
utställare i denna branche. H. Jölsen, Enebak på Romerike,
med en ganska fullständig samling trädestillatiousprodukter,
och O. Nielsen, Kongsberg, med kimrök. Danmark hade inga
trädestillationsprodukter. Deremot hade O. P. J. Dyn utstält
prof af torfs torrdöstillationsprodukter. Diverse alster af
stenkolstorrdestillation förekommo från J. Ohlssons välkända fabrik i
Stockholm och derjemte asfalt från N. J. Rönnberg, Stockholm,
samt från tvenne Köpenhamnare.

Bland feta råämnen måtte tran intaga en vigtig plats
inom deri nordiska industrien, då ej mindre än 18 utställare
förevisade denna artikel (12 från Norge, 5 från Danmark och
Färöarne samt 1 från Sverige). P. Möller, Christiania, hade
prof af renad sådan, som, oaktadt den lång tid varit utsatt
för luftens och solljusets inflytande, dock var nästan
fullkomligt luktlös och klar samt ej heller hade den eljest
karakteristiska, mera än obehagliga smaken. Talg fanns endast från
tvenne (danska) utställare, men en produkt deraf, stearinljus,
förekom från Liljeholmens tekniska fabrik, och L. Monten,
båda i Stockholm, samt från O. F. Asp’s Fabrik och L. P.
Holmblad,
Köpenhamn. Båda de senare öfverträffade,
åtminstone hvad utseendet vidkommer, betydligt de svenska
fabrikanterna, hvars (isynnerhet Liljeholmens) fabriksartiklar voro temligen
gulaktiga. Utställningarne voro särdeles rika och fullständiga
och representerade åtminstone de olika arbetsmetoderna.
Holmblad arbetar nämligen med autoclav, Asp med en svafvelsyremetod,
der hvarken högt tryck eller destillation användes, Liljeholmen med
svafvelsyremetodeii med destillation och Montén med
saponifikationsmetoden.

Tvål ocli såpa fanns från 9 danska, 4 svenska men ingen
norsk utställare. En i visst afseende hithörande apparat var en
liten bykpanna som föreföll temligen praktisk, utstäld af
kopparslagaren E. Diderichsen, Köpenhamn. Den består af en
vanlig kittel af cylindrisk form, i hvilken man insätter en lös
botten af bleck, hvilken passar väl till kitteln och är genombruten
med runda hål, på ett afstånd af cirka 17 lin. (5 c.m.) från
kittelns botten. Det handtag, hvarmed lösbottnen nedsattes,
utgöres af tvenne rör, som gå ej fullt så högt som till kittelns
öfverkant och derpå böja sig mot dennas midt. I stället för
rör användas äfven helt enkelt U-formade rännor. Sedan
bottnen blifvit isatt, slår man i vatten ungefär 8 lin. (24 rn.m.)
öfver bottnen, och hvit tvål, motsvarande omkring 0,5 skålp.
(213 gr.) per kanna vatten, lägges i skifvor i vattnet. Önskar
man tyget blekt, tillfogas litet krossad borax, hvarefter kläderna
inpackas i kitteln till 2/3 af dess höjd, ett tätt slutande lock
pålägges, och luten bringas i kokning, då den tränger sig
genom de båda rören eller rännorna samt utgjuter sig öfver linnet
och genomdränker detta samt utlöser derur all smuts. Efter
det kitteln varit 1 timme i kokning, äro kläderna rena. De sköljas
först i varmt, sedan i kallt vatten, hvarefter de äro färdiga
att torkas och hafva sålunda utan gnidning eller användning
af skarpa kemikalier på kort tid blifvit rengjorda. För att
underlätta rengöringen böra kläderna förut hafva varit lutade
i kall sodalut och fläckarne bestrukits med såpa.

Stärkelse såväl af hvete som ris fanns i en rikhaltig och
vacker utställning från Brinkman & Foldberg, Köpenhamn,
hvilka äfven hade exponerat diverse förarbetade
stärkelseprodukter, såsom dextrin, stärkelsegummi och glutin under olika
former och namn. Hvetestärkelse var endast utstäldt af en
utställare. Potatisstärkelse förekom från 1 svensk, 2 danska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free