- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
299

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9:e häftet. December 1872 - Den polytekniska uställningen i Moskwa 1872. II. Kopieringsbord - Ingeniörs-föreningens sammanträde den 25 och 26 November - Tillverkning af svart tak- och murtegel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den polytekniska utställningen i Moskwa 1872.


II.

Kopieringsbord.

(Plansch 20, fig. 1.)

I den fysikaliska afdelningen af den Polytekniska
utställningen i Moskwa förliden sommar fanns bland annat ett af en
ryss förfärdigadt kopieringsbord, hvilket undertecknad hade tillfälle
att praktiskt pröfva, på grund hvaraf han kan rekommendera det
såsom särdeles ändamålsenligt samt förtjent af uppmärksamhet.

Såsom af fig. 1, plansch 20 framgår, består bordskifvan
af en glasskifva a, under hvilken en spegel b är anbragt i
lutande ställning. Denna senare kan höjas och sänkas samt
vridas omkring sin midtellinie, så att alltid med densamma
ljuset kan återkastas på undre sidan af glasskifvan. Öfver
sagde skifva är uppsatt en ståltrådsställning öfverdragen med
svart vaxduk för att såsom en skärm hindra ljuset att uppifrån
falla på glasskifvan. Vid begagnandet tilltäpper man äfven
öppningarue å framsidan genom att, likasom fotograferna vid
kamerans inriktning, kasta öfver sig ett svart tygstycke.

Bordet kan användas såväl vid dagsljus som med
konstgjord belysning. Det är i förra fallet, som skärmen egentligen
behöfver anlitas. I senare fallet sättes framför spegeln en
antänd lampa, försedd med en reflektor, hvilken återkastar ljuset
på spegeln, som ytterligare i sin ordning bryter ljuset upp
emot undersidan af glasskifvan, då såväl detta som den ofvanpå
placerade originalritningen och papperet, hvarpå kopian skall
utföras, starkt upplysas, så att dessa blifva genomskinliga.
Kopieringen utföres sedan på vanligt sätt. Det är klart att
genom denna anordning till följd af den starka belysningen på
papperets undersida kopieringen kan ske med större säkerhet
och skärpa än annars, hvarjemte äfven tjockare papper kan
användas till kopian.         A. F. Westerlund.

Ingeniörs-föreningens sammanträde den 25 och 26 November.


Ingeniörsföreningens sedvanliga höstmöte egde rum den
25 och 26 sistlidne November å Geologiska byrån. Efter
behandlingen af åtskilliga föreningens inre angelägenheter, såsom
val af styrelse, revisorer och nya ledamöter, företogs diskussion
af de flesta på programmet uppförda frågorna.

Sedan föregående sammanträde qvarstod på
föredragningslistan frågan om "det af utsedda komiterade afgifna förslag
till ny lag rörande vattenrätten" och uttalades dervid nu
ungefärligen samma ogillande omdömen om förslaget som vid
vårsammanträdet. Särskildt betonades af ett par talare
olämpligheten af, att stipulationerna om den s. k. kungsådran qvarstå.

Nästa till diskussion upptagna fråga, "bör ett skyndsamt
antagande af metermått-systemet förordas?" gaf flera talare
tillfälle att yttra sig om de väl bekanta fördelar införandet
bos oss af sagde måttsystem till allmänt bruk skulle medföra,
äfvensom att uttala den önskan, att detta måtte med det
snaraste ske, hvilket de ej heller trodde skulle möta sådana
svårigheter som införandet af decimalmåttet. Förslag väcktes
också om att till kongl. maj:t göra framställning om vidtagandet
af lämpliga åtgärder för sakens skyndsamma befrämjande; hvil«
ket förslag understöddes af de flesta närvarande. Andra
ansågo det vare ändamålsenligare att förbereda den ifrågasatta
reformen på enskild väg genom att så ofta som möjligt använda
metermåttet. Resultatet af diskussionen blef, att åt föreningens
styrelse uppdrogs att till nästa sammanträde upprätta ett
förslag till skrifvelse i ämnet.

Frågan, "hvad resultat har erhållits af de nyaste
undersökningarne i afseende på ångpannors explosion?" gaf ett par
talare anledning att påpeka önskvärdheten af antagandet utaf
en ångpanneförordning, hvarigenom i väsentlig mån kunde
förekommas många olyckor, som förorsakas genom ångpannors
explosion.

Professor Ångström redogjorde derefter under
behandlingen af frågan "äro de nu allmännast begagnade
ångpannekonstruktionerna fullt ändamålsenliga?" för några på senare åren
i bruk komna sådana, hvilka afse att undanrödja en del af de
fel som vidlåda äldre konstruktioner.

"Angående anordningen af bessemer-blåsverk och deras
motorer", uppstod en stunds diskussion, dervid olika åsigter
uttalades om användningen af flera små cylindrar med särskilda
motorer för hvarje cylinder eller af större cylindrar med
starkare motorer, äfvensom om fördelen af att låta kolfstången gå
genom bägge cylinderbottnarne m. fl. detaljer.

Rörande "kostnaden vid användning af beton till
grundläggning i jemförelse med den, som uppstår vid bruk af sten
för detta ändamål" hänvisades till en uppsats i
"Ingeniörsföreningens Förhandlingar", 1:sta årgången, sid. 40, af major
A. Remmer, hvarjemte af ett par talare redogjordes för pris
å betonmurning och tillika framhölls, att betonens största och
mest ekonomiska användning vore vid undervattens-arbeten.

En fråga af mera allmänt intresse, på samma gång den är
af stor betydelse i socialt hänseende, nämligen "hvilka åtgärder
kunna vidtagas till befordrande af sparsamhet bland arbetare?",
företogs dernäst till diskussion, hvarvid isynnerhet framhölls
fördelarne af att bereda arbetarne tillfälle att utan något
egentligt besvär kunna af sin aflöning ofta göra insättningar i
sparbanker och dylikt. Vidare omordades vigten af att snygga
och billiga bostäder anskaffas åt arbetarne, hvilka, då de så
önska, borde få efter hand lösa sig till desamma på goda vilkor.
Äfven borde lifsförnödenheter tillhandahållas dem till godt pris.

Slutligen redogjorde ingeniör Cronquist med anledning af
frågan "angående utvecklingen af torfindustrien", för en del
häruti gjorda rön under en af honom företagen utrikes resa
med specielt ändamål att studera denna industri, och framhölls
såväl af honom som af flera andra talare dess utomordentliga
vigt och betydelse särskildt för vårt land.

Tillverkning af svart tak- och murtegel.


Af särskild betydelse för tegelfabrikationen vid nedre Rhen
och i Flandern är tillverkningen af mörka, blåsvarta stenar och
takpannor, hvilka framställas af samma material, som nyttjas
för den röda stenen, dock genom en särskild procedur, hvilken
ej torde vara så allmänt bekant, hvarföre vi härom vilja
ineddela det väsentligaste efter "Notizblatt des deutschen Vereins
fur Fabrication von Ziegeln, Thonwaaren, Kalk und Cement".

Takteglens skapnad är S-formig, och äro de vanligen
bekanta under namn af holländskt tegel, hvilket vunnit
användning på många ställen utom tillverkningsorten, isynnerhet i
Hessen och Thüringen. De för takteglets bränning konstruerade
ugnarne äro aflångt fyrkantiga, 33,7 fot (10 m.) långa, 13,5 fot
(4 m.) breda och 11,8 fot (3,5 m.) höga samt öfverhvälfda.
På hvardera ändväggeri finnas trenne med jerndörrar tillslutna
öppningar, hvilka motsvara de tre längs hela ugnen gående
eldstäderna, hvilka matas med kol och derföre äro försedda
med likaledes genomgående askkanaler. Rosterna, förfärdigade
af gjutjern hafva 1 fots (300 tn.) bredd samt 1,7 liniers (5 m.)
öppningar. I hvalfvet äro radvis anordnade 15
afloppsöppningar för röken, hvilka 3 och 3 inmynna i en gemensam
öfver ugnshvalfvet löpande kanal samt leda
förbränningsprodukterna till hufvudkanalen, som står i förbindelse med
skorstenen.

Förfaringssättet, som man anlitar för att i dessa ugnar
bränna taktegel eller äfven vanligt tegel blått, är följande. Den
undre delen af ugnen fylles, likasom vid vanlig taktegelbränning,
med tegelsten, hvarvid eldkanaler anordnas på vanligt sätt och
hopkragas. Höjden af detta lager uppgår till 3,37 fot (1 m.),
och derofvanpå kommer takteglet, stäldt på högkant, och
omvexlande med nosen uppåt och nedåt, samt med de särskilda
raderna vända hvarannan till höger och hvarannan till venster.
För att vid sammandragningen undvika omläggningen af raderna
och således äfven i möjligaste mån sneddragningen, insattes på
ungefär hvar tredje fot ett tvärstycke. Är ugnen sålunda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free