- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
304

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9:e häftet. December 1872 - Om den mekaniska användningen af vulkaniserad kautschuk. Af mr J. Syme

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Om den mekaniska användningen af vulkaniserad kautschuk.


Af mr J. Syme.

(Plansch 20, figg. 4–9.)

Vi återgifva i det följande efter "Bulletin de la Socièté
d’Encouragement" ett utdrag af ett föredrag, hållet inför den
skottska ingeniöreningen af J. Syme sen. Författaren
förevisade vid detta tillfälle kautschukprofver, som ban erhållit från
kautschukfabrikanterna Moulton & Comp samt Foster & Williams
af trenne olika slag, närnlingeu i rått tillstånd såsom kautschuken
importeras, sådan den är efter sorteringen och förberedningen
för blandningen samt i det tillstånd den befinner sig, sedan
den utan att vara vuikaniserad erhållit sin tillsats af
svafvelblomma af bästa qvalitet, hvilken man sedan sammansmälter
med kautschuken vid ungefär 140° för att framställa en
fullkomligt ren produkt. Allt efter kautschukens olika bestämmelse
sätter man till svaflet före vulkaniseringen flera andra ämnen i
olika proportioner. Vidare förevisade författaren profver, hvilka
framstälde de olika graderna af vulkanisering jemte uppgifter
på egentliga vigten, detta senare emedan produktens täthet har
ett väsentligt inflytande på varans handelsvärde.

Den vulkaniserade kautschukens användning är numera så
mångfaldig, att vi inskränka oss till ett urval af de vigtigaste
tillämpningarne, som i Glasgow och i omgifningarne till denna
stora fabriksmedelpunkt blifvit införda. Vi begynna då med
klaffventiler till sjöångmaskiner. För några år sedan antog
man, att klaffar af ren kautschuk, som flyter eller i det
närmaste flyter på vatten, voro de bästa. Det är dock ej svårt
att inse, att andra orsaker än kautschukens qvalitet hafva ett
ogynsamt inflytande på dessa delars varaktighet, t. ex. en dålig
konstruktion af ventilspegeln, användningen af för stort tryck
eller bruket af för stor qvantitet af det såsom smörjmedel
tjenande ämnet, hvilket då det blandar sig med vattnet,
kommer i beröring med kautschukgarnityren och förstöra
dessa. Talaren visade tvenne utnötta sådana, af hvilka det
ena, hvitt till färgen och af 1,606 egentlig vigt, blott
under 21 dagar varit utsatt för inverkan af ånga, medan det
andra, gulgrått och af 1,178 eg. vigt under samma
förhållanden hade varat i 90 dagar. Dessa båda garnityr hade
erhållit sprickor, som utgingo från det centrala hålet, under
det kautschukens massa ännu var fullkomligt bra. Det oaktadt
anser talaren det första profvet med ren qvalitet bäst lämpligt
för kalt vatten och tror, att i båda profven kautschuken var
för tät. Dessutom är han af den åsigten, att täckplattans
storlek och krökning mera bidragit till sönderbrytningen än ämnets
beskaffenhet, i det att denna gaf anledning till garnityrets
skålformiga böjning och derigenom till dess söndersprickande i
midten. Man måste derföre undvika att göra infattningen för
stor i förhållande till klaffen eller skiljeväggens öppning. Han
drager af sina försök den slutsatsen, att för rent, kalt och
fettfritt vatten är ren kautschuk bäst, samt att skifvan vid en
cirkelformig ventil icke får vara större, än att den skjuter öfver
kanten till anslagsytan högst så mycket som den är tjock.

Syme visade vidare ett utnött ventilsegment till
luftpumpen på en kandensationsångmaskin, hvilket segment genomlöpt
176,724,200 fot (52,470 K.m.) och hade en egentlig vigt af
1,222. Af fig. 4, plansch 20 synes verkan af afnötningen.
Tjockleken på detta segment, som når öfver spegelkanten nära
13 lin. (38 m.m.), var ursprungligen 6,4 lin. (19 m.m.) men
visade sig nu på det tunnaste stället vara reducerad till 2 lin.
(6 m.m.). Ventilen hade arbetat i en med varmt vatten fyld
cistern, hvilket äfven bidragit till det ondas påskyndande; eljest
hade den nog ännu kunnat hålla ut en. sträcka af flera hundra
tusen fot, ty kautschukens beskaffenhet var ännu förträflig.

Författaren eger en hel samling dylika ventiler, hvilka
varit begagnade vid kondensationsmaskiner af det gamla
systemet med en cylinder; och inskränka vi oss här till de
hufvudsakligaste slutsatser han dragit af dessas undersökning.
En första serie af sagda ventiler bestod af ren kautschuk och
lemnade bekräftelse på, att smörjmedlets skadliga inverkningar
betydligt påskyndades genom ventilens orörlighet, i det att
denne icke kunnat vrida sig kring sin midt, hvilket borde vara
fallet med alla runda ventiler. De öfver spegelöppningen gående
förbindningarna likasom dess kanter borde hafva varit afrundade,
ty kautschuken, hvars tjocklek var 5 lin. (15 m.m.), visade
sig, ehuru den var af ganska god qvalitet, till hälften
genomskuren af dessa förbindningar och kanter. Den med vattnet
följande och i sprickorna inträngande oljan hade likaledes
utöfvat sin förstörande verkan. En annan serie, bestående af
7,5 lin. (22 m.m.) tjocka exemplar, hade varit i bruk i 2 3/4 år;
och då ventilen var vridbar kring sin midt, hade ej några spår
efter ventilspegelns kanter och förbindningar uppkommit i
kautschuken. Åter ett annat prof utgjordes af en del utaf en
ventil, som tjenstgjort i en maskin under 12 år, hvilken gjorde
ungefär 12 kolfslag i minuten. Detta kautschukstycke, som
ursprungligen lär hafva varit 7,5 à 8,5 lin. (22 à 25 m.m.)
tjockt, hade nu en mörk färg och dess egentliga vigt var 1,191.
Den ännu i godt stånd varande delen hade hufvudsakligen
bibehållet sin elasticitet. De synliga tecknen till nötning låta sluta
till, att ventilen varit fästad i midten samt slagit mot
spegelytan i ett konstant läge. Ifrågavarande exemplar lemnar bevis
på, att kautschuk, till hvilken man utom den erforderliga
mängden svafvel satt något färgande metalliskt ämne, och som
hade en egentlig vigt af 1,152 à 1,223, egnar sig bäst för
anförda ändamål, emedan den rena vulkaniserade kautschuken
hastigare nötes genom arbetet i oljehaltigt vatten, än då den
skyddas medelst tillblandning af ett fast ämne, på hvilket oljan
eller det flytande fettet icke inverkar.

Hvad kautschukens användning till packningar för
ångmaskiner
med högt och lågt tryck beträffar, och vid hvilka
ångan för med sig feta ämnen, så ådagalägga författarens med
afseende härpå gjorda iakttagelser den hastigt förstörande
inverkan, som en hög temperatur och ett högt tryck utöfva på
den bästa röda vulkaniserade kautschuken. Ett ursprungligen
5 lin. (15 m.m.) tjockt stycke af bästa qvalitet, hvilket
förevisades, hade tjenstgjort vid en förbindning på
ångtilledningsröret till en horisontel kondensationsmaskin af 750 hästkrafters
styrka och just under ett ställe, der spermaceti af bästa slag
användts såsom smörjmaterial. Trycket i ångpannan uppgick
till 40,51 skålp, per qv.v.t. (2,811 K.gr. per qv.c.m.) samt i
den med lägre tryck arbetande cylindern till 9,11 à 10,23 skålp.
(0,632 à 0,710 K.gr,). Under dessa omständigheter hade 3 till
4 månader varit tillräckliga for att förtära kautschuken till
skrufvarne samt 6 månader för att göra den fullkomligt obrukbar.
Packningar af samma tjocklek för lock till cylindrar med högt
tryck å ångan, hvilka lock dock varit långt aflägsna från
smörjdosorna, hade varat under 6 till 8 månader, innan de förstörts
till skrufvarne. Andra lika tjocka packningar, begagnade vid
cylindrar med mindre tryck och således äfven under en lägre
temperatur, hade hållit ut i 2 år och deröfver; de kunde
uttagas 3 eller 4 gånger och åter insättas. Denna erfarenhet
bevisar, att en hög temperatur och ett högt ångtryck under
inflytandet af äfven den bästa, med ångan uppblandade spermaceti
mycket hastigt förstöra den vuikaniserade kautschuken.
Anförda resultat var i öfrigt att förutse, ty man vet att
kautschuken kan vulkaniseras vid 149°, och försök, som anställts i
upphettad luft, visa att den vid 204° blir fullständigt mjuk.

Vi vända oss nu till kautschukventiler för matarepumpar
till sjöångmaskiner,
vid hvilka trycket i pannan uppgår till
55,70 à 60,75 skålp, per qv.v.t, (3,865 à 4 216 K.gr. per qv.c.m.)
Trenne brukade exemplar af sådana ventiler förevisades, hvilka
samtliga voro förfärdigade af ren grå kautschuk. Det första
hade arbetat i rent vatten under ett tryck af 55,70 skålp.
(3,865 K.gr.), och dess medelvaraktighet med 6 timmars dagligt
arbete hade ej öfverstigit 6 till 8 dagar. Dess tjocklek var 6,5 lin.
(19 m.m.) och diameter 34 lin. (101 m.m.). Skifvan hade fästats
på midten under en metalltäckplatta af 18,2 lin:rs (54 m.m.)
diameter, och inom 48 timmar var kautschukskifvan
genomskuren af spegelns förbindningar. Denna konstruktion torde
derföre få betraktas såsom en illa gjord anordning, ty man
borde städse taga i betraktande, att kautschukens elasticitet har
sina gränser, och dessa voro under de ifrågavarande
omständigheterna öfverskridit. – Det andra exemplaret syntes hafva
varit begagnadt under en metallklaff utan böjliga delar samt
uthärdade ej längre än 48 timmar i en sjömaskin, hvarest

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free