- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
5

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 7 jan. 1928 - Ekonomisk årsöversikt, av Filip Ericson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 i FEBR. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

5

i april utövade icke heller någon nämnvärd inverkan på
den effektiva förräntningen av obligationslånen; den
effektiva medelräntan å sju fasta svenska statsräntelån
var för januari 1926 4,72 % och gick i mars i väntan på
räntesänkningen ned till 4,62 och föll i maj till 4,52 %,
för att därefter, sedan även sparbankernas räntepolitik
blev fullt klar, åter stiga och för november utgöra 4,56
%. De emitterade obligationslånen uppgå för jan.—nov.
till 192 mill. kr. mot 134 mill. kr. för samma tid 1926 och
värdepappersimporten utgjorde för de tre första
kvartalen 164 mill. kr. mot endast 67 mill. kr. under samma tid
ett år tidigare. Antalet konkurser per månad som
alltsedan 1922 befunnit sig på nedgång har även under det
gångna året visat lägre siffror än det närmast föregående.
Genomsnittet per månad uppgår till 271 mot 285 för
förra året, medan däremot såväl antalet växelprotester
liksom deras totala belopp visar någon stegring i
motsats till vad under senare år varit fallet.

Det gynnsamma allmänna ekonomiska läget såväl i
vårt land som i flertalet andra länder har — i synnerhet
sedan svenska papper börjat noteras i större
utsträckning på utländska börser — i förening med den
gynsamma penningmarknaden givetvis stimulerat
fondbörsen. Vid årets början var medelkursen för A-listans
papper 155 proc. av deras parivärden, medan den ultimo
stigit till 184 (till höjningen har dock i någon mån
bidragit nyemissioner av papper som ligga över
genomsnittskursen).

Månadsomsättningen har genomsnittligt (för jan.—
nov.) varit 1 512 000 kr. mot 965 000 för förra året.

Det gångna året har för Tysklands del inneburit en
fortskridande högkonjunktur med en kraftig stegring
av produktionen och starkt minskade
arbetslöshetssiffror. Hösten har dock, vad landets penningmarknad
beträffar visat tecken, som tyda på att denna
konjunkturs höjdpunkt sannolikt snart är nådd. I samma
riktning pekar den betydande minskning av de inflytande
orderna, som under de sista månaderna förmärkts inom
järn-, stål-, maskin-, byggnads-, textil- och
pappersindustrierna. Tillverkningen har dock även under
höstmånaderna hållit sig på en mycket hög nivå, och årssiffrorna
för produktionen äro för ett flertal industrier
utomordentliga. Årets tio första månader visa en
tackjärnstillverkning på icke mindre än 10,83 mill. ton mot 7,59 under
samma tid av 1926 och för stålgöt utgör motsvarande siffror
resp. 13,54 och 9,79. Trots de på grund av den engelska
kolstrejken synnerligen höga siffrorna för
kolproduktionen under senare hälften av 1926, är dock
brytningssiff-ran för det gångna årets tio första månader 9,4 mill. ton
högre än den för samma tid året förut och uppgår till
127,5 mill. ton. Liknande förändringar beträffande
produktionskvantiteten kunna även nyckelindustrierna
uppvisa, och särskilt gynnsamt är läget inom den elektriska
och kemiska industrien.

Medan antalet arbetslösa vid årets början var 1.83
mill. hade det i oktober sjunkit till 0,34 mill. November
och december ha medfört en säsongmässig höjning, så
att antalet f. n. torde uppgå till ungefär dubbla den
sistnämnda siffran.

Den minskning av orderstockarna, som förmärkts
inom förutnämnda tungt vägande industrier, har sitt
ursprung i minskad efterfrågan från den inhemska
marknaden. Denna nedgång i efterfrågan torde i sin tur stå i
intimt sammanhang med utvecklingen på den tyska
kapitalmarknaden. Den åtstramning, som där ägt rum.
avspeglar sig i en höjning av det inhemska diskontot
sedan juni månad från 5 till 7 %. De svårigheter, som
detta läge på penningmarknaden måste bereda
näringslivet, framgå därav att för växlar försedda med bank

endossement måste f. n. betalas en ränta på icke mindre
än 73/s %■ Det tidigare låga diskontot torde ha saknat
grund i det dåvarande läget. Sett från den senare
utvecklingen hade det givetvis varit förmånligare, att
redan från början något dämpa högkonjunkturen och
s. a. s. förlänga densamma. Det tidigare låga diskontot
torde få tillskrivas den goda tillgång på kapital, som de
utländska lånen framkallade. Den höjning av
diskontot som senare ägt rum för att förhindra fortsatt ökning
av den utelöpande sedelstocken, har fått synnerligen
starka verkningar tack vare den minskning av den
utländska upplåningen, som bl. a. den av
skadeståndsagentens varningar framkallade diskussionen i
skadestånds- och transferfrågan medförde. Fondmarknaden
har naturligtvis icke kunnat undgå att starkt påverkas
av åtknappningen på penningmarknaden och indextalet
lör noteringarna på Berlinbörsen, som i april var uppe
i 178,0 har gått ned till 148,2 för oktober. Det är väl
troligt att i denna nedgång även ligger en diskontering
av en ändrad uppfattning av konjunkturutsikterna.
Symptomatiskt torde även en kraftig stegring av antalet
konkurser få anses vara.

Konjunkturens vidare utveckling i Tyskland under
innevarande år är givetvis i högsta grad beroende av den
penningpolitik, den tyska riksbanken kommer att föra,
liksom av i vilken grad den utländska
penningmarknaden kan komma att tagas i anspråk för Tysklands
behov. De tyska lånen ha mot slutet av året kunnat
uppvisa en ganska betydande återhämtning i kurserna på den
amerikanska marknaden, varigenom givetvis
möjligheterna för nya krediter förbättrats. Det är att hoppas,
att den konjunkturomsvängning, som kan väntas i
Tyskland, genom en lämplig riksbankspolitik göres så mjuk
som möjligt. Då den tyska konjunkturutvecklingen är
en isolerad företeelse, så bör ju möjligheterna för att
utan en akut kris passera en konjunkturens vändpunkt
icke vara uteslutna. De vid årsskiftet ännu icke
avslutade arbetareförhandlingarna inom järnindustrien
komma att bli av den allra största betydelse för den
tunga industri, som under alla förhållanden får
vidkännas en betydande reducering av sin konkurrenskraft
genom åttatimmarsdagen och de av den betingade tre
arbetsskiften per dygn.

Den engelska kolindustriens läge har sedan
kolstrejken icke undergått någon förbättring, och
räntabilitets-förhållandena synas snarare vara något sämre än före
strejken trots den längre arbetstiden, de lägre lönerna
och statsunderstöd. Den genomsnittliga produktionen
per månad har för årets tio första månader varit 21,66
mill. ton och sålunda varit 0,49 mill. ton högre än
motsvarande siffra för 1925 räknad på samtliga årets
månader men 1,25 mill. ton lägre än den för 1924, gentemot
1913 års siffra innebär årets en nedgång på 2,68 mill.
ton per månad. Rationaliseringssträvandena synas icke
ha särdeles starkt stöd hos gruvägarna, och ökad
konkurrenskraft tycks inom den närmaste tiden endast
kunna vinnas i den mån produktionsförhållandena
försämras i utlandet genom reel höjning av
lönekostnaderna, som framkallats genom slutlig anpassning av
prisnivåerna i förhållande till valutakurserna eller
genom lönerörelser. Tackjärnsproduktionen har i
genomsnitt per månad uppgått till 0,62 mill. ton och
överträffar det månatliga genomsnittet för 1925 samt ligger i
nivå med 1924 och 1923; för 1913 var månadsmedeltalet
å andra sidan 0.87 mill. ton. Vad stålgötsframställningen
beträffar, får man däremot gå fram ända till
högkon-junkturåret 1918 för att nå upp till en så hög
månadssiffra som den för jan.—nov. i år.

Den engelska bomullsindustrien har haft att kämpa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free