- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
9

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 jan. 1928 - Om lektorskompetens vid tekniska läroverk, av Max Grenander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

r TekniskTidskrift äetg

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 2

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

INNEHÅLL: Om lektorskompetens vid tekniska läroverk. — Stockholms elektricitetsverks problem. — Svenska
teknologföreningen under år 1927. — Beskrivande geometriprofessuren vid tekniska högskolan. — Bortgångna
yrkeskolleger. — Järnindustriens forsknings- och kraftfrågor. — Tekniska föreningar. — Insänt. — Sammanträden.

OM LEKTORSKOMPETENS VID TEKNISKA LÄROVERK:

Av de 29 lektorer, vid tekniska läroverk, som enligt
årsberättelserna för läsåret 1926—1927 då
undervisade i något eller några av ämnena matematik, mekanik,
fysik, elektroteknik, maskinlära, mek. teknologi, kemi och
kemisk teknologi, voro: fil. dr och civilingenjör 5 st., fil.
lic. och civilingenjör 1 st., fil. dr 8 st., fil. lic. 2 st.,
civilingenjör 6 st., bergsingenjör och fil. kand. 1 st. samt
Chalmersingenjör 3 .st., medan 3 st. voro fil. mag. eller
fil. kand.

Dessa senare ha samtliga utnämnts under de sista tio
åren. Det ser därför ut, som skulle
kompetensfordringarna för erhållande av lektorat vid tekniska
läroverk på senare tiden sänkts, tills slutligen innevarande
sommar en i dagspressen omdebatterad lektorsutnämning
ägt rum, varvid till lektor — mot skolöverstyrelsens, den
lokala styrelsens och rektors enhälliga och upprepade
förord — utnämndes en sökande, som faktiskt icke blott
icke avlagt någon som helst, vare sig akademisk eller
teknisk examen i lektoratets två huvudämnen, fysik och
elektroteknik, utan däri ej ens undergått någon mot
något examensbetyg svarande tentamen. Detta
möjliggjordes genom avsaknaden av formella konipetensvillkor
i de för erhållande av lektorat vid tekniska läroverk
gällande bestämmelserna.

Kan månne en sådan utveckling vara gagnande för den
tekniska undervisningen?

Redan i 1877 års stadga bestämdes, att undervisningen
vid de tekniska läroverken skulle bestridas av fyra
lektorer jämte ett antal övriga lärare. Häri låg redan då
ett fastslående, att kurserna i de viktigare ämnena lågo
på samma plan som vid gymnasiet. Och att detta ännu
är fallet torde envar lätt kunna finna genom en
jämförelse mellan respektive läroanstalters kursplaner. Men
det finnes en skillnad. Medan undervisningen vid
gymnasiet är mera jämnt fördelad över respektive ämnens
hela omfång, är den vid de tekniska läroverken
koncen-tierade till de tekniskt viktigare delarna, medan de
övriga behandlas mera ytligt. Detta medför emellertid,
att vid de senare kurserna gå betydligt mera på djupet
än vid de förra, och att alltså kompetensfordringarna för
ett lektorat vid tekniskt läroverk åtminstone ej böra få
vara mindre än vid de allmänna läroverken. Men just
det förhållandet, att vid de tekniska läroverken
undervisningen är koncentrerad till tekniskt viktigare
områden, gör, att kompetensfordringarna cj behöva vara
fullt desamma. Men de böra vara analoga. En lektor
vid ett tekniskt läroverk bör äga minst samma
vetenskapliga utbildning som en vid ett allmänt, åtminstone i
de tekniskt viktiga delarna av kursen, men han bör
därjämte ha förvärvat de rent tekniska insikter, som
erfordras för att han vid undervisningen skall kunna
anlägga tekniska synpunkter.

Här får ej vara fråga om ett antingen eller, utan om

ett både och. Och det från och med år 1919 gjorda
av-kallet på teoretisk utbildning synes mig kunna bliva
ödesdigert i fråga om framtida tekniska lektorers
vetenskapliga kompetens.

Detta är ej menat som något slags kritik av de sedan
dess utnämnda lektorerna. Jag är övertygad om, att de
mestadels äro synnerligen väl skickade för sina
befattningar. Här är ej fråga om personer, utan om en
princip.

Skulle det emellertid bli vanligt, att fil. kandidater
eller magistrar utnämndes till lektorer vid tekniska
läroverk i ämnen, vari de allmänna läroverkens lektorer
måste äga fil. doktorsgrad, skulle detta med
nödvändighet medföra en deklassering av de förra, som med
nödvändighet komme att visa sina verkningar vid en
eventuell’ framtida lönereglering. Detta, jämte den längre
och mera ansträngande tjänstgöringen vid de tekniska
läroverken skulle givetvis medföra att — såsom redan
skett — framstående lärare vid dessa sökte sig till de
allmänna läroverken, och att de tekniska läroverkens
lärarepersonals vetenskapliga nivå definitivt sänktes.
Och detta vore en olycka i en tid, då teknikens höga
ståndpunkt mer än någonsin är ett livsintresse för vårt
land.

Hur skall man då förhindra en dylik utveckling? Jo,
genom en skärpning, eller, måhända rättare uttryckt, ett
förtydligande av kompetensfordringarna.

I stadgan för de allmänna läroverken liksom i stadgan
för de tekniska stipuleras, att för lektorats erhållande
erfordras bland annat "grundlig insikt" i de till den
sökta tjänsten hörande ämnena. I fråga om de allmänna
läroverken förtydligas i en följande paragraf, vad som
menas med "grundlig insikt". "Att hava avlagt fil.
ämbetsexamen och därvid erhållit betyget Med beröm
godkänd eller därutöver i samtliga de examensämnen,
som motsvara de ämnen, i vilka tjänsten kungjorts ledig;
att hava avlagt fil. licentiatexamen och därvid erhållit
betyget Med beröm godkänd eller därutöver i ett av de
examensämnen, som motsvara de ämnen, i vilka tjänsten
kungjorts ledig, samt att inför filosofisk fakultet hava
avlagt disputationsprov, som erfordras för vinnande av
filosofie doktorsgrad."

I stadgan för de tekniska läroverken nämnes däremot
intet, oin vad som menas med "grundlig insikt", utan
tolkningen därav är överlämnad åt vederbörandes
gott-finnande. Orsaken härtill är väl närmast den, att intet
enhetligt examensväsen finnes för de skiftande ämnen,
som omfattas av de tekniska läroverkens lektorat. Men
vi ha ej blott våra universitet, vi ha även tekniska
högskolan och Chalmers tekniska institut. Och man fordrar
säkert ej för mycket, om man för erhållande av en
lek-tcrstjänst vid tekniskt läroverk stipulerar, att den
sökande skall hava avlagt antingen de universitetsexamina,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free