Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 jan. 1928 - Insänt: Några reflexioner i Stockholms förortsbanefråga, av Gösta Philip - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
11 FEBR. 1928
heten att rationellt ombesörja trafiken vid Centralstationen
blivit säkerställd för mycket lång tid framåt och detta
gäller även om hänsyn tages till den lokaltrafik, som
framgår på stambananA Vid det läge, som de verkställda
om-och tillbyggnaderna skapat bör därför med ytterligare mer
eller mindre ingående utredningar beträffande Stockholms
bangårdsförhållanden lugnt kunna för obestämd tid framåt
bero."
Den fjärde intresserade parten i frågan är som nämnt de
förortsresande själva. Såsom boende vid Norra stambanan
i över 21 år och daglig trafikant till och från staden anser
jag mig med en viss vederhäftighet kunna göra några
uttalanden å deras vägnar.
Alla de utredningar, som under årens lopp verkställts för
lösandet av frågan har ju gått ut på att de rådande
förhållandena icke vore goda och att förändringar ovillkorligen
krävdes för att bland annat bereda oss förortsresande ett
bättre sakernas tillstånd. Men, som vanligt här på jorden,
otack är världens lön! Jag ropar nämligen så högt jag kan:
Gud bevare oss för våra vänner, vilket här betyder de, som
skola förbättra våra kommunikationer. Jag skall nu
förklara anledningen till denna svarta otacksamhet. Vi äro
många förortsresande, som äro i den "olyckliga"
belägenheten att vårt behov av förbindelse med huvudstaden
tillgodoses av statsbanorna. Enligt 1926 års officiella statistik
uppgick nämligen antalet resor å statens järnvägar i
närtrafik — jag medtager endast sträckan Väsby—Stockholm—
Rönninge, som omfattar 24 km norr och 29 km söder om
Stockholm — till icke mindre än över 5 600 000 st. För att
kunna besörja denna stora trafik hava anordnats 20 à 24
tåg dagligen i vardera riktningen. Tågantalet har under
ifrågavarande 21 år betydligt stegrats. Sålunda besörjdes
förortstrafiken 1906 med sammanlagt 26 tåg i båda
riktningarna och med det sista tåget från staden kl. 11,30 på
kvällen. Nu har tågantalet stigit till 42 och med det sista
tåget kl. 0,30. Särskilt sista tågets avgångstid är av
stor betydelse för oss förortsbor, när vi någon gång skola
vara ute och titta på sta’n. Kulmen i tågantalet liar
säkerligen ännu icke uppnåtts, då hela tågantalet inkl. fjärrtågen
på den dubbelspåriga förortssträckan uppgår f. n. till endast
54, varigenom sträckans kapacitet på långt när icke är
utnyttjad. Vederbörande trafikinspektör brukar även numera
för varje år inhämta befolkningens mening och önskningar
beträffande tidtabellen och det har hittills visat sig att
järnvägsstyrelsen i stor utsträckning kunnat tillmötesgå de
uttalade önskningarna. Med hänvisning till
järnvägsstyrelsens ovan anförda uttalande synes detta även komma att
bliva fallet i framtiden. Tågtiden för inresan till staden på
morgonen har vidare kunnat nedbringas genom att
dubbleringståg anordnats, av vilka det ena upptager passagerare
endast från vissa stationer och går förbi andra stationer,
vars passagerare upptagits av det andra tåget. Last but not
least utan t. o. m. som den allra viktigaste synpunkten, när
man skärskådar det här föreliggande problemet, synas vara
statens järnvägars jämförelsevis billiga priser å
förortsresandes årsbiljetter. Enligt nu gällande taxa kostar en
månadsbiljett vid en reslängd av t. o. m. 8 km 12 kronor
samt vid större längd förutom denna avgift 1 kr. för varje
överskjutande km. Vidare utgår den sålunda bestämda
månadsavgiften för endast 8 månader, för årets övriga 4
månader erhålles biljetter kostnadsfritt. Inbetalningen av
års-biljetten får dessutom utan kostnadsökning ske successivt
genom månadsavgiftens erläggande under 8 månader.
Efter att sålunda ha framlagt de förhållanden, som äro
rådande vid statens järnvägars förortstrafik skall jag försöka
skissera de, som torde komma att inträda om denna trafik
överflyttas till en särskild anlagd förortsbana. Jo, för det
första skulle det kanske bliva dubbelt så stort antal tåg som
för närvarande. Detta är odisputabelt en fördel för oss,
men då vi i allmänhet kunna reda oss utmärkt med det
nuvarande antalet, vilket antal därjämte ställts i utsikt att
vid behov kunna ökas, måste denna fördel sägas vara av
underordnad betydelse. Vidare är jag övertygad om, att
denna fördel skulle få köpas dyrt, t. o. m. mycket dyrt. För
det första kommer troligen tågtiden att avsevärt ökas, då
förortstågen på en särskild byggd förortsbana säkerligen
i Ej kursiverat i originalet.
skulle komma att stanna på många flera platser än
statsbanornas förortståg. För det andra mycket dyrare priser
å årsbiljetterna. En jämförelse mellan nuvarande priser å
dylika biljetter mellan statens järnvägar, Djursholmsbanan,
Saltsjöbadsbanan och Västeråsbanan framgår av
nedanstående sammanställning. Nu gäl- Pris om s.j.
lande taxa skulle
pris tillämpas,
kr. kr.
Stockholm—Djursholm ....–– 13 286 136
—Saltsjöbaden ..... 15 300 152
—Spånga .......... 11 168 120
Dessutom är att märka, att vid Djursholmsbanan och
Saltsjöbadsbanan icke förekomma samma för oss
förortsresande lämpliga avbetalningssystem som vid statens
järnvägar. Biljetten å Västeråsbanan däremot betalas genom
12 inbetalningar å 14 kr. (vid statens järnvägar skulle gällt
8 inbetalningar å 15 kr.).
Ovanstående höga biljettpriser äro erforderliga å dessa
tre banor, oaktat deras milliontrafik för att kunna erhålla
nödiga medel för driftutgifterna och för förräntning av
anläggningskapitalen. Alla tre banorna hava tillkommit långt
före kristiden med då gällande anläggningskostnader. En
nu anlagd förortsbana med nu gällande priser, vilka äro 75
à 100 % högre än förkrigspriserna, måste ju ovillkorligen
kräva ännu högre biljettpriser. Dessutom tillkomma de
högst avsevärda kostnader, som krävas för förortsbanans
införande i själva staden medelst ifrågasatta broar och
tunnlar.
Med anledning av vad som anförts och särskilt med
hänsyn till järnvägsstyrelsens ovan anförda yttrande, måste
jag tycka att det är jämförelsevis bra som det är och
samtidigt bedja att vi förortsresande efter stambanan måtte
lämnas ur räkningen, när det gäller att lösa Stockholms
för-ortsbanefråga. Gösta Philip.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för Mekanik sammanträder å föreningens lokal,
Brunkebergstorg 20, tisdagen den 17 jan. 1928 kl. 7,30 e. m.
Ärenden: 1. Val av justeringsmän. — 2. Inträdesanmälningar
och inval. — 3. Styrelsens berättelse för år 1927. — 4. Inkomna
skrivelser. — 5. Kort meddelande av avdelningens referent betr.
vattenmotorer, pumpar och kompressorer, professor H j. O.
Dahl. — 6. Några intryck från resor i U. S. A. hösten 1927.
Betr. ångteknik meddelande av civilingenjör Manne t.
Lindhagen. Betr. järnvägsteknik meddelande av civilingenjör
Alf Lysholm.
Extra allmänt sammanträde hålles å föreningens lokal
onsdagen den 18 januari 1928 kl. 19,30. Ärenden: 1. Inval. —
2. "Socialiseringsnämndens yttrande angående allmänna
principer för en ny gruvlagstiftning". Diskussion med
inledningsanföranden av sekreterare Henning Leo, bergsingenjör
Oskar Falkman och bergmästare Oskar Norelius,
varvid den sistnämnde redogör för det utlåtande i ärendet, som
avgivits av särskilda av avdelningen för Kemi och
bergsvetenskap utsedda kommitterade. — Supé och nachspiel.
Avdelningen för Kemi och bergsvetenskap håller
sammanträde fredagen den 20 januari 1928 kl. 7,30 e. m. å föreningens
lokal, Brunkebergstorg 20. Ärenden: 1. Val av justeringsmän
för aftonens protokoll. — 2. Inval. — 3. Inkomna skrivelser.
— 4. Ostwalds färglära och färganalys med Pulfrich’s
Stufen-fotometer, föredrag av civilingenjör Karl-Ivar Skärblom/
— Samkväm.
Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst
sammanträder å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, måndagen
den 23 januari 1927 kl. 7,30 e. m. Sammanträdet öppnas efter
enkel kvart. 1. Protokolljustering. — 2. Inval. — 3. Inkomna
skrivelser. — 4. Redogörelse för avdelningens verksamhet
under år 1927. — "Entreprenadväsendet; utveckling och
önskemål", diskussion med inledningsföredrag av civilingenjör
Hans Krogh och major Ernst Lindh. — Supé. —
Nachspiel. — Under samkvämet kommer ceremonimästaren att
för vinnande av teknologie doktorsgrad försvara en
avhandling över ämnet Tekniskt ceremoniväsen i vår tid.
Fakultetsopponent : professor Henrik Kreuger, andre opponent:
civilingenjör Lennart Hellstedt, tredje opponent: kapten Sten
Edholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>