Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 21 jan. 1928 - Teknikens filosofi, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- TekniskTidskrift ägr
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
ALLMÄNNA AVDELNINGEN 3
Huvudredaktör: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Teknikens filosofi. — Pilotballongviseringarnas utnyttjande i flygtrafikens tjänst, av A. Ångström och
O. Nauclér. — Finska riksdagens voteringsmaskin, av civilingenjör Erik Vallin — Brittisk handel och industri, av
Leonard J. Reid. — Notiser. — Personalnotiser. — Sammanträden.
TEKNIKENS FILOSOFI.
Sammanställningen låter förmodligen litet ovan för
örat. Men man får nog söka vänja sig vid den. Den
kommer säkert igen allt oftare i framtiden.
När den tyska standardiseringskommissionen —
Deutscher Normenausschuss — i november förra året firade
sin 10-åriga tillvaro, ingick som ett huvudnummer i
programmet ett föredrag av professorn Friedrich Dessauer
med rubrik "Das wirtschaftliche und das technische
Ökonomiegesetz", som väckte berättigad uppmärksamhet.
Föredraget utgjorde en sammanträngd exposé av
grundtankarna i en bok av samme man med titeln ’’Philosophie
der Technik" (Bonn 1927). Såväl bokens framträdande
som föredragets upptagande vid nyssnämnda tillfälle äro
tidstypiska företeelser i det nutida Tyskland. I själva
verket frodas redan en ganska rik litteratur på området,
och ämnet diskuteras allt oftare i tyska tekniska kretsar,
tillsvidare mestadels i det intimare samkvämet.
Vart vill man då komma? Ja, utgångspunkten är
givetvis det ansvar man känner inför teknikens allt mera
dominerande ställning som underlag för hela
samhällsmaskineriets funktionerande och för kulturutvecklingen
scm helhet, en oro, som utlöser sig i frågan: göra vi på
det hela människan lyckligare och hennes tillvaro lättare
genom vårt tekniska framstegsarbete, eller är det till
äventyrs så som vissa röster ropa, att tekniken skulle
vara att anse såsom den moderna tidens förbannelse?
Det är naturligt att man försöker gå till botten med den
frågan och försöker få begreppsmässigt fastslaget vad
tekniken gör, hur den arbetar och hur dess resultat
manifestera sig i förhållande till tillvarons olika aspekter.
Undersökningarna av dessa frågor föra till en teknikens
filosofi.
Helt säkert är mången a priori benägen att finna det
barockt att tala om en speciell filosofi för tekniken, och
invändningen har nog också fog för sig. Men jag ser
saken så att man till en början måste begränsa sig, och
att teknikens filosofi är ett övergångsstadium, såsom
sådant nyttigt och nödvändigt, men som, när det
vunnit mognad, blir färdigt att sublimera i en större
enhet.
Väl medveten om svårigheten att i korthet ge en aning
om innehållet i en bok såsom Dessauers ovannämnda,
skall jag emellertid våga några antydningar. Boken är
synnerligen intresseväckande och den torde kunna
rekommenderas såsom en uttrycksfull exponent för hela
den nya litteraturen i ämnet. Redan äldre teknikens
stormän såsom Reulaux och du Bois-Raymond
brottades med dessa problem. En översikt av de moderna
författarna på området med kommentarer återfinnes i
slutet på Dessauers bok.
Hur verkar tekniken? Först och främst genom
upptäckter och uppfinningar. Inom de rena
naturvetenskapernas område göras också upptäckter. Men tekniken
går längre, den söker samordna naturelement under än-
damålsenlighetens synvinkel, den har ett mål, den
innehåller något andligt. Tekniken nyskapar och gör
världen rikare, dess verksamhet är innerst en kontinuerlig
fortsättning av det av en högre makt inaugurerade
skapandet. Eller rättare, tekniken finner och
materialiserar idéer. Flygmaskinen t. e. har från början legat
färdig i idéernas värld, anad och åtrådd. En Wright’s
uppfinning har flyttat denna idé in i verklighetens sfär i
form av en första approximativ lösning. De tekniska
framstegen fullkomna lösningen allt mera asymptotiskt
i riktning mot den ideala lösningen, vilken från början
legat entydig färdig i idéen. (Dcssauers idéer äro
uppenbarligen avkomlingar i rätt nedstigande led av Plato’s
idéer.)
Författaren ingår på en utförlig analys av de stora
uppfinningarna från boktryckarkonsten och framöver
och uppvisar deras konsekvenser, alla klart och tydligt
välsignelsebringande för mänskligheten. Han anför att
den kraftalstrande tekniken skaffat oss till hjälp en
armé av mer än 2 000 millioner slavar med 12 timmars
arbetsdag, som utföra det värsta grovarbetet. Skulle
dessa strejka, skulle människornas samlade muskelkraft
icke på långt när räcka till att utföra arbetet. Och ändå
knota massor av människor i nutiden över att vara
såsom slavar bundna vid sina maskiner. Ja, säger
Dessauer, det beror på att tekniken ännu icke haft tid att
göra sin gärning färdig till slutet. Får den hålla på,
kommer den så småningom att avlasta allt slavarbete,
frigöra människan och fylla hennes fritid med högre
värden. Hon måste givetvis alltid arbeta, men hon kan
komma att göra det under former, då hon endast känner
sig glad åt att få förrätta "tjänst" till sina
medmänniskors bästa.
Ytterst beror det nuvarande mindre lyckliga
tillståndet icke på tekniken utan på "die Wirtschaft".
Tyvärr ha vi på svenska icke något adekvat uttryck för
"Wirtschaft" eller "Wirtschaftler". Låt oss säga
näringslivet. Dessauer ägnar förhållandet mellan teknik och
näringsliv en utförlig analys och kommer till det resultat
att teknikens drivfjäder alltid är "tjänandet". För
uppfinnaren är skapandet av en ändamålsenlig nyttighet
huvudsaken. Om han tänker på att förtjäna pengar, så
är det motiverat med att han lämnat tjänst. Som
yttersta motsats häremot ställes den renodlade kapitalisten,
som endast vill förtjäna pengar utan motprestation, som
endast vill taga och njuta på andras bekostnad.
Finansmannen-företagaren är i samma båt som teknikern; båda
äro mänsklighetens välgörare.
Tekniken och näringslivet äro av helt olika väsen. I
näringslivet är varje sak en vara, kännetecknad
uteslutande av sin ekvivalens i pengar. En glödlampa och ett
aspirinpaket, som kosta lika mycket, äro sak samma i
den allmänna handeln. Men för teknikern som skapade
dem, liksom för användaren har var sak sitt alldeles spe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>