- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
25

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 21 jan. 1928 - Pilotballongviseringarnas utnyttjande i flygtrafikens tjänst, av A. Ångström och O. Nauclér - Finska riksdagens voteringsmaskin, av Erik Vallin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 i FEBR. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

25

Fig. 5.

förening med en ökning av vindstyrkan. I vindstilla
skulle en resa tur och retur i det närmaste taga 7
timmar. Håller man sig emellertid under dessa
vindförhållanden på bortvägen på c:a 3 000 m och på hemvägen på 700
m höjd, blir totala flygtiden mindre än 61/» timmar.

För det fall ’att vi ha att göra med en konstant
vindstyrka och vindriktning, är det tydligt att vindens
inverkan, om vi ta hänsyn till såväl bort- som hemfärd,
alltid måste resultera i ökad flygtid och alltså alltid
inverka ogynnsamt på flygningen. Men i verkligheten är
vinden i regel underkastad en ändring till såväl styrka
som riktning då vi förflytta oss från ett luftskikt till ett
annat. Detta åter medför att vi i de flesta i praktiken
förekommande fall kunna utvälja sådana färdskikt —
olika för bortfärd och hemfärd — att vinden i stort sett
kan utnyttjas till en besparing i flygtid och
flygkostnader. Förutsättningen härför är emellertid ett rationellt
utnyttjande av vindhastighets- och
vindriktningsbestämningarna å olika höjd. Då vinden ofta är underkastad
betydande ändringar med tiden, måste pilotviseringarna
utföras strax före avfärden, för att kunna vara av
praktiskt värde. Följden är att den tid som är till övers för
beräkningar i allmänhet är knappt tillmätt. I det
föregående ha vi dels sökt fästa uppmärksamheten vid
betydelsen av beräkningar av den effektiva hastigheten för
olika skikt, dels givit en grafisk framställning med vars
hjälp beräkningen snabbt kan utföras.

FINSKA RIKSDAGENS
VOTERINGSMASKIN.

Av civilingenjör ERIK VALLIN.

X septembernumret, 1927, av denna tidskrifts avdelning för
Elektroteknik lämnades några data rörande en av finska
riksdagen beställd och då under uppsättning varande
voteringsmaskin. Denna har nu varit i drift i ett par månaders
tid. Maskinen, som levererats av Telefonaktiebolaget L. M.
Ericsson, torde vara den första i sitt slag i världen.

Voteringsmaskinen är utförd för sluten omröstning och

avsedd för 199 riksdagsmän.

Den varje riksdagsman tillhöriga anordningen består —
såsom angavs redan i den åberopade notisen — av två
tryckknappar och en signallampa. Tryckknapparna, som
äro märkta "jaa" resp. "el", på svenska "ja" och "nej", äro

Fig. 1. Riksdagsmannens pulpet. R 802.

monterade i fördjupningar i pulpeten, och mellan dem
är den av en vit lins skyddade signallampan infälld.
Vidstående figur 1 visar ett fotografi av en del av en pulpet.
Ja-och nej-röstning utföres genom nedtryckande av resp.
knappar, och om riksdagsmannen önskar avgiva blank röst,
nedtryckas bägge knapparna.

Talmannen dirigerar omröstningens utförande med hjälp
av en manöverapparat — apparaten med ljustablå avbildad 1
förenämnda notis. Den innehåller tre tryckknappar, en
omkastare och fyra räkneverk. De senare likna vanliga
samtalsräknare, men äro försedda med anordning för
återställning till noll och linser för att underlätta avläsningen.
I talmansplatsen finnes dessutom inmonterad en
signallampa med grönt ljus, synlig för riksdagsmannen

På väggen vid sidan av talmannens plats är upphängd en
ljustablå, å vilken röstningsresultatet framträder i lysande
skrift. Ljustablån innehåller fyra räkneverk, i princip lika
räkneverken i manöverapparaten. I stället för trummorna
i dessa äro ljustablåns räkneverk försedda med skivor, i
vilka siffrorna äro utstansade. För varje strömimpuls
räknarens lindning får, vrider sig enhetsskivan en tiondel av
ett varv. Med hjälp av en stark glödlampa och en
samlingslins kastas ett kraftigt ljusknippe på skivorna, och de i dessa
utstansade siffrorna avbildas medelst en lins och en spegel
på den mattetsade glasskivan på ljustablåns framsida. De
lysande siffrorna äro tydligt framträdande även i starkt
dagsljus.

Ett förenklat principschema över anläggningen visas i
figur 2. Å schemat äro två platser inritade. För varje
plats finnas två reläer, ett "ja"-relä och ett "nej"-relä.
Dessutom finnas en del manöver- och kontrollreläer, vilka för
enkelhets skull ej äro inritade å schemat. För
röstsammanräkningen finnes en sammanräknare, som drives av en
elektrisk motor. Manöverspänningen till reläer och
signallampor lämnas av ett ackumulatorbatteri på 28 voit.

Om en omröstning skall utföras, nedtrycker talmannen
knapp 1 i sin manöverapparat. Med hjälp av reläer
åstad-kommes då, att kontakterna A och B slutas. Samtidigt
tändes den i talmansplatsen placerade gröna signallampan och
lamporna i ljustablån. Genom den förra angives för
riksdagsmännen, att röstningen kan påbörjas, och genom de
senare visas, att räkneverken i ljustablån vid röstningens
början stå på noll. Nedtryckes nu exempelvis "ja"-knappen
i en plats, går platsens "ja"-relä till och tager fasthållning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free