- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
27

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 21 jan. 1928 - Finska riksdagens voteringsmaskin, av Erik Vallin - Brittisk handel och industri, av Leonard J. Reid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 i FEBR. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

27

registrerats. Ett eventuellt i knappen eller motsvarande
relä eller på ledningen mellan knappen och reläet
uppkommet fel påvisas av denna kontrollanordning.

Nyttan av den elektriska voteringsanordningen framgår
av följande uppgifter. Under 1925 utfördes i finska
riksdagen 300 omröstningar med slutna sedlar, vilka
tillsammans krävde en tid av 75 timmar. Sammanräkningen med
den elektriska maskinen tager en tid av iy2 minut för varje
omröstning. Om för avgivande av rösterna och
protokoll-föring av resultatet anslås en tid av % minut, vilket torde
vara tillräckligt, åtgå för varje omröstning totalt 2 minuter.
Ovannämnda 300 omröstningar kunna således med den
elektriska voteringsmaskinen utföras pä 10 timmar, alltså
erhålles en tidsbesparing av 65 timmar. Dessutom
underlättas riksdagsmännens arbete högst väsentligt genom att
vandrandet med röstsedlarna bortfaller. Vidare torde det
vara vanligt, att efter en större och ofta långt in på natten
utsträckt debatt ett flertal omröstningar skola utföras.
Dessa avverkas nu på mycket kort tid, vilket givetvis är en
stor fördel.

Den här beskrivna anordningen är, som ovan nämnts,
avsedd för sluten omröstning, men kan med en del ändringar
även användas för öppen omröstning. I Sverige använda
vi mestadels detta senare system, varför det kan vara av
intresse att ingå härpå.

I detta fall måste voteringsmaskinen förses med en
anordning, som utvisar hur varje medlem av församlingen
röstat. De ovannämnda "ja-"- och "nej"-reläerna förses här
för med en extra kontakt, som vid reläernas tillslag sluta
strömmen till en "ja-"-lampa, respektive en "nej"-lampa.
Varje medlem får sålunda två lampor, vilka antingen kunna
placeras tydligt synliga å medlemmens pulpet, eller också
å en gemensam ljustablå. I det senare fallet indelas
lamporna i lämpliga grupper, så att man med lätthet nere ifrån
salen kan se, hur varje medlem röstat. Ordföranden eller
talmannen har i sin plats en omkastare, med vars hjälp
lamporna kunna tändas, och allt efter önskan kan alltså
sluten eller öppen omröstning utföras.

En voteringsmaskin av den i finska riksdagen använda
konstruktionen är en voteringsmaskin i sin enklaste form.
Genom tillsättande av extra anordningar kan man fylla de
speciella krav, som i varje särskilt fall sättas å densamma.

BRITTISK HANDEL OCH
INDUSTRI.

Av Leonard J. Reid.

Järn- och stålindustrien under år 1927. Året 1927 har
inte varit uteslutande lyckligt för de brittiska järn- och
stålfabrikanterna. Under de månader, som följde
omedelbart efter arbetets återupptagande efter kolstrejken — dvs.
de första månaderna på det gamla året —, var produktionen
osedvanligt stor. Stålgötsproduktionen slog rent av rekord
under mars månad. Men vinstmarginalen var ingalunda
stor. ty medan försäljningspriset var lågt, voro
produktionskostnaderna — och framför allt bränslepriset — relativt
taget ganska höga. Alltsedan våren har emellertid
produktionen av järn och stål varit i stadigt avtagande, ehuru de
sista siffrorna kunde ge anledning till den förmodan, att
nedgången i stålproduktionen har avstannat. Men på det
hela taget har produktionsnivån icke varit så nedslående
som den vinst, den givit.

En del bolag ha nyligen publicerat redogörelser, som
täcka en stor del av året 1927. Ehuru dessa redogörelser
förete avsevärda variationer, kan man dock i intet fall
påstå, att det föreligger något bevis för en mycket gynnsam
ställning. Det är rent av så, att en hel del företags ekonomi
är högst otillfredsställande, och det är klart, att det inte
finns någon annan utväg än en drastisk nedskrivning av
kapitalet. Man tycks ha en alldeles särskild ovilja mot att
se sanningen i ansiktet, men ett dröjsmäl kommer bara att

öka svårigheterna att göra operationen. Givetvis ha
bolagens styrelseordföranden, i det de vänt sig till aktieägarna,
redogjort för industriens nuvarande ställning och dess
framtidsutsikter. Den allmänna meningen är, att industrien
pressas hårt för att kunna uppehålla sin nuvarande måttligt
goda ställning.

Botemedel. Såsom väntat var, förefinnes en avsevärd
skillnad mellan å ena sidan fastställandet av diagnosen och
å andra sidan utväljandet av botemedel. En växande
tendens pekar hän mo{ protektionism som botemedlet för
industriens sjukdomar. Viscount Furness säger t. e. "Jag är
av den åsikten, att även om det mest effektiva arbete och
organisation vore möjlig, skulle det ändå vara omöjligt för
oss att utan tullskydd framgångsrikt tävla med de
industrier, som framställa halvfabrikat av vissa sorters
tungt stålgods, vilket importeras här i landet." Desso ord
verka oroande. De avslöja inte bara en frånvaro av känsla
för situationens verkliga läge utan också ett
ståndpunktstagande, som ger föga hopp för industrien. Järn- och
stålfabrikanterna borde klart och tydligt inse, att ett tullskydd
ligger fullständigt utom möjligheternas gränser.

Nyligen hölls i London en sammankomst, utlyst i avsikt
att åstadkomma en diskussion om den världsekonomiska
konferens, som hölls i Genève i maj. Talarna voro i högsta
grad inflytelserika och representativa män, och det
iögonenfallande draget hos detta konvent var en ivrig och
vittomfattande sympati för en friare internationell samfärdsel.
Den brittiska regeringen kunde med hänsyn till detta och
andra bevis — för att inte nämna dess egna vallöften —•
rimligtvis icke vidtaga några åtgärder för att tullskydda
den brittiska järn- och stålindustrien. Det säkraste hoppet
för industrien ligger i att söka analysera svårigheterna och
sedan besluta sig för att övervinna dem. Att denna väg
är framkomlig har nyligen visats av en ledande
Sheffieldfirma bland stålfabrikanterna. Den har framgångsrikt
tillämpat metoden med ugnar för högfrekvensinduktion vid
framställning av verktygsstål. En framstående auktoritet
förklarar, att det är antagligt, "att totalkostnaden för
smältning enligt den nya metoden omfattande alla kostnader,
torde bli blott hälften av koks-smältningen. Att en
aktningsvärd ekonomisk vinst kommer att göras, synes troligt."

Kolgruveindustrien under år 1927. År 1927 kommer på
det hela taget icke att väcka några glada minnen hos den
brittiska kolgruveindustrien. Årets första månader, då
arbetet återupptogs efter den prolongerade kolstrejken,
medförde ett produktionsmaximum och gav gruvägarna en
vinstmarginal. Men det andra kvartalet var överallt oförmånligt,
och förlusterna varierade från 3,81 d. till 1 sh. 10,52 d. på
varje ton försåld kol. Omkring september var det 228 000
arbetslösa inom industrien. För den skull kan flertalet
redogörelser från bolagen för år 1927 inte väntas visa några
gynnsamma resultat.

På vissa håll överlägga kolgruveägarna om åtgärder för
att förbättra sin ställning, men i fall dessa ansträngningar
ha fått rätt inriktning är tvivel underkastat. En av de
mer betydande planerna har uppgjorts av kolgruveägarna i
Yorkshire, Nottinghamshire och Derbyshire. Det
föreskriver kort och gott en kontroll av brytningen med höga
straffsatser för dem, som överskrida produktionen, en skatt
på 3 d. pr ton för allt brutet kol och understöd för
exportkol för att exporten skall bli istånd att återvinna sin
ställning på främmande marknader. Tydligen avser man att
understödja exporten med 3 sh. pr ton. Några
kolgruveägare ha utlovat sitt stöd, men om planen kommer att vinna
gillande från ett så pass stort antal, att dess genomförande
säkras, återstår att se. Den kommer säkerligen inte att
bli någon stark vädjan till dem, som huvudsakligen arbeta
på hemmamarknaden. Dessutom kommer den att få
vidsträckta följder, som inte bli välkomna. De övriga
exportområdena sättas i ett ogynnsamt läge, medan planen nästan
säkert kommer att uppfordra Storbritanniens medtävlare
på kontinenten att gå in för ett priskrig. Under sådana
omständigheter är planens vara eller icke vara av stort
intresse både för de brittiska kolägarna och exportörerna och
för kolägare och exportörer på kontinenten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free