- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
29

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 28 jan. 1928 - Metallerna på Werkstofftagung 1927

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- TekniskTidskrift ärg5»ng

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 4

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

INNEHÅLL: Metallerna på Werkstofftagung 1927. — Svenskt ingenjörsarbete i Kina. — Notiser. — Tekniska föreningar.

— Litteratur. — Sammanträden.

METALLERNA PÅ WERKSTOFFTAGUNG 1927.

Idet närmaste halva utställningsområdet och ett 70-tal
föredrag under Werkstofftagung i Berlin den 22 okt.—
13 nov. voro reserverade åt denna materialgrupp, till
vilken i detta sammanhang räknas legeringar med ingen
eller obetydlig procentsats järn. Om föredragen kan
sägas, att de i allmänhet ej innehöllo något för
metallur-gen väsentligt nytt, utan föreföllo de i huvudsak vara
avsedda att bringa en allmän orientering i resp. fack
samt visa vederbörande materialslags användning för
olika ändamål. De voro härigenom av större värde för
konstruktören än för metallfackmannen. En hel del
föredrag voro av ganska elementärt innehåll.

Då samtliga föredrag komma att publiceras i
vederbörande tyska facktidskrifter, skall i det följande endast
göras några anteckningar från själva utställningen,
vilka kunna vara av mera allmänt tekniskt intresse. En
förteckning över de tidskrifter, där föredragen komma
att publiceras, torde komma att utgivas genom V. D. I.
Verlag, Berlin. Härnedan skall dock i lämpligt
sammanhang ur en del föredrag medtagas diverse uppgifter av
intresse för konstruktören. Även om den största delen av
dessa uppgifter redan förekommit i litteraturen, torde
deras medtagande i detta sammanhang kunna försvaras.

Om utställningen, liksom föredragen, ej medförde så
mycket nytt ur metallurgisk synpunkt är den dock
kvantitativt synnerligen fullständig och saknar
säkerligen hittills sitt motstycke. Överskådligheten var den
bästa tänkbara, och i ett antal systematiskt och väl
ordnade avdelningar får även lekmannen en god inblick i
läran om metallernas framställning, provning och
bearbetning samt därtill hörande grundläggande vetenskaper.

Koppar. Denna vår näst järnet viktigaste metall har,
som naturligt är, beretts ett stort utrymme på
utställningen och redan utanför huvudingången fann man en i
denna metall utförd sfärisk behållare om 5 m diam. och
1,7 m djup samt 12 mm godstjocklek. Behållaren lär
vara åstadkommen genom drivning av en på
elektrolytisk väg framställd kopparplåt. Ett valsblock på över
5 ton är ett annat exempel på vad tysk metallindustri
f. n. förmår. Man såg även stora kopparcylindrar,
framställda på elektrolytisk väg, samt förkopprade järnrör
med över 600 mm diam. Hela fyrboxar av koppar med
påsvetsade gavelplåtar utgjorde intressanta exempel på
teknikens nuvarande ståndpunkt. Allmän beundran
väckte ett kopparband om 600 X 0,1 mm, vilket hade en
valsad längd av 1 800 m. Denna avdelning gav en
mångsidig inblick i kopparns rika användningsområde och
man fann där från tunna stansbleck för
monogramschabloner till grova högspänningskablar eller rör om 2
tons styckevikt. Ett utställt ankare till 1-fas motor till
tyska riksbanorna var försett med kopparlameller, vilka
efter 275 000 kollektorkilometer ännu ej voro i behov av
slipning eller avsvarvning.

Mzssmgr-avdelningen var även mycket instruktiv och
visade den utomordentligt vidsträckta användning som

denna legeringsgrupp f. n. har inom tekniken.
Mässinglegeringarna äro som bekant numera standardiserade i
Tyskland (Normblad DIN—1709). Den säkerligen
största användningen har den standardiserade legeringen
MS—63 med 63 % koppar och resten zink, som
användes till tunna bleck, band, tråd, profiler för i handeln

Brinell
Ko

Fig. 1. Mässing, Ms 63. Hållfasthetsegenskaper i
förhållande till bearbetningsgraden.

förekommande varor, apparatbyggnad etc. Hårdhet och
övriga hållfasthetsegenskaper i relation till
Täckningsgraden framgå av fig. 1. Skruvmässingen benämnes
Ms—58 (med 58 % Cu och, enligt normerna, 2 % Pb).
Skärande bearbetning underlättas med tilltagande
blyhalt. Materialets hårdhet är emellertid störst vid 2—3 %,
varför man vid standardiseringen har stannat vid 2 %
såsom lämplig blyhalt. Om denna understiger 0,4 %,
kan någon nämnvärd inverkan på legeringens egenskaper
ej förmärkas.

Under benämningen specialmässing (Sondermessinge)
utställdes en hel mängd legeringar för olika ändamål, och
hit hänföres enligt normerna varje zink-kopparlegering
med tillsats av ett eller flera andra element, vilka
påverka strukturbildningen i olika riktningar. Dessa
tillsatsmetaller förskjuta struktururbilden i allmänhet åt
zinksidan och likvärdighetssiffror för en del vanligare
sådana tillsatsmetaller hava uppställts (Guillet) och
återgivas här nedan. De visa huru många delar zink som
ersättas av en del ersättningsmetall.

För mangan......... 0,5 För magnesium ... 2,0

„ järn ............ 0,9 „ aluminium .... 6,0

„ bly ............. 1,0 „ nickel c:a..... —1,5

„ tenn............ 2,0

Nickel intager sålunda en undantagsställning, då det
snarare kan sägas ersätta kopparns egenskaper än zin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free