- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
31

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 28 jan. 1928 - Metallerna på Werkstofftagung 1927

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 i FEBR. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

31

portionalitetsgränsen. En legering med 5 % Mn och
9 % Al har en proportionalitetsgräns av 29 resp. 49
kg/mm2 och en förlängning av 15 och 16 % för
mjuk-resp. hårdvalsat material. Legeringen har en rödgul,
guldliknande färg och har på grund av sin
oxidationsbeständighet funnit användning som material till
husgerådsartiklar och prydnadsföremål. Diverse
mangan-kisellegeringar hava fått en viss användning på grund av
sina hållfasthetsegenskaper. En sådan med 15 % Mn
och 2 % Si (Isimabrons) har i härdat tillstånd en
brott-gräns av c:a 75 kg/mm2, förlängning 11 % och
Brinell-hårdhet 230.

Nickel-koppar-legeringar visa rätt intressanta
egenskaper. En tillsats till koppar redan av 10—15 % Ni
sänker sålunda legeringens elektriska ledningsförmåga i
hög grad. Specifika motståndet uppgår vid 40—60 %

• mm2 t i . , ..

Ni till cv3 0,48 . I denna sistnamnda samman-

m.

sättning har också legeringen sin största hårdhet, i runt
tal 95 brinell. Legeringen innehåller såsom föroreningar
ofta 0,1—0,3 % Mn och 0,1—0,3 % Fe. Den har
vidsträckt användning såsom motståndstråd. Mest känd är
kanske legeringen "Konstantan" med 42—45 % Ni.
Monelmetallen är som känt en mycket använd och
användbar legering med 67—70 % Ni, som utvinnes i
Nordamerika direkt ur malmen (med föroreningar av Fe
och Mn). Den är korrosionsbeständig och ganska
hållbar i hög temperatur. Sträckgräns och brottgräns
(enligt Thum) vid högre temperaturer framgå av fig. 4. De
mest använda Ni—Cu-legeringarnas
hållfasthetsegenskaper framgå av tabellen 2.

Nickel. Rent nickel är som känt mycket
oxidations-beständigt även vid höga temperaturer och har därför
fått vidsträckt användning som tätningsmetall till
ventiler och armatur för högtemperaturånga. Metallen låter
sig lätt bearbeta. På utställningen visades ett långt
nickelband om 400 mm bredd och 0,2 mm tjocklek. Andra
användningsområden äro t. e. pluselektroder i
ackumulatorer av alkalitypen, anodbleck till lågtemperaturrör
etc. En järn-nickellegering av stort intresse är den med
33 % Ni och c:a 1 % Cr. Den har en ytterst ringa
värmeledningsförmåga och har därför på senare tid fått

Fig. 4. Monelmetall, dragen, varmhållfasthet (Thum).

en vidsträckt användning till handrattar för ventiler
samt allehanda handtag för kokapparater o. d.
Värmeledningsförmåga —0,0^6 cal. gamma iegering har ett
cm. sek. grad

„ n ohm • mm2

mvcket stort elektriskt motstånd, c:a 0.91––––––––––-.

m

Ensamtillverkare: Fleitnam und Witte i Iserlohn.
"Iii-varstålet" med 36 % Ni har mycket ringa
utvidgningskoefficient: 10 ’6 mellan 0° och 40°C. Legeringar

mellan 42 %—50 % Ni kunna väljas med noggrant lika
utvidgningskoefficient som diverse glassorters.

Tab. 2. Koppar-nickel-legeringar.

Brott- Legering gräns kg/mm2 [-Förlängning-] {+För- läng- ning+} Användning
10 % Ni............. 28 40
15 % Ni ............. 30 40 Rondeller, tunnplåt,
torpedodelar.
20% Ni (Supernickel) 31 38 Kondensatorrör, pumpaxlar, mynt, medaljer.
25 % Ni............. 33 36 Korrosionsbeständiga
föremål, mynt.
30—33 % Ni......... 42 34 Motståndsmaterial,
korrosionsbeständiga föremål.
42—45 % Ni "Konstan- 38 Motståndstråd, termoelement (med järn eller koppar som andra termometall).
67 % Ni, resten Cu (Monelmetall)
hård-valsad och anlöpt 65 20 Behållare för livsmedel,
korrosionsbeständiga föremål, turbinskovlar, pumpdelar, korrosionsbeständiga
maskindelar m. m.

Aluminium användes ej så mycket i rent tillstånd, men
lar däremot en allt större användning såsom
huvudbeståndsdel i ett flertal lätta legeringar. Aluminiums
egenskaper och behandling äro allmänt väl kända. Dock
förbises ofta i praktiken ett mycket viktigt
rekristallisa-tionsfenomen. Det efter en glödgningsoperation genom
hamring eller dylikt obetydligt bearbetade arbetsstycket
har en mycket stark benägenhet till bildning av
grov-kristallinisk struktur, som framträder vid följande
uppvärmning. Man bör därför undvika en sekundär
glödgning av materialet. En jämförande tabell över de
vanligaste aluminiumgjutgodslegeringarna framgår av tabell
3. Ett stort intresse har på senare tiden visats den
i tabellen upptagna KS-legeringen, vilken lär visa stor
beständighet mot sjövatten. Den innehåller förutom
zink och koppar även 2,5 % Mn, 2,25 % Mg och 0,2 %
Sb. Endast denna sammansättning har visat sig lämplig
som gjutgods, men även närliggande legeringar med Mg
och Sb äro förhållandevis beständiga mot sjövatten,
såvida ej nya kristallarter uppträda.
Saltvattenbeständigheten anses bero därpå, att strukturens beståndsdelar ej
bilda lokalelement varjämte Sb-tillsatsen synes medföra
bildandet av ett skyddande ytskikt av antimonoxiklorid.
Mg2Al3 kristaller anses skadliga ur denna synpunkt och
kunna borttagas genom värmebehandling av gjutgodset.

Svetsning och lödning av aluminium, vilket som
bekant är ett omfattande problem, demonstrerades
systematiskt på utställningen. Vid hittills vanlig lödmetod
användes ett lod med högst 20 % Al. Fördelen häri
ligger i att lödningen kan verkställas i låg temperatur,
men svårighet har förefunnits att skydda lödställena mot
korrosion på grund av lodlegeringens benägenhet att
bilda lokalelement med huvudmaterialet. Man har
därför på senare tid övergått till att använda lod med minst
70 % Al. Oxidhuden avlägsnas då genom flussmedel
och mail har erhållit i korrosionshänseende synnerligen
tillfredsställande resultat. Lödningen verkställes med
gaslåga och man har ingen svårighet att få lödskarven
lika stark som materialet. På detta sätt tillverkas
numera stora behållare för bensin, lagrings- och jäsningskar
för bryggerier etc. Nackdelen med den nya metoden
àr den höga lödtemperaturen, c:a 540 °C, vilket fordrar
skicklighet och vissa försiktighetsåtgärder. Vid
elektrisk svetsning omgives svetsstället med vätgaslåga
("atomärt" väte). Ett lämpligt svetspulver är "Autogal".

En särskild grupp av aluminiumlegeringarna bilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free