- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
33

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 28 jan. 1928 - Metallerna på Werkstofftagung 1927

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 i FEBR. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

33

i kärnan Brinellhårdhet 100 och på skallen 125. Det
skulle föra för långt att ens tillnärmelsevis beskriva den
vidsträckta användning som duraluminiumlegeringarna
numera fått för olika konstruktionsändamål. För
hop-nitade konstruktioner användas för värmebehandlingen
stora elektriska ugnar, i vilka konstruktionen
(exempelvis flygmaskinskroppar) helt kan införas.

Magnesiumlegeringar. Magnesium, som i rent tillstånd
ej fått någon teknisk användning, har visat sig såsom
synnerligen lämplig grundmetall för ett antal legeringar,
vilka på de sista åren väckt berättigat uppseende. Dessa
legeringar benämnas i Tyskland med ett gemensamt
namn elektronlegeringar, av vilka en del visa
synnerligen anmärkningsvärda egenskaper.
Elektronlegeringarna förekomma såsom vanligt sandformat gjutgods,
pressgjutgods, pressat profilgods samt som valsat
material. Elektron uppvisar följande fysikaliska
egenskaper. Sp. vikt, 1,8—1,83. Smältpunkt, medelvärde 625—

Cal

(550 °C. Sp. värme, 0,24 Värmeutvidgnings-

koefficient,

till 27-10

—6

Elektrisk ledningsför-

måga, 12 till 18

ohm

,. Krympmått, c:a 1,2 till 1,6

%. Elektronmetallen är beständig i alkalier, men löses
däremot i de flesta syror. Den är beständig mot
organiska ämnen med alkalisk reaktion samt för kolvätena
och är sålunda användbar som behållare för oljor, läcker
och brännoljor. Elektronlegeringarna utgöra på grund
av sin mångsidiga användbarhet och bearbetbarhet ett
välkommet tillgkott till de tekniska
konstruktionsmaterialen. De valsade kvaliteterna kunna i
hållfasthetshänseende ställas vid sidan av de allra bästa
duraluminium-sorterna, därvid bör tagas i betraktande, att
elektronmetallen är över 30 % lättare än de bästa
duraluminium-legeringarna. I tabell 5 äro upptagna några vanligare
elektronlegeringar. I tabell 6 visas brottbelastningen
i ton för stavar i ett antal olika
konstruktionsmaterial. Stavarna antagas hava samma längd och
vikt, varigenom de angivna siffrorna bliva ett direkt
uttryck för resp. materials hållfasthet i förhållande till sin
egen vikt. Som synes, kommer här elektron i första
rummet, följd av en härdbar duraluminiumlegering. Dessa
båda metaller hava sålunda en kvalitetssiffra som är 10
ggr större än gjutjärn. Som av tabell 5 framgår, har
sandgjuten elektron samma hållfasthet som gott
tackjärn men 3- till 5-dubbla förlängningen. Trots sin
förhållandevis höga hållfasthet, är elektronmetallen
synnerligen lätt bearbetbar med skärande verktyg, och
skärhastigheter från 100—350 m pr min. vid spånarea av 6
resp. 1,5 mm2 äro vanliga. Vid rumstemperatur tillåter
materialet (även valslegeringarna) endast obetydlig form-

Tab. 5. Elektron-legeringar.

LEGERING. V). /VZF AZG Vt*. Vlh. SZ. ATD
SAMMANSÄTTNING <0%Al. 0,7-0,!jlru REST Mg. 4/. A
I-3/» Zn 0,3-0,5 M» REST Mq 6/4 Al 3/. 7» 0,1-0,3 N« REST Mg \0’/. Al 0,2-0,6 M« REST Mg. 10/i Al 0,S-0,SMn REST Mg 1,7% In 1,4?. Si REST Mg. 1% A l 3J4 Ztv 3%C4 Qt-as/W». »EST MJ
ANVÄNDNING. PRESSüj: GODS. [-KOKILL-a-] {+KOKILL- a+} OOS SAND- aoos. [-VARMPRESSAT-] {+VARM- PRESSAT+} «OOS. VARMPRESS GOOS HXROAT [-SM1DES-PRESSAT-] {+SM1DES- PRESSAT+} aoOÄ VALSAD PLÅT M3UK.
BROTTGRANS "^Mf? 13-18 20-23 I7-20 34-37 38-42 23-24 30-34
STRÄCKGRÄNS *%l} - 12 ~ IO IO - II 24-26 26-SO 15-16 21-24
KONTRAKTION. - 5 10-14 - 7 13-18 3- 6 25-26 23-2 8
FÖRLÄNGNING. 2-4 6 - IO 3-3 10-12 2 - S IO-I3 IO -12
BRINELLHÅRDHET. 70 SO-SS 93-57 60 SS-90 44 60
UTMATTNINGSGR.^rt - 6,5-7 ~6,s > 12 13 - - 12

Tab. 6. Kvalitetssiffror för konstruktionsmaterial.
Brottbelastning för provstänger av samma vikt och längd.

Elektron Vlh ............................................236

Duraluminium ..............................................................214

Elektron Vlw ............................................................................192

Härdad aluminium, kallbearb.......................................160

Kromnickelstål ................................................160

Elektron SZ ...................... .............................144

Aluminitimlegering, behandlad .....................................136

Elektrongjutgods .................................... 99

Aluminiumgjutgods, tysk legering .................... 52

Smidesjärn • ......................................... 44

Gjutjärn............................................. 21

förändring. Vid bockning och hamring i skruvstycke
måste sålunda temperaturen höjas till 260 à 300 °C, vilket
kan ske med vanlig blåslampa. Den är känslig för
alltför ojämn uppvärmning, varför skruvstycket eller
in-spänningsanordningen likaledes måste hållas uppvärmd.

Kromlegeringar. Av kromlegeringarna skall här
endast nämnas några, vilka på grund av sin
värmebeständighet fått större praktisk betydelse. De hålla i
allmänhet Ni och Fe med kromtillsats av 10—35 %. Deras
värmebeständighet har siffermässigt fastställts genom
uppmätning av den glödspånsmängd som trådspiraler av
bestämd dimension avskilja efter upprepade glödgningar
i starkt oxiderande atmosfär. Fig. 5 visar
glödspåns-mängden efter visst antal glödgningar och framgår därav
att legeringarna 6, 7, 8 och 10 äro företrädesvis
hållbara. Dessa legeringars sammansättning framgår av
nedanstående uppställning:

Legering nr 6 22 % Fe, 63 % Ni och 15 % Cr
..7 17 % Fe, 50 % Ni „ 33 % Cr
„8 15 % Fe, 63 % Ni „ 15 % Cr 7 % Mo
„ „ 10 — 80 % Ni „ 20 % Cr

Legering nr 10 är exempelvis vid 800 °C 1 000 ggr
håll-barare än järn. Legering nr 7 är såsom av kurvan
framgår mycket hållbar. Den är i runt tal 15 ggr dyrare än
smidesjärn men 50—200 ggr hållbarare vid 1 000 °C.

y/oe/sfxin

5 10 15

ctr?Ta/ ctr

Fig. 5. Cr-Ni-Fe-legeringar,
värmebeständighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free