- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
47

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 11 febr. 1928 - Om trafikräkningar, av Per Gust. Blidberg - Om filtrering av luft och om luftfilter, av Stig G:son Sylvan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för trafikräkningar under senaste 4 år uppgår
sammanlagt till cirka 16 800 kronor eller i medeltal 4 200
kronor per år, varav 1924 och 1925, då de grundläggande
räkningarna utfördes, något över och 1926 och 1927
något under medeltalet. Någon eller några av stadens
revisorer ha under hand framställt vissa erinringar mot
det sätt, på vilket dessa relativt obetydliga summor
blivit disponerade. Sedan emellertid, ävenså under hand,
upplysning lämnats rörande trafikräkningarnas samband
med automobilskattemedel och deras nödvändighet vid
ansökan om bidrag från städernas utjämningsandel, fick
erinringsfrågan falla. Givetvis har emellertid detta
ingripande mer eller mindre omedvetet inverkat på
vederbörande och framkallat den största försiktighet. Man
har därför huvudsakligen fått inskränka sig till att
insamla uppgifter, dvs. verkställa räkningar och t. v.
arkivera materialet. Bearbetningen får ställas på
framtiden, och de blygsamma bearbetningar, som utförts, ha
till ej ringa del fått göras på privat bekostnad. De
redogörelser i tryck för trafikräkningar i Göteborg,
som hittills publicerats, ha också till avgjort största
delen bekostats av en enskild förening.

Det är kanske svårt att i pengar valvera den nytta
trafikräkningar har och kan få vid val av gatu- och
vägbeläggning, vid lands- och stadsplaneringar, vid
trafikens reglering m. m. — I efterföljande tabell äro
emellertid medtagna några siffror, som antyda
storleksordningen på de summor, det i ett avseende kan vara
fråga om. Siffrorna angiva de förluster, som trafiken i
vissa fall beräknats lida på grund av tillfälliga hinder
eller hinder, som genom förutseende skulle kunnat
besparas eller genom tekniska hjälpmedel kunna avhjälpas.
Beräknade trafikförluster
Plats På grund av Kronor per år
Landsväg i Skåne Att trafiken vid
vägomläggning fick taga en omväg av 2 km.
100 000
Köpenhamn Broöppningar av Langebro och Knippelsbro 200 000
New York Allmänna trafiksvårigheter inom staden 700 000 000
Chicago D:o D:o 62 000 000
Stad i U. S. A. med 200 000 invånare D:o D:o 7 500 000
Kostnaden för gatu- och vägförvaltningen i
Göteborg för trafikräkningar under senaste 4 år
(1924—1927) uppgår sammanlagt till c:a 16 800
kr. eller pr år kronor
4 200


Det översta exemplet avser en väg i Skåne, som
varit avstängd på grund av omläggning. Trafiken
hänvisades till en sidoväg, varigenom väglängden ökades
med c:a 2 km. Trafikmängden uppgick till 1 000 ton
per dygn. Detta beräknades motsvara en förlust av
9 000 kronor per månad eller c:a 100 000 kronor per år,
om avstängningen varat så länge.

Det andra exemplet, från Köpenhamn, utgör den av
sekreteraren i Dansk Byplanlaboratorium, cand. polyt.,
ingenjören V. Malling beräknade förlust för
gatutrafiken, som uppstår genom att Langebro och Knippelsbro
— huvudförbindelserna mellan fastlandet och Amager
— avstänges för att genomsläppa sjötrafiken. Därvid
är endast medräknat den förlust, som uppstår för själva
fordonen och deras förare, under det att fotgängares,
cyklisters och övriga fordonspassagerares förluster ej alls
ha medräknats. De tre sista exemplen från U. S. A.
äro hämtade från Dansk Vejtidskrifts sista nummer för
1927. Beklagligtvis finnes ej närmare angivet, huru
förlusterna äro beräknade. Siffran från Köpenhamn, som
är mycket försiktigt beräknad och endast motsvarar en
ringa bråkdel av de totala trafikförluster, som i
Köpenhamn uppstå genom växelvis avspärrning av gatukryss,
genom av trafikanhopning orsakad nedsättning av
ordinär gatutrafikhastighet, genom omvägar, som måste
tagas på grund av enriktad trafik eller av andra
orsaker, tyder emellertid på, att de amerikanska
uppgifterna ej äro gripna ur luften, utan äro frukten av
vederhäftiga beräkningar.

De trafikförluster, som i ovanstående tabell angivas,
kunna visserligen icke avhjälpas enbart genom
trafikräkningar. Men det fordras trafikräkningar för att
påvisa, att de förefinnas och var de förefinnas och huru
stora de äro. Det fordras trafikräkningar för att
kunna uppgöra förslag till deras avhjälpande. Slutligen
fordras det också trafikräkningar för att kunna ställa
sådana prognoser för den kommande utvecklingen, att
trafikförluster i möjligaste mån förhindras.

Då härtill kommer, att detta utgör endast ett av de
ändamål, till vilka trafikräkningsresultaten kunna och
skola användas, vågar man misstänka, att framtidens
revisorer en gång skola beklaga att vår generation varit
allt för försiktig, allt för njugg och allt för litet
förutseende när det gällt att undersöka trafiken på gator
och vägar.

        Per Gust. Blidberg.

OM FILTRERING AV LUFT OCH OM LUFTFILTER.



Av civilingenjör Stig G:son Sylvan.

Tre ting äro nödvändiga för uppehållande av den
mänskliga organismen: föda, vatten och luft. Rening
av födoämnen torde väl ha praktiserats sedan urminnes
tider och har, i närvarande tid, drivits nästan till
fullkomlighet. Rening av vatten blev en nödvändighet, så
snart samhällena växte till sådan storlek, att vattnet i
naturliga vattendrag avsevärt förorenades. Sålunda
gjordes försök till vattenrening i Paris i början av
1800-talet, och den första industriella
vattenreningsanläggningen anlades i Chelsea, London, år 1827.

Rening av luft har på senare tider blivit nödvändig
isynnerhet i storstäderna. I New York City absorberas
65 % av solljuset av det dammoln, som vilar över
staden, och nedslagningen av damm i den omgivande
landsbygden uppgår till ungefär 250 ton per kvkm och år.
Den mängd av damm, som varje individ inandas under
sin livstid, uppgår till ungefär dubbla individens vikt.
I London, Berlin, Chicago och andra storstäder äro
dammförhållandena lika svåra eller värre. Staden
Pittsburg har en alldeles särskilt oangenäm atmosfär.
Dammnedslagningen uppgår här till 400 ton per kvkm och år.

Det atmosfäriska dammet kring städerna består till
största delen av sot, men innehåller även skarpkantade
partiklar av varierande storlek. Det är tydligt, att
såväl de mänskliga andningsorganen som allt maskineri,
som på ett eller annat sätt använder luft, avsevärt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free