- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
48

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 11 febr. 1928 - Om filtrering av luft och om luftfilter, av Stig G:son Sylvan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skadas eller anstränges av dessa dammkvantiteter. Även
i sådana fall, där dammnedslagningen icke förorsakar
någon direkt skada, åstadkommer den hinder och
otrevnad för all mänsklig verksamhet.

Alla dammpartiklar, isynnerhet sotpartiklarna, ha en
tendens att koalescera och bilda större aggregat. Man
har funnit, att 95 % av luftens bakterier befinna sig på
ytan av större dammpartiklar. Steriliseringen av vatten
och födoämnen försvåras naturligtvis i hög grad i
närvaro av sådant damm.

Att rening av luft i storstäderna är och länge varit,
önskvärd är sålunda tydligt. De första anstalter, som
vidtogos i denna riktning, finner man i Tyskland i slutet
av förra århundradet. De filter, som här kommo till
användning, bestodo av finvävt tyg, varigenom luften
suges. Dammpartiklarna fastna i tygets ojämnheter,
åtminstone om hastigheten är låg. Dessa tygfilter
tilltäppas hastigt vid anhopning av damm och kunna renas
endast ett fåtal gånger, varigenom underhållskostnaden
blir hög. De användas mest vid elektriska generatorer,
där sotfri luft är nödvändig för ventilationen.

Flera ansatser att åstadkomma bättre och billigare
luftfilter vidtogos vid de engelska bryggerierna i början
av 1900-talet. Man använde sig här av långa rör fyllda
med kulor, järnsvarvspån eller andra kroppar, vätta med
någon viskös vätska, t. e. olja. Luften drogs genom
dessa rör. varvid dammpartiklarna fastnade i oljan. Ett
sådant filter innehåller en avsevärd tom volym, vari
damm kan ackumuleras utan att strömningsmotståndet
avsevärt ökas. Röret måste härvid vara så långt, att
varje element av luftströmmen förr eller senare kommer
i kontakt med en oljad yta.

Samtidigt med denna utveckling i England,
utvecklades i Amerika de s. k. lufttvättarna, vari luften suges
genom ett regn av vatten. För att avlägsna de härvid
medryckta vattendropparna användes en "baffler",
bestående av en rad parallella plåtar, ställda snett mot
luftströmningen.

Alla dessa filter äro emellertid för dyrbara för rening
av luft utom i ett fåtal speciella fall, där ren luft är
alldeles nödvändig. Tygfilterna äro dyra i underhåll,
rörfilterna ha mycket liten kapacitet, och lufttvättarna
äro mera en institution än en apparat.

Under världskriget var
tillgången på tyg i Tyskland
mycket begränsad, och nöden
är ju uppfinningarnas moder.
Härav framkom den typ av
luftfilter, som numera så gott
som uteslutande användes.
Eftersom teorien för dessa
filter är mycket intressant,
skall jag ingå litet närmare
i densamma.

Om en luftmassa,
innehållande damm, tvingas att strömma
i en krökt bana, sträva
dammpartiklarna på grund av sin
tröghet att fortsätta rätlinjigt och sålunda utslungas ur
luftströmmen. Härigenom uppstår en relativhastighet
mellan partikeln och luften, framkallande en
motståndskraft motriktad relativrörelsen. Dammpartikeln
kommer följaktligen att beskriva en bana av mindre
krökning än luftströmmens.

Om relativhastigheten mellan dammpartikeln och
luften är w, så är motståndskraften enligt Stokes lag

K = 3 n rj D w
D är här dammpartikelns diameter, och rj är luftens

Fig. 1.

viskositet. Denna lag kan bringas under en lämpligare
form genom införande av en-annan konstant nämligen
partikelns fallhastighet Wf i vilande luft. Vi ha, om
partikelns massa är m
mg

och alltså

3 n -q D Wf

K:

mg
W

w

f

(1)

Fig. 1 framställer en böjd luftström. De prickade
linjerna äro strömlinjer, dvs. ånge hastighetens riktning i
varje punkt. De fulldragna linjerna framställa
dammpartiklarnas banor.

Rörelseekvationerna giva

d2x mg dx
m SS = w-(*« —

m

dt2
-<Py
dt2

W f
mg

: w,

K

dt’

dx
~df

(2)

För lösning av .dessa ekvationer erfordras, att luftens
bastighetskomponenter vx och vv äro kända såsom
funktioner av x och y. Under alla omständigheter är
lösningen mödosam och leder till krångliga uttryck.

Vi antaga att luftens och dammpartiklarnas
hastigheter hela tiden äro konstanta = v, och att strömlinjerna
äro cirkelbågar. Relativhastigheten mellan
dammpartikeln och luften är då riktad radiellt och erhålles ur

mv*

alltså

w:

mg

wf

WfV2

gr

Om dessutom luftströmmens avböjningsvinkel är «, så är
tiden t, varunder ett luftelement befinner sig i den böjda
banan

t = -

a r

(3)

Avståndet a, som partikeln föres vinkelrätt mot
luftströmmen, blir alltså

a v wf

a=tw=.–––––- –––––––

9

Denna formel kan användas för beräkning av reningen
i en given krök eller för beräkning av krökningen,
erforderlig för en viss rening.

Som synes är reningen oberoende av krökningsradien
och direkt proportionell mot hastigheten, vilket även har
bekräftats genom experiment. Ovanstående formel
gäller naturligtvis endast om krökningsradien är stor i
förhållande till avståndet a.

Såsom synes är kvantiteten — av särskild betydenhet.

wf

Den anger luftmotståndet per massenhet vid
relativhastigheten 1, och kan alltså benämnas partikelns
specifika luftmotstånd. De minsta partiklar, som vi benämna
damm, ha ett specifikt motstånd av ungefär 100 000 per
sekund.

Av speciellt intresse äro specialfallen a — 360° och
a = 90°. Det förra är faliet vid de s. k. cyklonerna,
varest luften inledes tangentiellt vid manteln av en
vertikal cylinder och utströmmar axiellt uppåt. Luften
följer cylinderväggen, varvid den omböjes 360° och damm
och stoftpartiklar utcentrifugeras. Partiklarna nedfalla
till cylinderns botten, varifrån de uttagas på ett eller
annat sätt.

Specialfallet a = 90° erhålles när en luftström avböjes
av ett hinder ställt vinkelrätt mot strömriktningen. De
första luftfilter, som utnyttja denna anordning,
uppfun-iios i Tyskland av Hans Witteimeier under
världskriget. Wittemeier begagnar sig av en 65 mm djup cell,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free