- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
53

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 18 febr. 1928 - Jämnflytande tillverkning, av Axel F. Enström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

™ TekniskTidskrift ärtg

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 7

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

INNEHÅLL: Jämnflytande tillverkning. — Knut Jakob Beskow †. - Pensionering föreningsvägen. —
Svavelvätevatten i Stockholms ström. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.

JÄMNFLYTANDE TILLVERKNING.

När det gäller rationalisering av verkstadsdrift, träder
ett begrepp i förgrunden, som på tyska fått
benämningen "fliessende Fertigung" eller "Fliessarbeit". Jag har
inte kunnat finna, att det svenska språket ännu tillägnat
sig ett uttryck för detta begrepp, och jag gör därför ett
försök att använda uttrycket "jämnflytande" tillverkning.
Därmed antydes motsättningen till den tidigare
vanligaste arten av bearbetning, den stötvisa eller i
diskontinuerlig följd löpande. I senare fallet sker en bearbetning
av visst slag på ett stort antal arbetsstycken samtidigt i
en därför avpassad avdelning av verkstaden. Härefter
samlas materialet ihop och går — i lyckligaste fall direkt
— till nästa avdelning för en annan bearbetning, men
ofta till uppsamling i ett lager och först därefter ut till
nästa arbetsprocedur i den därför inrättade avdelningen.

Yid jämnflytande tillverkning åter passerar samma
arbetsstycke i löpande följd genom serien av
bearbetningsprocesser eller arbetsmaskiner utan mellankommande
tidsförluster. De olika arbetsmomenten måste då givetvis
vara noggrant avvägda mot varandra till tiden, så att
materialet kan med konstant hastighet flyta genom
tillverkningscykeln. Detta är kärnpunkten i tankegången.
Sedan kan tillämpningen variera i det oändliga. Det
påstås, att denna fabrikationsmetod fått sin första
systematiska utformning i de stora slakt- och
köttpacknings-etablissementen i Chicago. Med järnhård konsekvens
har principen slutligen genomförts i den bekanta
Fordska bandtillverkningen.

För c:a två och ett halvt år sedan hade undertecknad
tillfälle att vid ett par stora ingenjörsmöten i Tyskland
åhöra föredrag av en del tyska industrimän, som just
hemkommit från Amerika, där de studerat verkstadsdrift
och industriell organisation. I de diskussioner, som följde
på föredragen, kom en utpräglad skepsis till uttryck vis
à vis de amerikanska metoderna, och man var allmänt av
den meningen, att på europeisk mark läto sig dessa
metoder alls icke omplantera.

I höstas, alltså två år senare, var jag icke desto mindre
i tillfälle att i en rad tyska verkstäder av skilda slag
konstatera, att man i stor utsträckning redan lagt om
tillverkningen efter de amerikanska förebilderna och
jämväl hunnit samla drifterfarenheter. Stämningen var
nu en helt annan. Verkningarna visade sig vara mycket
gynnsamma, besparingarna påtagliga, nyinvesteringen
av kapital måttlig och arbetarnas misstro i väsentlig
grad övervunnen. Men så hade man också haft det
förståndet att gå varsamt fram. Man hade inte gått in för
en kopiering av amerikansk bandtillverkning o. dyl.,
utan med kritik och moderation anpassat sitt
"Fliessarbeit’’ efter föreliggande omständigheter. Först och
främst hade man aktat sig att driva takten så hårt som
sker vid det Fordska bandet, där tiden för de olika
arbetsprestationerna räknas i sekunder, och där arbetaren
icke lär ha tillfälle ens att snyta sig. Takten på de rör-

liga montagebord, jag hade tillfälle se, var 15 à 30
minuter för varje operation, och tidsintervallet var så
avpassat, att arbetaren utan jäkt men också utan onödiga
pauser kunde utföra det på honom fallande arbetet. I
regel voro endast vissa faser av tillverkningen ordnade
efter bandprincip, i främsta rummet montaget. I övrigt
förekom jämnflytande tillverkning för vissa delar,
vanlig grupptillverkning för andra.

För att exemplifiera verkningarna skall jag anföra en
oljemotorfabrik, där den flytande tillverkningen blivit
nära nog fullständigt genomförd. Omläggningen hade
skett inom ungefär ett års tid. Av den gamla
fabrikskomplexen stod hälften tom och öde. I den andra
halvan var den flytande tillverkningen anordnad med
användande i huvudsak av den gamla maskinparken,
förnuftigt omändrad och delvis kompletterad.
Arbetareantalet var något mera än hälften av förut, men
produktionen dubbelt så stor. En för tyska förhållanden
betydelsefull vinst var, att värdet av det i fabrikationen
flytande materialet sjunkit från 3 till D/4 million Mk.
Intressant var att erfara, hurusom man experimenterat
med olika seriestorlekar för att komma till minimum av
tillverkningstid för en motor. Man hade börjat med
serier om 50 à 60 st. men slutligen funnit optimum — c:a
8 veckor — vid ett par och tjugu. (På andra ställen
förekommo serier på 10 och ända ned till 5 st.).
Kapitalinvesteringen för omläggningen var obetydlig.
Tillverkningskostnaderna hade sjunkit med 30 %, arbetslönen
pr motor med 40 %. Men förtjänsten för varje arbetare
hade kunnat ökas. Precisionen i arbetet hade tvingats i
höjden, varav blivit en följd, att avprovningen gick
raskare och provrummet blev avsevärt mindre belagt.

Det rörliga montagebordet utgjorde den centrala
nervsträngen. Till detta tillfördes delarna i sidogator, var
och en med jämnflytande tillverkning. Yid slutet av en
sådan gata stod en avsynare, som noggrant kontrollerade
material och dimensioner. Denne hade kontant premium
för varje upptäckt fel, men den extraförtjänsten blev
enligt uppgift icke stor.

Gynnsamma resultat i sådan riktning, som nyss
an-forts, konstaterade jag även på andra håll, där den
flytande tillverkningen dock icke helt och konsekvent
genomförts, såsom vid fabriker för motorer, traktorer,
tröskverk, lastbilar, järnvägsvagnar, elektriska
apparater m. m. De absolut största siffrorna på
arbetsbesparing kunde anföras från gjuteridrift, där likvisst
införandet av arbetsbesparande maskiner (skakapparater,
pressluft m. m.) medverkat till resultatet.

Yid ett verk demonstrerades ett intressant exempel på
hurusom jämnflytande arbetsmetoder kunnat genomföras
jämväl på kontorsorganisationen, i det att
korrespondensen leddes i bestämda banor med tidsbestämning.
Härigenom hade kontorspersonalen kunnat minskas med
28 %, samtidigt som den totala arbetsmängden ökat i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free