- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
54

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 18 febr. 1928 - Jämnflytande tillverkning, av Axel F. Enström - Knut Jakob Beskow †, av J. C. Stjerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

TEKNISK TIDSKRIFT

11 FEBR. 1928

proportionen 90 till 115. Den enskildes
arbetsprestation hade sålunda ökat med 75 %, enligt uppgift utan
att individens arbetsbelastning ökat, endast genom den
ordning och reda, som rationaliseringen medfört.

Effektiviteten av jämnflytande tillverkning kommer
naturligtvis först till sin fulla rätt i stordrift och
massproduktion. Härför fordras specialisering inom
verkstadsdriften. Dithän måste vi sträva inom svensk
industri. Såsom andra alternativ kan jag för min del ej
se annat än undergången och döden.

Axel F. Enström.

KNUT JAKOB BESKOW †.

Då vår blick fångas av dödstecknet i denna tidskrifts
spalter, hejdas vi ett ögonblick i dagens jäkt; i stilla
begrundande ägna flere eller färre av oss den bortgångne
en tacksamhetens tanke för vad han i livet uträttat, en
vemodets suck över ett brustet vänskapsband. Men
inför korset här ovan står med visshet vårt lands hela
tekniska värld betagen av uppriktig och högtidlig sorg över
den förlust den lidit och uppfylld av varm
tacksamhetskänsla för Jakob Beskows storvulna livsverk. Man
säger, att ingen är oersättlig, men sanningen är nog den,
att ingen kan i detta nu helt fylla Beskows plats och
detta på grund av hans mångsidighet och det fullödiga
sätt, på vilket han fullgjorde sina många vitt skilda och
fordrande uppgifter. Han var en av vår ingenjörskårs
bästa söner, och därför må i ingenjörernas organ hans
dödsruna något utförligare tecknas.

Född i Stockholm den 13 januari 1876, avlade Beskow
mogenhetsexamen vid realläroverket i Stockholm år 1893
och vann samma år inträde vid tekniska högskolan samt
utexaminerades år 1896, således ej mer än 20-årig, från
densammas kemiskt-tekniska fackavdelning.

Efter utlandsresa och elevanställning på A. Girards
kemiska laboratorium i Paris, blev Beskow 1897 kemist
vid Konstgödningsfabriks aktiebolagets dåvarande
svavelsyre- & superfosfatfabrik på ön Gråen i Landskrona,
År 1900 lämnade han denna plats för att tillträda
befattningen som fabriksföreståndare vid dåvarande
Stockholms svavelsyrefabriks aktiebolags ànläggning å
Gröndal vid Stockholm, vilken följande år inköptes av
Skånska superfosfat- & svavelsyrefabriks aktiebolaget
(Fos-faten).

Redan under sin verksamhet vid Gröndalsfabriken fick
Beskow tillfälle att visa sådana prov på sin duglighet
som tekniker och organisatör, att han, när Fosfaten
beslutade att anlägga en ny svavelsyre- och
superfosfatfabrik i Limhamn, år 1903 utsågs till byggnadschef och
fabriksföreståndare för denna nya anläggning. När
Limhamnsfabriken år 1904 var färdigbyggd och i drift,
förflyttades Beskow till Hälsingborg som teknisk chef för
bolagets därvarande moderfabrik och utsågs samtidigt
till överingenjör jämväl för fabrikerna i Limhamn och
Gröndal.

Början av 1900-talet kan betraktas som en brytningstid
för svavelsyre- & superfosfatindustrierna. Sedan
framställning av svavelsyra enligt kontaktmetoden omkring
år 1900 blivit praktiskt och ekonomiskt genomförd och
känd, var man på många håll färdig att utdöma den
dittills inom svavelsyreindustrien allenahärskande
blykarn-maremetoden, efter vilken metod samtliga svenska
svavelsyrefabriker arbetade vid denna tidpunkt. Man hade
emellertid förbisett, att utvecklingen inom den gamla
svavelsyretekniken stått nästan stilla under ett par
decennier. Genom trycket från det konkurrerande kontakt-

förfarandet kom denna utveckling åter i gång, och den
gamla blykammaremetoden gick en ny blomstringsperiod
till mötes. Vid planeringen och byggandet av
Limhamnsfabriken hade Beskow redan haft tillfälle att delvis
till-lämpa de nya principerna för en modern
svavelsyrefabrik, mekaniska rostugnar, tangentialblykammare m. m.
Omedelbart efter Beskows förflyttning till Hälsingborg
lade moderniseringen av såväl denna som
Gröndalsfabri-ktn beslag på hans tid och krafter. I en uppsats
"Framsteg inom svavelsyreindustrien under de senare åren
t. o. m. 1906" i festskriften för prof Peter Klason har

Beskow själv lämnat en detaljerad redogörelse för denna
utveckling på svavelsyreområdet, och att han var
mannen att vid de anläggningar, som stodo under hans
ledning, på ett praktiskt ekonomiskt sätt tillgodogöra de
nya rönen, därom bär utvecklingen vid dessa fabriker ett
tydligt vittnesbörd.

Men icke blott inom svavelsyretillverkningen, utan
även inom superfosfatindustrien varsnades vid denna
tidpunkt en kraftig utveckling, vilken möjliggjordes
genom en förbättrad maskinteknik, nya
transportanordningar m. m. Redan införandet av det s. k.
"Unionförfarandet" i Limhamn var ett framsteg, men redan ett år
senare ansågs detta arbetssätt föråldrat, och vid
moderniseringen av superfosfatfabriken i Hälsingborg år 1905
omlades superfosfattillverkningen vid denna fabrik
enligt Beskows förslag efter det s. k. Schabeförfarandet.
Hittills hade Beskow huvudsakligen sökt tillgodogöra sig
de erfarenheter och de konstruktioner, som vunnit
erkännande inom särskilt den tyska svavelsyre- och
superfosfatindustrien, men f. o. m. 1906 började han själv utstaka
linjerna för den kommande utvecklingen. Efter en del
arbeten och försök i mindre skala var Beskow 1907
färdig att i fabriksmässig drift tillämpa sin första större
uppfinning inom superfosfatfabrikationen, den mekaniska
uppslutnings- och tömningsanordningen för superfosfat,
en uppfinning, som patenterades i de flesta länder och
som fick en stor spridning icke blott i vårt land, där 5
av landets 6 superfosfatfabriker arbeta efter den
Beskowska metoden, utan även i alla andra
superfosfatproduce-rande länder, och detta i konkurrens med en mängd
andra uppfinningar på samma område, som framkommo
ungefär samtidigt. Ännu i dag, således 20 år därefter,
kan man säga, att de Beskowska idéerna på detta
område fortfarande visa den största livskraften. En
närmare beskrivning av utvecklingen på detta område och
Beskows insatser i detta arbete återfinnes i en uppsats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free