- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
58

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 18 febr. 1928 - Pensionering föreningsvägen, av Emil Liedstrand - Svavelvätevatten i Stockholms ström, av Klas Sondén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

ringen, sker efter mindre stränga grunder än de för
vanliga livförsäkringar tillämpade.

Avgifterna för försäkringar, vilka komma till stånd
genom föreningar, äro — trots sin helt och hållet
individuella natur — exakt desamma som för försäkringar
genom arbetsgivare. Orsaken till att avgifterna även i
dessa fall kunna hållas så låga är, att kassan icke har
några kostnader för agenter el. dyl. Det förutsattes
nämligen, att de personer, som äro intresserade av att
erhålla dessa förmånliga försäkringar, själva skola göra
sig mödan att giva sig till känna och lämna de för
upprättandet av ett pensioneringsförslag erforderliga
upplysningarna. Man kan alltså säga, att dessa försäkringar
— till skillnad från de vanliga försäkringarna — äro
byggda på "självanskaffning". Det är icke
försäkringsinrättningen, som uppsöker de försäkringsbehövande,
utan de försäkringsbehövande, som vända sig till
försäkringsinrättningen. Däri förklaringen till de låga
kostnaderna.

En annan betydande fördel, som med största
sannolikhet är att förvänta för dessa försäkringar, är
fullständig avdragsrätt vid skattedeklaration för avgifterna för
desamma. Hittills har dylikt avdrag endast varit
medgivet för pensionsavgifter, vilka det ålegat någon på
grund av hans tjänst att erlägga. Enligt föreliggande
förslag till nya skattelagar avses det emellertid att
utsträcka denna avdragsrätt till att även gälla frivilliga
pensionsavgifter. Detta kommer att innebära en
skattelindring, uppgående till 10 à 20 % av
pensionsavgifternas belopp.

De uppgifter, vilka åligga föreningar som passiva
medlemmar i S. P. P., bestå i huvudsak i att utgöra en
förmedlande länk emellan föreningens medlemmar och
S. P. P. De hava såunda att till S. P. P. insända
anhållan om kostnadsuppgift från de medlemmar, som
önska erhålla sådan, och i förekommande fall anmälningar
om inträde i kassan eller om önskade tillägg eller
förändringar i medlemmars pensionsförsäkring o. dyl.
Därjämte bör i regel avgifternas inbetalning ske genom
föreningarna. Härför åtnjuta de emellertid en särskild
förvaltningsersättning, vilken f. n. utgår med två procent
av de fortlöpande avgifter, som genom dem inbetalas.

De föreningar, vilka hittills begagnat sig av rätten
till passivt medlemskap i S. P. P. för sina medlemmars
räkning, äro följande: Svenska
brukstjänstemannaföreningen (Ställdalen), Kvinnliga kontoristföreningen i
Norrköping, Sveriges kontoristförening (Stockholm),
Svenska bankmannaföreningen (Stockholm) och
Kvinnliga kontoristförbundet i Göteborg. Inom den närmaste
tiden är därjämte att förvänta dylik anslutning från ett
flertal andra föreningar av skilda slag.

Emil Liedstrand.

SVAVELVÄTEVATTEN I
STOCKHOLMS STRÖM.

Den 10 dennes inträffade i Stockholm ett
naturfenomen, som ådrog sig allmän och obehaglig
uppmärksamhet: vattnet i strömmen blev illaluktande, och en hel del
fisk dog och flöt upp. Uppmärksamgjord härpå begav jag
mig omedelbart ut och tog vattenprov i strömmens båda
grenar vid strömparterren. Vattnet befanns vid
undersökning innehålla svavelväte och alltså vara fritt från
luftsyre1. Veterligen har två gånger förut (1906 och

i) På grund av reaktionen: H2 S + O = H2 O + S.

11 febr. 1928

1913) något liknande inträffat; och vid ett av dessa
tillfällen undersöktes omständigheterna närmare. Dessa
synas f. ö. hava varit väsentligen desamma vid alla tre
nu kända tillfällen, varför ock förklaringen blir
enahanda.

Fig. 1 visar vattnets rörelse i strömmen under
normal strömriktning, dvs. då Mälarens färskvatten utgjuter
sig i Saltsjön och på grund av siti mindre täthet utbreder
sig på ytan och samtidigt rinner österut. Vid denna
rörelse rycker färskvattnet med sig något av närmast un-

derliggande vattenlager, varmed det delvis blandas; detta
vatten medrycker i sin ordning av det därunder närmast
liggande o. s. v. Det i rörelse stadda vattnet tilltager
alltså österut i mäktighet samt även i salthalt. Men
härmed följer ock med nödvändighet att en närmare
bottnen gående reaktionsström måste ersätta det vatten, som
ryckes med ytströmmen. Emellertid når denna
reaktionsström icke ytan annat än såsom inblandning i
ytströmmen. Denna inblandning har dock ej visat sig nog
stor för att kunna åt ytvattnet meddela någon halt av
det svavelväte, varmed bottenvattnet ofta är förorenat.1

Men ej heller under de vanliga, rätt allmänna
uppsjöperioderna kommer det svavelvätehaltiga vattnet upp till
ytan. Därest något därav verkligen suges med
uppsjö-strömmen inåt Mälaren, synes detsamma omedelbart på
grund av sin större täthet sjunka ned till
Riddarefjär-deiis botten och vidare följa bottnen inåt Mälaren, medan
ytvattnet alltjämt håller sig luftsyrehaltigt och alltså
fritt från svavelväte.

Annorlunda är emellertid förloppet under de säregna
förhållanden, som motsvara fig. 2. Här har under en
viss period mälareströmmen upphört att rinna, varefter

->- Stark vind

Fig-, 2." Saltsjön lika hög eller högre Un Mälaren ("stillvatten" eller "uppsjö").
De heldragna pilarna visa den vattencirkulation, som sättes i gång av
vinden. Den prickade pilen visar vattnets av uppsjön (nivåskillnaden)
förorsakade strömriktning.

sedermera uppsjö inträder, då strömmen går i motsatt
riktning, dvs. inåt Mälaren. Om nu samtidigt med still-

1 Ett exempel på luftsyrets avtagande och svavelvätets
tilltagande (från ett visst djup) visas av nedanstående undersökning
av vattnet vid moring 1 nära slussen (den 7 okt. 1910).

I Djup under j 1 ytan, där j prov tagits i meter ’Milligram pr liter Djup under ytan, där prov tagits : meter Milligram pr liter
svavelväte 1 luftsyre svavelväte 1 luftsyre

Ytan — 6,3 15 ; 08

5 — 4,9 20 * 2 3 —

10 — 1,1 25,5 7,5 i —

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 1. Saltsjön lägre än Mälaren (normal strömriktning).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:15:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928a/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free