- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
59

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 18 febr. 1928 - Svavelvätevatten i Stockholms ström, av Klas Sondén - Litteratur - Anmälan: Den elektriska drivbänken, av H. Lundegård - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av V. L.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 i FEBR. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

59

vittnet inträffar en kraftig, västlig storm, åstadkommer
dt nna på grund av friktionen mot vattnet en ytström
österut, som i sin ordning framkallar reaktionsström i
motsatt led. Nu finnes emellertid ingen färskvattenström,
som sopar bort eller tillräckligt späder ut det
uppåtgående, svavelvätehaltiga saltvattnet med luftsyrehaltigt
vatten, utan detta kan nu nå ytan eller åtminstone
komma att ingå i ytvattnet i sådan myckenhet, att dess
svavelvätehalt blir dominerande. Det var detta, som ägt
rum vid ovan omnämnda tillfällen, då svavelväte
uppträtt i ytvattnet, senast den 10 februari 1928.

Effekten härav är synnerligen märkbar: stank av
svavelväte, mjölkigt utseende av vattnet i strömmen och
slutligen död för fisken, vilken, även om man bortser
från svavelvätets giftighet, ej kan leva utan luftsyre i
vattnet.

Dagspressens delvis rätt egendomliga återgivande av
fenomenets förklaring har föranlett mig till ovanstående
meddelande. Men man kan ju ej begära att icke-tekniker
skola så noga skilja mellan "bottenslam" och
"botten-vatten" eller mellan "vattenrening" och "desinfektion"
för att ej tala om kloakvattnets relativt obetydliga,
momentana verkan, jämförd med den bestående, som yttrat
sig genom avsättande av "jäsande" och
svavelväteutvecklande bottenslam.

Beträffande botemedlet mot de möjligen hotande
farorna av ett återupprepande av fenomenet i fråga är det
lika lätt att teoretiskt angiva ett sådant botemedel som
det är svårt att i detta fall omsätta teorien i praktiken.
Om man ur Stockholms hamn muddrar bort det "jäsande"
slammet och vidare sörjer för att slammet borttages ur
kloakvattnet, innan detta utsläppes i sjön, torde man
kunna vara ganska säker om att svavelvätet försvinner
ur Stockholms hamn. Men utförande av detta
kortfattade program lärer nog kosta millioner kronor.

Klas Sondén.

LITTERATUR

Bokanmälan.

Den elektriska drivbänken, av Harald Edholm. Albert
Bonnier 1927.

Vetenskapen och tekniken tävla i våra dagar om att
hjälpa lantbrukaren och trädgårdsmästaren. Ännu finns
det visserligen fullt upp av folk som anse att växtodling
går bäst med gamla traditionella metoder och som i det
längsta värja sig för nymodigheter, men å andra sidan
träffar man många fall av vaken experimenteringslusta, då den
praktiske odlaren låter sig ryckas med av det allmänna
framåtskridandet. Förbindelsen mellan växtodling och
industri är av gammalt datum. Det behöver blott erinras om
konstgödselfabrikationen, tillverkningen av
lantbruksmaskiner, av betnings- och besprutningsmedel mot växtsjukdomar
osv.

På senare tid har elektrifieringen av landsbygden och
tillkomsten av motorplogarna ytterligare underhjälpt det
industriella inslaget i växtodlingen. För lantbrukaren
betyder det mycket att ha tillgång till en Icke-levande
kraftkälla. Han kan bearbeta sin jord och tröska sin säd utan
hästar eller oxar. Trädgårdsodlaren vill nog än så länge
bearbeta sin jord med spade och kratta, men elektriciteten
kan på ett oväntat sätt hjälpa honom att övervinna en av
växtlivets argaste finder, kölden.

Den överhandtagande automobilismen gör det svårt att
få strö till drivbänkarna. Detta strö är hästgödsel, som
inlägges i tjockt skikt under bänkjorden och under sin
jäsning alstrar värme. På senare tid har man flerestädes
övergått till sopor, och det är ingen tillfällighet att
stockholmstraktens största handelsträdgårdskoloni ligger vid
Hässelby. Byrådirektören i vattenfallsstyrelsen Harald Ed-

holm har nu visat, att man kan slippa detta otrevliga
material och få en fullgod ersättning för den försvinnande
hästgödseln genom att placera elektriska värmekablar i
drivbänkarna. Uppslaget till den elektriska drivbänken
synes för Skandinaviens vidkommande ha kommit från
Norge, där man har gott om billig kraft. I Sverige ha
försöksanläggningar utförts vid Hässelby, Experimentalfältet
och några andra ställen, bl. a. ända upp i Kiruna.
Byrådirektör Edholm har utfört de av vattenfallsstyrelsen
understödda experimenten vid Hässelby hos trädgårdsmästare
Edgar Eriksson.

Edholms lilla bok innehåller en utförlig, med talrika
överskådliga bilder och diagram belyst framställning om
den tekniska sidan av problemet. Han beskriver hur en
elektrodrivbänk lämpligen bör anläggas, vilka kabelsorter
och dimensioner som bör användas, osv. Man finner
ävenledes kalkyler över anläggnings- och driftskostnader, till
vilka blott må fogas förhoppningen, att vattenfallsstyrelsen
genom sänkning av sina taxor måtte söka stimulera detta
nya användningsområde för våra vita kol.

Beträffande själva drivningsresultaten, så äro dessa i
betraktande av att försöken nyligen igångsatts icke särdeles
omfattande. Den praktiska användbarheten av
elektrovärme för drivbänkar ligger emellertid utom allt tvivel och
man har skäl att vänta sig att författarens erkännansvärda
insats måtte vinna efterföljd och egga till fortsatta
praktiska experiment. Vid de fortsatta försöken bör man väl
framför allt taga fasta på att anbringa värmekablarna på ett
sådant sätt, att de icke störa jordens mekaniska
uppluckring, samt att bygga isoleringen så att den radierande ytan
blir så stor som möjligt. Trädgårdsmästarens insats vid
försöken består väl i att ta reda på de temperaturer, som
lämpa sig bäst för drivning av olika växter.

Den elektriska drivbänken behöver ingen gödsel för
värmens skull. Desto angelägnare blir det att se till att
växterna icke komma att lida av näringsbrist. Beträffande
kolsyretillförseln anser sig förf. ha fått en god lösning. För
kablarnas isolering nedåt har bänken försetts med ett
underlag av trästybb, och förf. har funnit att vid god
genom-luftning denna producerar åtskilligt med kolsyra.

Några ord ägnas slutligen den elektriska belysningen, en
i vårt solfattiga land alltid aktuell fråga. Förf. framkastar
därvid tanken att kombinera belysning och uppvärmning
och sålunda ta vara på glödlampans alltför stora
värmeeffekt.

H. Lundegärd.

TEKNISKA FÖRENINGAR

Tekniska föreningens i Eskilstuna

48: de årsmöte ägde rum lördagen den 10 dec. 1927 under
direktör Gustaf Höks ordförandeskap.

Årsmötet föregicks av ett föreningssammanträde, varvid
bland invalen märktes landshövding G. Sederholm såsom
ständig ledamot av föreningen. I övrigt skedde val av
styrelse och funktionärer för år 1928, och utföllo dessa
sålunda: ordförande direktör Gustaf Hök; v. ordförande
disponent Arvid Nilsson; sekreterare och skattmästare
direktör Verner Landqvist; v. d:o maskiningenjör Erik
Hedin samt bandirektör Karl L. Andersson och
överingenjör Halfdan Nilsson. Ersättare rektor Max Grenander och
direktör Ivar Barthen. Revisorer ingenjör Herman
Sjögren och ingenjör Lars Hedlund med verkstadschefen S.
Asplund som ersättare. Klubbmästare ingenjör Olof
Nilsson; v. d:o ingenjör Martin Nordeberg. Arbetsutskott:
Maskiningenjör Erik Hedin, sammankallande; ingenjör
Carl Gustaf Andersson och byggnadschefen B. Lindeblad.

Första föredraget vid årsmötet hölls av intendenten
Torsten Althin om "Sveriges samfärdsmedel: fordom, nu
och framdeles".

I anslutning till ett 70-tal skioptikonbilder skildrade
föredragshållaren den utveckling samfärdsmedlen
överhuvudtaget genomgått och uppehöll sig framförallt vid de
framsteg, som gjorts under de sist förflutna 150 åren och de
resultat, till vilka man nu kommit. Särskilt framhölls, hur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free