- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
62

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 25 febr. 1928 - Slöseri, av Axel F. Enström - Knut Sundblad † - Gösta Laurell †, av A. V. Starup

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

TEKNISK TIDSKRIFT

11 FEBR. 1928

och där på landsbygden^ beroende på att behövliga
reservdelar helt enkeltjcke. stått att- få. -

Det är visserligen sant, att vinsterna av
standardisering och rationaliseringsåtgärder överhuvudtaget till sitt
fulla belopp först komma fram i stordrift
och,:masspro-duktion, men det är misstag att vända på satsen och
säga, att de icke ha betydelse under mindre förhållanden.
Tvärtom i den mindre driften äro förutsättningarna för
slöseri från början relativt större och just därför
förbättringar så mycket mera påkallade. Men ett
oeftergivligt villkor är, att var och en släpper efter på sin egen
individuella viktighet och går in för en förtroendefull
samverkan med såväl sina kolleger i branschen som sina
kunder för att nå ett resultat, som är till nytta för alla
parter. Gemcnsamhetsarb; te på snart sagt alla områden
är vad den nya tiden fordrar.

Axel F. Enström.

KNUT SUNDBLAD †.

Förre chefen i Vivsta varvs a.-b.. Knut Sundblad,
avled i sitt hem i Stocksund, lördagen den 11 ds, 74 år
gammal.

Sundblad var född i Kjula i Södermanland. Efter att
ha genomgått Västerås h. allmänna läroverk erhöll han
1872 anställning vid Siljansfors bruk och två år senare
hos Stora Kopparbergs bergslags a.-b. vid Lindenäs
bruk. Han genomgick åren 1877—1878 Falu bergsskola
och var de följande åren verksam hos Bergslaget, dels
i Domnarvet och dels på huvudkontoret i Falun. År
1890 blev Sundblad utsedd till direktör för Skutskärs
a.-b. och kvarstod i denna egenskap till år 1907, då han
utsågs att bekläda chefsbefattningen. vid Vivsta varv.
Denna post innehade han till år 1918.

I och med sin avgång som varvets chef togs han
alltmer i anspråk för allmänna värv. Han var ännu vid sin
bortgång ordförande i styrelsen för Trävara a.-b.
Svartvik. Dessutom var han styrelseledamot i Jordbrukar-

banken, Mackmyra sulfit a.-b.. Sulfit a.-b. Göta,
Sundsvalls cellulosa a.-b. m. m.

Den insats, Sundblad gjort i Vivsta varvs historia
är bestående. Det var vid en kritisk tidpunkt ansvaret för
varvets utveckling lades på honom. En fullständig
nyorientering måste göras för att lägga varvets ekonomi
på en säker basis. Men för att åstadkomma detta
fordrades ett intensivt arbete av företagets ledare, och Sund-

blad var mannen, som både insåg detta och kunde
prestera arbetet. Den nydaning, som skisserades och
planerades, fick till resultat en ombyggnad av det äldre
omoderna sågverket och tillkomsten av en sulfatfabrik
samt landets största sulfitfabrik. Att omläggningen var
framsynt gjord, bevisas bäst därav, att rörelsen i stort
sett allt fortfarande — frånsett en del moderniseringar
— drives efter den plan, Sundblad uppgjorde.

Bort gå grundläggarna och organisatörerna av vår
moderna trävara- och cellulosaindustri, men deras verk
lever, till nytta för vårt land, till ovansklig ära för dem
själva och till förebild för en yngre generation.

GÖSTA LAURELL †.

Den 24 januari, knappt en vecka efter sin 73:dje
födelsedag, dog f. stadsingenjören i Uppsala, Gösta
Laurell, efter en långvarig sjukdom.

Hans vagga stod i Karlstad, där fadern var lantmätare,
och i samma stad vann han vita mössan.
Avgångsexamen från Tekniska högskolans väg- och
vattenbygg-nadsavdelning tog han 1880. Den kärlek till Värmland,
det sköna, det härliga landet, som man så ofta finner
hos dess söner och döttrar, var också hos Laurell levande
och varm livet igenom, trots det att han vid unga år
efter kortvariga anställningar vid ett p:w värmländska
trämassefabriker kom att verka på helt andra platser i
landet, 1888—89 vid byggandet av Örebro kanal och
vattenlednings- och dräneringsverk och därefter vid
arbetena för iordningställande av inloppet till Luleå.

År 1897 blev han stadsingenjör i Uppsala, där han slog
rot och var verksam i 27 år, tills han år 1924
pensione-riides. Han var även en lång följd av år gasverkschef,
föreståndare för vattenledningsverket och hamningenjör.

Det var inga stora ingenjörsuppgifter, som i den lilla
lugna staden vid Fyris föllo på Laurells lott, men under
hans tjänstetid utvecklades den från att hava varit så
gott som enbart vetenskapsmännens och studenternas

stad till att även bliva sätet för industri ocli garnison,
och till många därför behövliga arbeten är Laurells namn
knutet: utvecklingen av gasverket och
vattenledningsverket, omläggning av Uppsala "gator grå" och
byggandet av en hel rad broar över den mångbesjungna Fyriså.
Intresserad, samvetsgrann och plikttrogen bar han utan
knot den ofta tyngande arbetsbördan, som man lade på
honom och ofta sågo vi i sena kvällen, hur i det annars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free