- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
66

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 25 febr. 1928 - Låt svenska uppfinningar i första hand komma det egna landet till godo! av Arvid Westerberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66

TEKNISK TIDSKRIFT

11 FEBR. 1928

bedrivas i vårt land. Detta beror huvudsakligen på hur
billigt vi kunna tillverka våra industrialster, så att de
kunna konkurrera med utlandets.

Det torde hittills hava ansetts, att en svårighet för
svensk industris uppblomstrande legat i landets
kapitalfattigdom. Men att döma av de upplysningar, som i
höstas lämnades i pressen angående svensk kapitalexport
borde man ej behöva räkna med att brist på rörligt
kapital skulle behöva utgöra hinder för en naturlig
utveckling av industrien.

Det är ett par kategorier av industri, som borde hava
särskilt goda förutsättningar i vårt land, nämligen:
1) sådana, för vilka de huvudsakliga råmaterialierna
finnas inom landet samt 2) sådana, som äro baserade på
svenska uppfinningar och under patenttiden hinna få ett
sådant försprång och växa sig så starka, att, sedan
patenttiden utlupit, de kunna bestå i konkurrensen utan
patentskydd. Såsom särskilt kvalificerade kunna de
industrier betecknas, som kunna hänföras till båda
nyssnämnda kategorier.

Vad jag nu skulle vilja framhålla är, att det måste
betecknas såsom ett allmänt svenskt intresse, att icke
grunden för industrier, tillhörande ovannämnda kategorier 1
och 2 förstöras, utan att de i stället på alla sätt stödjas.

Om kategorien 1 vill jag fatta mig kort, ty på den
äro så många blickar ändå riktade. Jag vill endast
framhålla, att om kapitalknapphet ej längre är rådande
i landet, det förefaller såsom något naturligt, om
industrier, baserade på exempelvis cellulosa och järnmalm
såsom råvaror uppstode, varigenom större del av dessa
råvaror än som nu är fallet skulle bliva förädlade inom
landet.

Vad särskilt den sistnämnda råvaran, järnmalmen,
beträffar, ger den mig anledning att övergå till det
egentliga positiva förslag, som jag i mina funderingar har
kommit till. Svenska uppfinnare hava utarbetat
metoder, varigenom vattenkraft kan till stor del ersätta kol
vid malmens reduktion. Andra svenska uppfinningar
avse att, ävenledes med hjälp av vattenkraft, reducera
malmen till smidbart järn i en process. Utan att
närmare ingå på den frågan, som jag ej känner till,
huruvida nian kan tänka sig att just dessa metoder, om de
förbehölles den svenska järnhanteringen, skulle giva
densamma ett välbehövligt stöd i dess nuvarande hårda
kamp i världskonkurrensen, vill jag dock framhålla att
åtminstone teoretiskt något sådant vore tänkbart.

Och liknande är förhållandet med en del andra
uppfinningar. Såsom exempel på uppfinningar, som utan
att anknyta sig till speciellt svenska råvaror fått stor
betydelse för vårt land, kunna nämnas de Lavals
separatorer, L. M. Ericssons telefoner, Daléns "AGA"-ljus,
Lagermans tändsticksmaskiner. Dessa och många andra
hava slagit igenom och lyckats. Men huru många goda
uppfinningar hava icke gjorts, som tillfölje brist på
medel för exploatering inom landet antingen försålts
till utlandet eller förblivit oexploaterade?

Det är mig väl bekant, att av alla uppfinningar, på
vilka patent uttagas, endast en ringa del bliva
utnyttjade, och beträffande de flesta av dessa torde nog
orsaken härtill vara, att de sakna praktisk betydelse. Men
det finnes även uppfinningar, som det icke "blivit något
av", ehuru de hade förtjänat ett bättre öde än att kvävas
av brist på exploateringsmedel, och ävenledes finnas
sådana som lyckats — men icke i Sverige.

Hur går det f. n. i allmänhet till, då någon har lyckats
göra en uppfinning, som synes kunna få praktisk
betydelse? (Jag bortser härvid från patent, som uttagas av
i full verksamhet varande industriföretag och likaså från
de fall, då uppfinnaren eller honom närstående hava råd

att själva föra uppfinningen till praktisk utövning, ehuru
även i en del av dessa fall förloppet delvis blir
detsamma). Jo, uppfinnarens strävan går ut på att förtjäna
pengar på uppfinningen och detta så fort som möjligt.
I många fall finner han ingen förståelse alls för sin
uppfinning hemma i Sverige. Detta kan hava till följd,
att saken får förfalla. Eller — om det är fråga om en
synnerligen energisk person med stark tro på sin egen
förmåga •—- drives han att försöka sin lycka i utlandet;
John Ericson är nog ej den ende svenske uppfinnare,
som av dylikt skäl tvingats att förlägga sin verksamhet
till främmande land.

Om det emellertid lyckats uppfinnaren att skaffa
pengar för exploateringen, försökes kanske fabrikation
inom landet, men de största förväntningarna fästas i
allmänhet vid försäljning av patent eller licensrätter
till utlandet. Uppfinnaren och förlagsmännen kunna
icke klandras härför; de hava full rätt att närmast tänka
på sin egen ekonomi.

Men ser man saken från landets synpunkt, torde ej
kunna förnekas, att genom dylika försäljningar i vissa
fall betydande intressen kunna gå förlorade. På en och
annan dylik uppfinning skulle kanske en betydande
svensk industri hava kunnat uppbyggas; medelst andra
skulle måhända en redan befintlig industri kunna få sin
konkurrensförmåga gentemot utlandet betydligt stärkt.
På många skulle mindre tillverkningsföretag kunnat
grundas: "många bäckar små..." I alla dessa fall är
det arbetstillfällen närmast för svenska arbetar > och
ingenjörer som gå förlorade, och indirekt inverkar detta
på utkomstmöjligheterna för stora grupper av den
övriga befolkningen.

Enligt min mening vore det ett allmänt svenskt
intresse att skapa möjligheter för att i större mån än som
nu sker svenska uppfinningar komma Sverige och dess
industri till godo. Visserligen torde man icke kunna
bestrida riktigheten av den ofta i uppsatser av
nationalekonomer m. fi. framförda åsikten, att hela
världshus-hållningen skadas av allt, som reser upp skrankor
länderna emellan, men härav kan väl icke den slutsatsen
dragas, att det vore till skada, om ett land gjorde allt
för att — utan att tillgripa vare sig tullmurar eller
andra hinder eller tvångsmedel — inom dess eget
område så mycket av dess egna tillgångar, det må nu vara
råvaror eller tankeskapelser, förädlades och utnyttjades,
som det orkar med att förädla och utnyttja.

Det är hit jag vill komma beträffande de betydande
tillgångar som utgöras av svenska uppfinningar. Jag
menar alltså, att ett organ borde skapas, varigenom
skulle möjliggöras att svenska exploateringsvärdiga
uppfinningar i första hand bleve exploaterade inom Sverige.

Observera orden: "i första hand"! Att söka komma
med sådana lockelser för uppfinnarna att de alla skulle
helt avstå från försök till export av patent eller
licensrätter vore varken möjligt eller lämpligt. Beträffande
vissa uppfinningar skulle troligen traktatpolitiska
svårigheter kunna uppstå; andra skulle kräva alltför stort
kapital. Beträffande många på patent baserade
industrier nödvändiggöra tull- och fraktförhållanden
tillverkningens uppdelande på olika länder; andras förläggande
till utlandet motiveras av våra skatte- och
arbetareförhållanden. Vad jag åsyftar är emellertid en möjligast
långt gående förskjutning till förmån för förläggande
inom Sverige av de anläggningar där svenska
uppfinningar skola nyttiggöras.

Innan jag går vidare, vill jag deklarera, att jag
ingalunda hör till dem, som anse, att staten skall lägga sig i
allt möjligt inom näringslivet, utan tvärtom anser jag
synnerligen viktigt, att det privata initiativet får göra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free