- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
73

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 3 mars 1928 - Vår statsskogsskötsels ekonomi, av S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 9

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

INNEHÅLL: Vår statsskogsskötsels ekonomi. — Elektronernas dubbla natur, av Gauthier Hamecon. — K. A.
Fröman 50 år. — Ekonomisk översikt. — Notiser. — Sammanträden.

VÅR STATSSKOGSSKÖTSELS EKONOMI.

I ett föregående nummer av denna tidskrift tecknades

minnet av den man, K. J. Beskow, till vilken
förhoppningarna om en lyckosam omgestaltning av det svenska
stats skogs väsendet knötos. Domänverket och dess
förvaltning har tidigare varit föremål för mycken kritik,
både vis och ovis. Om en sak hava kritikerna dock varit
ense, nämligen att ledareskapet för statens väldiga
skogsförvaltning är en osedvanligt svår arbetsuppgift,
som för ett framgångsrikt handhavande kräver en man
av ovanliga mått. Att K. J. Beskow av hela den
bildade opinionen i landet ansågs vara den, som skulle
kunna bemästra sagda svåra uppgift, därom vittnar, att
vid hans tillträde till generaldirektörsämbetet för snart
tre år sedan kritiken ocli meningsbrytningarna kring
domänverket på en gång förstummades. Klandret byttes
i trygg förväntan.

Dessvärre förunnades det icke generaldirektör Beskow
att under en lång arbetsdag få sätta in sina krafter på
den svåra uppgiften. Tre år äro en allt för kort tid,
när det gäller ett värv av dylika mått. De som hade
vilja och förmåga att se kunde dock redan nu skönja
en begynnande omdaning inom domänverket; kanske
icke så mycket ännu i den yttre apparaten som fastmer
i de ekonomiska intentionerna. Man tar nog ej mycket
fel, om man hänför dessa nya signaler till den bortgångne
ledarens kloka vilja och mäktiga personlighet.

Kort före sin död framträdde Beskow för vårt lands
mest vederhäftiga församling på lanthushållningens
område, Kungl, lantbruksakademien, med ett föredrag om
domänverkets ekonomiska förhållanden. Föredraget
var icke någon programförklaring. Beskow hade
förvisso ingen anledning att lägga fram sina planer, innan
de voro mogna att omsättas i handling. Däremot sökte
han synbarligen ett tillfälle att få inför ett vederhäftigt
forum belysa och bringa under debatt åtskilliga av de
spörsmål inom domänverkets förvaltning, som varit mest
utsatta för uppmärksamhet och kritik. Hans uttalanden
äro av stort allmänt intresse dels med hänsyn till
domänverkets statsfinansiella betydelse och dels med
hänsyn tagen till det förhållandet, att statsskogarna äro
landets största leverantör av råvara till våra viktigaste
exportindustrier.

Jämväl bland denna tidskrifts läsare torde därför
Beskows uttalanden, över vilka stänk av vemod nu vilar,
kunna påräkna intresse. En kort redogörelse för
föredragets innehåll skall därför i det följande lämnas. Därvid
kommer huvudvikten att läggas vid de allmänt
ekonomiska spörsmål, som höra samman med statsskogarnas
förvaltning, under det att de förvaltningstekniska
problemen lämnas å sido. Såsom varande utan intresse för
denna tidskrifts läsare förbigås jämväl uttalandena om
statens jordbruksdomäner.

Av hela uppläggningen av föredraget framgår, att
Beskow önskade klart rita upp den fond, mot vilken
domänverkets arbete och dettas resultat bör ses och be-

dömas. Han påpekar, att ett vanligt fel vid
granskandet av statsskogarnas ekonomiska möjligheter och
hittillsvarande avkastning varit, att kritikerna tagit fram
och bedömt vinstresultaten ensamma för sig utan att
sammanställa dem med vissa för dessa skogar speciella
egenskaper, som ej kunnat undgå att påverka
drift-resultaten. Den viktigaste faktorn att härvid taga
hänsyn till är statsskogarnas starka lokalisering till
Norrland och t. o. m. till övre Norrland. Huvudmassan av
landets kronoparker är belägen i de skogsbiologiskt mest
vanlottade delarna av landet, där skogens
avkastningsmöjligheter äro strängt beskurna och där dessutom
skogsprodukternas tillgodogörande ofta blir relativt
dyrbart. Det är ingen hemlighet, att den bortgångne
generaldirektören fann förutsättningarna för ett
ekonomiskt skogsbruk i övre Norrland tämligen svaga och att
han därför något höll tillbaka de lokala
förvaltningsorganens önskemål beträffande nya kapitalinvesteringar i
detta skogsbruk. Det är därför rätt naturligt, att han i
sitt föredrag begagnade tillfället att hos en större
allmänhet inskärpa, vilket tyngande hinder som de stora
kronoparksarealernas nordliga belägenhet utgör.
Sålunda påpekades, att av totala produktiva statsskogsarealen
i landet, 40 020 km2, ligga ej mindre än 21 320 km2 i
Lappmarken, 14 890 km2 i övriga Norrland och Dalarna
samt blott 3 810 km2 i södra och mellersta Sverige. Än
tydligare framgår statsskogarnas ogynnsamma
geografiska fördelning i förhållande till de enskilda skogarna
av nedanstående sammanställning.

Landsdel [Statens och
övriga allmänna skogars
produktiva skogsareal t % av hela
landets produktiva skogsareal Enskildes
skogar (prod. mark) i % av hela landets
produktiva skogsareal
Lappmarken.................................... 65% 35%
Övriga Norrland och Dalarna.... 19% 81%
Värmland........................................ 5% 95%
Bergslagen, Mälarlänen och i Småland .................................... 10% 90%
Öster- och Västergötland samt södra kustlänen ........................ 8% 92%

Med dessa siffror ville domänverkets chef visa, att
statistik om statsskogarnas driftresultat ej får
användas okritiskt. Riksmedeltalen från domänverket basera
sig från skogar, vars halva areal ligger i Lappland och
därjämte t. o. m. i Lapplands inre och nordligare,
närmare fjällen belägna delar. Siffrorna visa emellertid
därutöver, att statsskogarna i södra och mellersta
Sverige allt fort spela en tämligen blygsam roll i den
totala virkesproduktionen och industriens
råvaruanskaffning därstädes. Inom Lappmarken är förhållandet
motsatt. Där äger staten nära dubbelt så mycket skog
som alla enskilda tillsammans. Den skogspolitik, som
av staten föres därstädes, blir därför av allra största be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free