- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
76

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 3 mars 1928 - Vår statsskogsskötsels ekonomi, av S. - Elektronernas dubbla natur, av Gauthier Hamecon, övers. av A. W—r

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76

TEKNISK TIDSKRIFT

11 FEBR. 1928

övergått till beståndsvårdande huggningar samt
avverkningar i föryngringssyfte. Vid dessa utfaller klent virke
till betydande procent, och nettopriset pr m3 blir då
avsevärt lägre.

Troligtvis hava samtliga ovan berörda omständigheter
samverkat till att trots index uppgång kvarhålla
rotnettovärdena på en låg nivå, Beskow har uttalat, att
han för sin del var böjd för att lägga huvudvikten vid
den här ovan sist omtalade förskjutningen i det
avverkade virkets dimensioner.

Härmed må nu förhålla sig huru som helst, så
kvarstår dock det faktum, att det går mycket trögt att
få fram en höjning i virkets rotvärde. Vinsten tappas
så lätt bort på vägen, innan man kommer fram till
stubben. Då vidare domänverkets utgifter, enligt vad ovan
sagts, bilda ett hårt block, som oj gärna låter pressa
hop sig mera, så äro utsikterna till en
räntabilitets-förbättring vid statsskogarnas drift ej vidare lysande.
Beskow fann sig även böra antyda, att ett förbättrat
ekonomiskt resultat till väsentlig del blir beroende av
eventuella konjunkturförbättringar. Om de förädlade
varorna stiga i pris bör man, menade han, kunna se till,
att skogen får sin fulla andel därav. Vad detta skulle
göra för domänverket, framgår av den av Beskow
meddelade siffran, att 5 öres prisförhöjning pr kbfot å allt

från statsskogarna sålt virke skulle betyda en höjning
av verkets bruttoförsäljningsvärde med ej mindre än 7
mill. kronor.

Dessvärre måste man ställa sig tvivelsam mot att en
prisförbättring å trävaror och cellulosa kommer att ge så
mycket över åt skogen. Man lärer nämligen ha
anledning att tro, att dessa industriers arbetare i första hand
taga hem denna vinst för sig.

Till sist må återgivas en av Beskow framlagd
sammanställning, som har visst kuriositetsintresse. Han har
räknat ut. vad värde avkastningen från de allmänna
skogarna skulle ha. om den förädlades lika långt, som de
skogsägande bolagen göra med sina skogars
produkter. Kalkylen har följande utseende,

157 000 stds sågat och hyvlat virke____kr. 35 000 000

150 000 ton sulfit- och mek. massa............27 000 000

116 000 „ sulfatmassa ..........................„ 23 000 000

72 000 stds pitprops ................................„ 4 000 000

68 000 läster träkol..................................„ 1 000 000

245 000 fm3 stolpar, slipers o. div. virke „ 5 000 000

975 000 „ brännved och industrived.. ,. 7 500 000

Summa kr. 102 500 000
S.

ELEKTRONERNAS DUBBLA NATUR.

Av Gauthier Hamecon.

För någon tid sedan beskrev jag1 så utförligt, som
det då var möjligt att göra det, en serie experiment,
vilka hade utförts av professor C. J. Davisson och
hans kollega doktor L. H. Germer, och vilka rörde sig
om elektronbanors brytning. Beskrivningen väckte ett
stort intresse över hela världen, emedan resultaten voro
av en grundläggande betydelse för en del av de nyaste
teorierna inom den moderna fysiken, och från alla håll
kommo förfrågningar efter "flera och fylligare fakta"
som en advokat skulle ha uttryckt sig. Intill dess att
professor Davisson började sina experiment kunde man
med en viss approximation säga att alla dittills kända
fakta om elektroner kunde förklaras genom att den
ansågs som en partikel av negativ elektricitet. Men
professor Davissons experiment, om vilka denne själv nu
har försett oss med rikligt med detaljer, visa, att en
"våglängd" kan sägas vara förbunden med elektronens
uppförande. I så måtto erbjuder hans arbete en
intressant kontrast till Comptons nyligen gjorda upptäckt
(för vilken han fått Nobelpriset 1927. Övers, anm.) att
en ljusstråle (vanligen kallad en "ljusimpuls") undergår
en våglängdsförändring vid kollision med en elektron,
och att denna våglängdsförändring exakt motsvarar den
rörelseimpuls som elektronen fått mottaga. Intill dess
att Comptons upptäckt gjordes kunde fakta om ljuset
förklaras genom att tänka sig detsamma som en
vågrörelse. Nu vill han emellertid ha oss att tro på teorien
om "ljuspartiklar". På så sätt bringas fysiken inför en
dubbel tvåfaldighet, Compton visade att ljus i visst
avseende både är en vågrörelse och en ström av
partiklar. Professor Davisson bekräftar nu att en ström av
elektroner i visst avseende både är en ström av partiklar
och en vågrörelse.

Undersökningen hade sitt ursprung i en enkel men be-

1 Se Teknisk tidskrift 1927, Allm. avd., häfte. 30, sid. 254.

tydelsefull observation. Medan han höll på med sitt
forskningsarbete hos Bell Telephone Laboratories,
observerade professor Davisson någon gång år 1919, att om
en ström av elektroner riktas mot en metallyta, så
utströmma från denna träffade yta elektroner i alla
riktningar och med samma hastigheter som de i det
infallande knippet. Det föreföll då som om dessa endast kunde
vara vissa elektroner från den infallande strålen, vilka
lidit stora avböjningar genom enkla elastiska stötar mot
enstaka atomer i den träffade metallen. Själva
mekanismen i avböjningen, så som professor Davissou och dr
Germer föreställde sig den, liknade den som ägde rum
vid alfastrålavböjnirigar. Det förefanns en viss
sannolikhet för. att en infallande elektron kunde infångas
av-ett atomfält och avböjas en stor vinkel och därpå
fortsätta sin väg utan energiförlust. Om
elektronavböj-ningsmekanismen var sådan, tänkte de, så skulle det
vara möjligt att genom en statistisk behandling av
avvikelserna erhålla upplysning om den avböjande
atomens fält. Det var med denna förutsättning, som
undersökningen påbörjades. Vad de eftersträvade var, som
vi skola få se, atomundersökningar i stil med de som
utförts av Sir Ernest Rutherford och lians
medarbetare, men i vilka projektilen skulle komma att utgöras
av en elektron istället för av en alfapartikel.

Det osedvanligt stora, intresse, som vidlåder dessa
experiment beror på att de visa
elektronavböjningsfeno-menet i ett nytt ljus. Elektronavböjningen är som vi
skola få se, icke det. relativt ringa intresse erbjudande,
fallet av flygande partiklar i centrala fält, som det från
början antogs, utan det är istället ett betydligt
intressantare fenomen i vilket elektronerna visa sig ha
vågegenskaper. Experimenten avslöja att elektronernas
avböjning i en kristall mycket liknar röntgenstrålarnas
avböjning i en kristall. Analogien visar kanske inte så
stor överensstämmelse med sir Ernest Rutherfords alfa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free