- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
85

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 10 mars 1928 - I skyskrapefrågan, av Thor Thörnblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 i FEBr. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

85

bostads- och affärsbyggnad, förslagsvis kallad
"Nybro-palatset".

Det för stadskollegiet med skrivelse av den 25 oktober
framlagda förslaget innebär:

1) att resa den ifrågavarande byggnaden till sådan höjd
utöver det hittills normala höjdmåttet för husbyggnader i
Stockholm, som kan komma att fastställas efter
förhandlingar med ifrågavarande myndigheter;

2) att uppföra byggnaden i sådan arkitektonisk stil, som
med hänsyn till stadsbilds-estetiska synpunkter kan komma
att fastställas efter underhandlingar med ifrågakommande
myndigheter;

3) att i samband med byggnadens uppförande vidga
Arsenals- och Stallgatorna till en sådan ~bredd, som med
hänsyn till framtida trafikbehov kan komma att fastställas av
ifrågakommande myndigheter;

4) att i samband med byggnadens uppförande igenfylla
den inre delen av Nybroviken enligt en sådan plan, som
ändamålsenligast sammanhänger med en breddad och starkt
trafikerad Stallgata, och som kan komma att fastställas av
ifrågakommande myndigheter."

För förslagsställaren har denna plan alltifrån första
stund stått såsom en uppgift, som väl redan ifrån början
kunde synas kännetecknad av en serie betydande
svårigheter, men som likväl i sig syntes innesluta en
myckenhet av intressanta faktorer, vilka konstituerade ett
företagareobjekt, vars realiserande kunde tyckas
medföra fördelar ej blott för det privata byggnadsinitiativet
och kapitalengagemanget utan jämväl för huvudstaden,
dess befolkning och dess förvaltning.

Den stora totaluppgiften sammansatte sig av en serie
detalj uppgifter av statlig, kommunal, byggnadsteknisk,
arkitektonisk, trafikteknisk, stadsbilds-estetisk och
finansiell beskaffenhet. Sedan planen befunnits i
byggnadstekniskt avseende vara fullt genomförbar, vilket ett
utlåtande av professor Henrik Kreuger tillfyllest
omvittnar och sedan en sådan form för finansieringen
blivit funnen, som, i den mån utländskt kapital skulle
komma att tagas i anspråk, tillfredsställde alla anspråk på
en uteslutande svensk bestämmanderätt över det stora
företagets förvaltning och drift, syntes tidpunkten vara
kommen för en hänvändelse till myndigheterna i syfte att
utröna, huruvida deras medverkan i tillämpliga delar
kunde vinnas. Det första steget i denna riktning togs
genom en skrivelse till stadskollegiet av den 25 oktober 1927.

Det synes vara uppenbart, att endast i den mån det
efter förhandlingar med vederbörande myndigheter kan
bliva fastställt, att den ifrågavarande byggnaden får
resas till en höjd, som med fog motiverar beteckningen
"skyskrapa", så kan det framlagda förslaget i någon
mera betydelsefull grad beröras av sådana synpunkter,
som vid en diskussion i "skyskrapefrågan" kunna
anföras. Bortsett från den ståndpunkt, som intages i det
för stadskollegiet framlagda ackomodationsmöjliga
förslaget, lutar måhända undertecknad personligen mest
åt önskvärdheten av en så högrest byggnad som möjligt
inom ramen för en fullt bärkraftig kostnads- och
räntabilitetskalkyl. Det gäller ju beträffande byggnadens höjd,
vad den estetiska sidan av denna fråga beträffar, i stort
sett en rent konstnärlig smaksak, varvid den ene
sannolikt ryser vid blotta tanken på någonting över vanlig
hushöjd där nere å Blasieholmen, under det den andre
kan finna att en vertikalbetoning av detta flata
stads-parti med spegeleffekten av en högrest byggnad i
närliggande vatten å ömse sidor kan bliva någonting
riktigt vackert. Den som ansluter sig till den sista
uppfattningen, behöver ej därför hava någon dålig smak.
Slutligen beror det ju mycket på, på vilket sätt en dylik
hög byggnad arkitektoniskt infogas i stadsbilden.

Att det måste bestå en väsensskillnad i uppfattningen
bos sådana, som önska se Stockholm, "som det är, var
och skall förbliva", vilken kategori sannolikt är mycket
fåhövdad, samt sådana, som i en kulturell
överensstämmelse med en osedvanligt snabb utveckling av
vetenskapen och tekniken önska se de sublima frukterna därav
— i vackrast möjliga form — tillgodogjorda i form av
förbättringar i vårt sociala liv med förbättrade
trafikleder inom stadsenheten, större bekvämlighet och hygien i
boningslivet osv., är ju uppenbart. Här i denna punkt
brytas åsikterna mellan en gången tids uppfattning och
en nyare tids. I en stad som Stockholm finnes det, kan
man säga, plats för båda, båda kunna sida vid sida
komma till sin rätt, och, skulle jag vilja tillägga, till sin
kulturhistoriska rätt såsom representativa för olika
tidsskeden. Att försöka fastlåsa en stad, och framför
allt huvudstaden i ett rike, vid former för bebyggelsen,
som enbart avse ett bibehållande av det gamla i sitt
fordomtida skick, kan måhända vara behagligt och till
speciell ögonfägnad för en relativt mycket ringa skara
esteter eller estetiskt betonade stadsinnevånare. Men
för det stora flertalet stadsinnevånare, för vilka
bibehållandet och vården av en gammal bebyggelse i vissa
extrema fall kan synas liktydigt med en lyx av
egenartad och ofta oförståelig art, kan saken ställa sig
annorlunda. För att belysa det sagda skulle jag vilja
som exempel anföra, att somliga innevånare i vår goda
stad, som odlat sin uppfattning om stadsbilds-estetik
enligt några vissa dogmer, fästa utslagsgivande vikt vid
ett ofta apokryfiskt skönhetsvärde hos gamla hus och
hela stadspartier av gamla hus, som kännetecknas av en
fullt påtaglig undermålighet inför en nyare tids
uppfattning om och krav på större komfort och hygien i
boningslivet och arbetsverksamheten, under det andra, som mera
värdesätta dessa saker, i en modernisering av
bebyggelsen se tungt vägande fördelar av ett helt annat slag
än det rent estetiska. Det synes mig i denna punkt
gälla, vad signaturen "—n" med all klarhet framhöll i
sitt i inledningen här ovan anförda inlägg, "att de
ekonomiska och tekniska nyttoskälen inom rimliga gränser
böra få fälla utslaget vid all nydaning. Det är
konstnärens och arkitektens uppgift att genom positiva
insatser medverka härtill och söka i dessa nydaningar skapa
icke blott materiella utan också estetiska värden." Man
kunde tillägga härtill, att det ändamålsenliga och
nyttiga, förverkligat till fromma för individerna och
samhället, i sig självt konstituerar ett nytt skönhetsvärde.

Det förefaller, som om en del även sakkunnigt folk
i Sverige ännu icke gjort sig någon klar bild av själva
idén med skyskraparbyggandet. Med en ytlighet, som
är signifik, ser man i dessa höga byggnader ofta blott ett
flärdfullt utslag av amerikansk mentalitet och
amerikanskt effektsökeri. Enbart emedan skyskrapartanken
först kommit till ett praktiskt utförande i Amerika, har
mången här i landet fått en viss avsky för denna
byggnadsidé. Men varför skulle man icke kunna se objektivt
på denna liksom andra frågor. Uppenbart är vid en
objektiv betraktelse, att det saknar varje praktisk
betydelse, hos vilken nation eller inom vilka landamären en
ny idé först sett dagens ljus. Fråga torde fastmer för
andra nationer vara, huruvida den nya idén vid ett
till-lämpande hos dem själva kan medföra någon nytta vare
sig i en noga efterbildlig eller i en modifierad form. Vad
nu skyskraparidén beträffar, så utgör det ju ofta en
bärande tanke i denna, att genom resandet av en
husbyggnad tillräckligt i höjden mera rationellt utnyttja den
mark, varå byggnaden uppföres. Det är obestridligt, att
i denna omständighet öppnar sig möjligheten för en
stadsförvaltning att mot medgivandet av tillstånd att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free