Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 10 mars 1928 - Insänt: Pensionering föreningensvägen, av Sven Nerell och Emil Liedstrand - Notiser - En ny form av pappersmasseförädling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 i FEBr. 1928
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
87
medlemmar, att låta sina egna medlemmar inträda i S. P. P.
och. där teckna efter vars och ens individuella behov
avpassade pensionsförsäkringar.
Direktör Nerell synes i sagda artikel ej se annat än
vanlig affärsreklam. Men anledning härav tillåter jag mig
erinra om, att S. P. P. är fullkomligt renodlat från varje
som helst affärsintresse. S. P. P. bildades på sin tid av det
svenska näringslivets organisationer (Sveriges
industriförbund och samtliga rikets handelskamrar) i syfte att på
effektivaste och billigaste sätt ordna den för såväl
arbetsgivare som anställda så viktiga pensionsfrågan vid de
enskilda företagen i landet. I konsekvens härmed finnas inga
enskilda personer eller grupper av sådana, vilka hava något
som helst profitintresse av S. P. P:s verksamhet.
Att S. P. P. i hög grad lyckats förverkliga det program,
som blev för dess verksamhet uppställt, bevisas
l:o av den allmänt erkända ändamålsenligheten i S. P.
P:s försäkringsformer och högtstående försäkringstekniska
byggnad;
2:o av den utomordentligt låga effektiva kostnad, som
S. P. P:s försäkringar betinga; och
3:o den kraftigt stegrade tillslutningen till S. P. P.
Vad angår den första punkten härovan, torde det vara
tillräckligt att erinra om att livförsäkringsbolagen vid
startandet av sitt med S. P. P. konkurrerande företag valt
praktiskt taget samma försäkringsformer och tekniska grunder
som S. P. P.
I huru hög grad S. P. P. lyckats pressa ned den
effektiva kostnaden för sina försäkringar torde bäst framgå av
en jämförelse med kostnaderna för motsvarande
försäkringar i de vanliga livförsäkringsbolagen. Vare sig man
inriktar denna jämförelse på ålderspensioner (uppskjutna
livräntor), familjepensioner (överlevelseräntor),
invaliditetsförsäkringar eller kapitalförsäkringar — vilka
sistnämnda i S. P. P. dock endast ingå som komplement till
pensionerna — finner man, att den effektiva kostnaden i S. P. P.
avsevärt understiger densamma i livförsäkringsbolagen. I
regel håller sig den skillnad, som härvid framkommer, i
15 à 30 procent.
För belysande av den livliga tillslutningen till S. P. P.
må nämnas, att nettoökningen under år 1927 i S. P. P:s
riskomslutning vida överträffar densamma i vilket som
helst av de svenska livförsäkringsbolagen. Denna ökning
är så mycket, mera beaktansvärd som de med denna ökning
förbundna omkostnaderna endast utgöra en ringa bråkdel
av motsvarande kostnader i livförsäkringsbolagen.
Ehuru S. P. P:s tillkomst närmast avsåg pensioneringens
ordnande företagsvis har man inom S. P. P. ansett, att
jordmånen för införandet inom vidsträcktast möjliga
kretsar av en på rationella grunder byggd pensionsförsäkring
skulle på verksamt sätt befordras genom att man tilläte
att enskilda personer inträdde i S. P. P. och erhölle en
direkt erfarenhet om lämpligheten och prisbilligheten i
’S. P. P:s försäkringsformer. Att möjligheten till ett sådant
enskilt inträde i S. P. P. innebär en betydande fördel — ej
minst i ekonomiskt avseende — för ifrågakommande
personer, torde väl efter vad ovan sagts stå klart för var och
en. Den form, som av S. P. P. bestämts för detta enskilda
inträde, är just den, som blev i min artikel beskriven,
nämligen inträde föreningsvägen. Avgifterna vid sådant
inträde äro exakt desamma som vid inträde genom
arbetsgivare. Att emellertid Svenska teknologföreningen eller
dess medlemmar skulle tilldelas någon extra rabatt å
avgifterna i jämförelse med S. P. P:s övriga försäkringstagare,
har — tvärtemot vad herr Nerell söker göra gällande —
aldrig varit min avsikt att få någon att tro. Detta skulle
för övrigt uppenbarligen vara stridande mot kravet på
rättvisa olika försäkringstagare emellan.
Till undanrödjande av den - missuppfattning, herr Nerell
råkat ut för i slutet av sitt inlägg, må framhållas, att någon
enhetlighet med avseende å valet av pensionsformer,
pensionsförmånernas storlek etc. de olika
föreningsmedlemmarna emellan icke är erforderlig vid en förenings
anslutning till ’S. P. P., utan kan varje medlem bygga upp sin
pensionsförsäkring på det sätt, som bäst passar honom. Vad
den av livförsäkringsbolagen bildade Pensionsanstalten
Sverige beträffar, torde dock en sådan enhetlighet vara av nö-
den, vadan alltså redan av detta skäl sistnämnda anstalt
icke torde kunna komma ifråga för en pensionering
föreningsvägen. Att även andra skäl tala i samma riktning
skall jag — huru lockande det än kunde vara — ej här
ingå på. Lika litet anser jag mig nu böra närmare belysa
de bevekelsegrunder, som förestavat livförsäkringsbolagens
beslut att igångsätta sagda pensionsanstalt. Anledningen
till att S. P. P. av livförsäkringsbolagen betraktas med
oblida ögon och till att undertecknad på grund av sin
propagandaverksamhet i pensionsförsäkringens och S. P. P:s
tjänst blir utsatt för mer eller mindre personliga angrepp
från fackkretsarna, hoc est livförsäkringsbolagen torde
emellertid ej vara svår att förstå. Emil Liedstrand.
■ Det är riktigt som ingenjör Nerell säger, att Svenska
teknologföreningen är passiv ledamot av Sveriges
pri-vatanställdas pensionskassa (S. P. P.) — såväl
föreningens som tidskriftens kvinnliga personal är nämligen
ansluten till kassan. Denna upplysning till herr Nerell
har av honom angivits som "en av anledningarna" till
den Liedstrandska artikelns införande. Detta är icke
fallet. Däremot har medverkat en annan för herr Nerell
omnämnd men av honom icke återgiven anledning
nämligen att teknologföreningen, därför att den innesluter
ett stort antal tjänstemän, sedan många år tillbaka är
representerad genom tvenne ledamöter i kassans
överstyrelse och sålunda i viss mån är moralisk garant för
dess verksamhet. Framför allt har emellertid
anledningen till artikelns införande varit, att den — enligt
redaktionens förmenande — trots att den bryter en
lans för ett särskilt företag jämväl kraftigt propagerar
i en ideell fråga, som det synes vara en uppgift
såväl för teknologföreningen som landets alla övriga
ingenjörsföreningar av såväl teknisk som intressekaraktär
att stödja. Det förefaller oss nämligen med hänsyn till
ingenjörernas eget bästa mycket berättigat att främja
anslutningen till en pensionskassa, varigenom de
enskilda ingenjörer, som så önska och vilka ej alls åtnjuta
pension eller endast otillräcklig sådan kunna för relativt
låga premier trygga egen ålderdom och efterlevandes
ekonomi. Vi ha därvidlag anledning understryka att S. P. P.
tillkommit på initiativ av bl. a. Sveriges industriförbund
och Stockholms handelskammare och avsetts som en
näringslivets speciella pensionskassa. Flera av våra
största företag Asea, Grängesberg, Sockerbolaget, Stora
Kopparberg, Tobaksmonopolet ha också för teknisk och
kontorspersonal anslutit sig till kassan, vilken gjort sig
bemärkt och uppskattad bl. a. genom att kraftigt träda i
bräschen för pensionsrättens oantastbarhet.
Vi sakna anledning- ingå på de delar av herr Nerells
inlaga, vari S. P. P:s verksamhet kommenteras.
NOTISER
En ny form av pappersmasseförädling genom
tillverkning av olika slags emballage, har i dagarna påbörjats i
Katrineholm av Svenska emballageaktiebolaget.
Tillverkningen avser i första hand förpackningar, utformade för
olika ändamål.
Som utgångsmaterial användes trämassa och stark
sulfitcellulosa ungefär i proportion 7 : 3 med tillsats av bl. a.
harts och alun. Massan förarbetas på vanligt sätt i
holländare och får därefter passera omrörare, varvid utspädning
sker till omkring 1 : 120. Därefter ledes massalösningen
via en cistern till de automatiskt arbetande
formmaskinerna. Dessa tillföras även varm tryckluft —- efter
kompression till 4 à 6 atm. får luften passera ett system av
förvärmare, där den uppvärmes till 40©—500 grader.
Formningen av emballaget tillgår så, att massalösning
från den förenämnda cisternen hastigt får nedrinna i
formar, inmonterade i de automatiska maskinerna. Formarna
bestå av två eller flera sidoramar och en hottenplatta, som sluta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
