- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
96

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 17 mars 1928 - Tekniska föreningar - Skånska ingenjörsklubben - Kalmar teknologklubb, av N. v. M. - Stockholms stads tekniska tjänstemäns förening - Personalnotiser - Sammanträden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

ner etc. och behandlade sedan kompressionsmaskinerna,
framhållande deras fördelar och olägenheter. De senare
hade intresserat flera kylteknici att söka åstadkomma nya
förbättrade konstruktioner. Ett led i detta arbete vore en
maskin, som konstruerats hos Lunds mek. verkstad och nu
förts ut i handeln. Det av ett flertal skioptikonbilder
belysta föredraget avtackades av klubben med livliga
applåder.

Ordföranden meddelade härpå att den ordinarie
ordföranden, distriktschefen B. O. Ekman, jämlikt stadgarnas
bestämmelse med detta sammanträde frånträdde sin befattning
som klubbens ordförande och beklagade att distriktschefen
på grund av tjänsteresa var förhindrad närvara och
mottaga klubbens tack för det intresserade arbete han nedlagt
till klubbens fromma. Direktör Evers meddelade vidare
att klubbens sekreterare, ingenjör C. Hultman, undanbett
sig återval och att till hans efterträdare utsetts rektor Pr.
Montén. Ordföranden erinrade om att ingenjör Carl
Hultman efter ett 25-årigt nitiskt och intresserat arbete i
klubben med detta sammanträde nedlade sin befattning. I
anledning härav bad han till ingenjör Hultman få frambära
klubbens varma tack för allt vad han under den långa
tjänstetiden gjort till klubbens bästa, för det uppoffrande
arbete han nedlagt och för det värdefulla stöd han ständigt
lämnat de olika styrelser, som under tiden fungerat. Som
en bestående erinran om klubbens tacksamhet överlämnade
ordföranden till honom en konstnärligt utförd adress.
Klubbens närvarande medlemmar åhörde stående anförandet.
Ingenjör Hultman framförde härpå ett hjärtligt tack för all
vänlighet och vänskap, som visats honom. Vid det
efterföljande samkvämet blev ingenjör Hultman föremål för
ytterligare hyllning.

Kalmar teknologklubb

hade lördagen den 14 januari sammanträde. Därvid
förekom bl. a. föredrag av varvsingenjören L. A. Larsson,
Kalmar, om "Elektrisk, ljusbågsvetsning".

Föredragshållaren redogjorde först för olika sätt att
sammanfoga metaller. Bland dem intager svetsningen ett
viktigt rum. Av olika svetsningsmetoder nämnde talaren:
Härdsvetsning, som ännu tillämpas och har tillämpats av
våra smeder ända sedan järnålderns dagar. Metoden är
begränsad till järn och stål med relativt låg kolhalt och
dessutom beroende av föremålens form. Vattengassvetsning
utnyttjar vattengas, dvs. en blandning av koloxid och
vätgas. Vattengasen utvecklar vid förbränning c:a 3 000°
temperatur och är i förhållande till sitt bränslevärde
synnerligen billig. Metoden, som tarvar rätt dyrbara
anordningar, användes mera sällan i Sverige. Autogensvetsning
eller gassvetsning använder en blandning av vätgas och
syrgas eller acetylen och syrgas. Metoden är den, som allmänt
användes i våra mindre verkstäder, tack vare billiga
anskaffningsmetoder och de enkla anordningar, som erfordras
för den. Termitsvetsning utföres med hjälp av s. k.
termitpulver, som vid förbränning utvecklar mycket hög
temperatur. Termit består av en blandning av pulveriserad
järnoxid och pulveriserad aluminium. Metoden har kommit till
användning för vissa specialändamål. Elektrisk svetsning
är av två slag: motstdndsvetsning och ljusbågsvetsning.
Motståndsvetsning grundar sig på egenskapen, att, när
elektrisk ström av tillräcklig styrka ledes genom ett
motstånd, uppvärmes detsamma. Motståndsvetsning kräver rätt
höga elektriska strömbelopp. Den lämpar sig bäst för vissa
massfabrikationer inom verkstadsbranschen.
Ljusbågsvetsningen utnyttjar den värme, som alstras av en elektrisk
ljusbåge mellan svetsföremålet och en elektrod.
Ursprungligen utgjordes elektroden av en kolstav, varvid i
ljusbågen infördes en tillsatsmetall, som smälte över
svetsstället. Numera använder man sig i regel av Kjellbergs
metod. Elektroden är här en metallstav, vars arbetande
ände efter hand smälter och överföres till svetsstället.
Elektrodens metallkärna omgives av en av vissa ämnen
sammansatt beklädnad, vilka ämnen hava till ändamål att
upphäva vissa reduceringar och fysikaliska fenomen, som
äro skadliga för svetsens kvalitet, och vidare giva den
nedsmälta metallen önskad hållfasthet och kemisk
sammansättning. Ljusbågsvetsningen lämpar sig väl för utförande

11 FEBR. 1928

av reparationsarbeten av större eller mindre slag. Talaren
visade en rad skioptikonbilder över mycket lyckade
reparationer utförda med ljusbågsvetsning, såsom lagning av
avslagna propellerblad, brustna vevaxlar m. m. I många
fall hade det visat sig, att svetsningsskarven vid förnyat
brott blivit starkare än angränsande material, i det att det
nya brottet skett vid sidan av skarven.

Talaren avtackades livligt för det intressanta föredraget.
Efter sammanträdet följde sedvanligt glatt samkväm.

N. v. M.

Stockholms stads tekniska tjänstemäns förening

avhöll tisdagen den 21 innevarande februari månad på
Restaurang Kronprinsen under överingenjör Hultmans
ordförandeskap sitt första sammanträde för året.

Av den synnerligt livliga anslutningen att döma har
denna förening, som för ett par år sedan bildades i avsikt
att främja det tekniska arbetet inom stadens förvaltning
samt verka för en kamratlig samvaro, verkligen en uppgift
att fylla.

Sammanträdet bjöd också på en högaktuell orientering i
några av Stockholms viktigaste utvecklingsfrågor. Sålunda
höllos med stort intresse mottagna föredrag av
stadsplanedirektör Lilienberg över ämnet "Stadsbyggnadsfunderingar"
och av överingenjör Forssblad över ämnet "Stockholms
elektricitetsverks utvidgningsplaner".

Efter sammanträdet vidtog sedvanligt, animerat
samkväm.

PERSONALNOTISER

Civilingeniör F. Valdemar G. Bagge, nu anställd hos
Gadelius Co., Ltd, Tokyo.

Civilingenjör Otto H. Dahlgren, nu assistent civil engineer
hos The Perak River Hydro-Electric Power comp., Ltd,
Chenderoh, Kuala Kangsar, Bortre Indien.

Civilingenjör Bror Hansson, nu Sverige-Amerika stiftelsens
stipendiat vid Commonwelth Edison Co, Chicago.

Civilingenjör Birger Kock, nu anställd vid Sociedad
Telefo-nica de Santa Fe, Argentina.

Civilingenjör Torsten Lundell, nu anställd som ingenjör vid
Svenska radioaktiebolaget, Stockholm.

Civilingenjör Tom K. A. Nordenson, nu Chief engineer hos
Ruths’ Steam Accumulators Ltd, London W. C. 2.

Kapten Sven I. G. K. Springfeldt, nu t. f.
distriktsingenjör i nedre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Falun.

Civilingenjör Sten E. A. Thomte, nu chefskonstruktör vid
Fitchburg Grinding Machine Corp., Fitchburg, Mass.

IN MEMORIAM.

F. d. stadsingenjör Johan Gustaf Wilhelm Aspegrén

(f. 1862) avled i Södertälje den 7 febr. 1928.

F. d. byggnadschefen i Göteborg Olof Philip Åqvist (f. 1836)
avled den 24 febr. 1928.

SAMMANTRÄDEN

Svenska teknologföreningen.

Avdelningen för Mekanik sammanträder å föreningens lokal,
Brunkebergstorg 20, tisdagen den 20 mars 1928 kl. 19,30.
Ärenden: 1. Val av justeringsmän. — 2. Inträdesanmälningar
och inval. — 3. Inkomna skrivelser. — 4. Kort meddelande av
avdelningens referent betr. standardiseringsfrågor, direktör
Amos Kruse. — 5. "Temperaturmätning: några felkällor
och hur man söker undgå dem", föredrag av civilingenjör
Axel Härlin. — Supé och samkväm. Under samkvämet
gästuppträdande av "Technical Tiller Girls".

Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst håller
ordinarie sammanträde å föreningens lokal måndagen den 26
dennes kl. 8 e. m. (Obs.! tiden). Ärenden: 1. Protokolljustering.—
2. Inval. —■ 3. Inkomna skrivelser. -— 4. "Vattenkraftteknik i
Bortre Indien", föredrag med ljusbilder av civilingenjör
Gottfried Berg. — Supé och samkväm. — Vid nachspielet
bordsamtal med guitarrackompagnemang: "Bör Långholmsbron
ligga vid Långholmen?"

TEKNISK TIDSKRIFT

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free