- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
98

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 24 mars 1928 - Flottörer för sjöflygplan. Några nyare konstruktioner och riktlinjer, av George Spaak

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

TEKNISK TIDSKRIFT

11 FEBR. 1928

tävlan om Schneiderpokalen hade flottörer av
nyssbe-skrivet fabrikat och konstruktion, fastän de givetvis
till formen voro ännu mera raffinerat fulländade.

I-åt oss nu ägna samma studieintresse åt en amerikansk
flottörkonstruktion (Fairchild Pantoons) tillkommen
väsentligen för att fylla praktiska krav — i både det
ena och det andra avseendet. Vid första påseendet synas
de båda konstruktionerna (se fig. 1 och 2) vara nästan
lika vad det yttre beträffar. Samma typiskt V-formade
botten och en överdel med den nu så vanliga
halvcirku-lära sektionen. Bordläggningsmaterialet är också
detsamma nämligen duraluminiumplåt,

Fig. 2.

En uppmärksam iakttagare av bilderna skall
emellertid finna, att, då på Short-flottören en stor del av
överdelen är beklädd med dubbelböjd plåt, så är på
Fairchilä-flottören praktiskt taget hela överdelen utförd av
enkel-böjd sådan. Vad detta innebär i besparing från tillverk
-ningssynpunkt sett (se fig. 3) inser varje verkstadsman,
och att värdet av denna förenklade formgivning är lika
stort vid eventuella reparationer, säger sig självt.

Fairchild-flottörens nos är byggd som en fullt separat
liten del och är icke utförd av dural utan av kanfas fylld
med en särskild preparerad stötupptagande massa.

Gå vi så till konstruktionens inre, så övergår den yttre
likheten till en lika stor inre olikhet. Visserligen finnes
även i Fairchild-flottören en inre förstyvande
ramverksbyggnad, (se fig. 3) men denna är icke av metall utan
av trä, och detta ramverk är dessutom fästat vid
bordläggningsplåten på ett relativt litet antal punkter. Skälet
att trä valts som konstruktionsmaterial för ramverket är
dess gamla kända förmåga att kunna fördela lokala tryck
och stötar, "give way and come back", som
amerikanarna kalla det. Hållfasthetsmässigt talat torde denna
värdefulla egenskap motsvaras av vad man kallar
plastiskt omformningsarbete eller inre dämpningsförmåga
och är ett omvänt uttryck för ett materials sprödhet.
Det är i detta sammanhang av utomordentligt intresse
att taga del av den kände materialhållfasthetsforskarens
professor O. Föppl, uppfattning om orsaken till
materialbrott.

Vid upprepad påkänning (ofta återkommande stötar
eller vibrationer) är storleken av ett materials
brotthållfasthet, eller brottänjbarhet, eller t. o. m.
elasticitetsgräns, av relativt underordnad betydelse. Huvudsaken
är materialets plastiska omformningsarbetsförmåga. Det
slutliga brottet utgår i regel från ytskador ofta nog av
mikroskopisk storlek, och från vilka även det
sorg-fälligast bearbetade material icke kan anses fritt. Vid
dessa brottanvisningspunkter inträda
spänningsstegringar stora i samma mån, som materialets plastiska
omformningsarbetsförmåga är liten. Nu är, ävenledes
enligt Föppl, just de inom flygtekniken på modet komna
s. k. lättmetallerna, visserligen relativt starka och med

god brottänjbarhet, men mycket dåliga i nyssberört
hänseende (sannolikt mångfaldigt underlägsna träet). Man
måste medge att dessa Föppls uttalanden kasta ett
önskvärt ljus över den värmebehandlade duralens kända
opålitlighet, då materialet utsättes för vibrerande
påkänning, och att Fairchilds föredragande av trä framför
dural såsom rambyggnadsmaterial kan vara befogat.

Fairchilds ha även kommit under fund med att nitning
av i synnerhet den värmebehandlade duralen är ett
mycket opålitligt förfaringssätt. Materialets i och för
sig mycket dåliga plastiska omformningsarbetsförmåga
blir tydligen ännu sämre genom nitningen resulterande
i. att nitar i vibrationspåkända skarvar hastigt nog gå
av och falla ur. Detta är ett, vad våra berömda
Junkcr-inaskiner beträffa, ej alldeles okänt fenomen. Vad
flottörer beträffar, så blir den närmaste följden, att de bli
mer eller mindre läck, enligt uppgift i ett par fall
medförande att hela flygplanet sjunkit,

För övervinnandet av de med skarvningen och
nitningen förenade besvärligheterna och bekymren ha
Fairchilds använt sig av två utvägar. Dels har man inskränkt
skarvarnas antal till det minsta möjliga och undvikit allt
onödigt fästande av den yttre plåten vid ramverket, dels
har man ersatt allt vad nitar heter med en
specialkonstruerad tvp av bultar. Dessa äro av
värmebehand-lad dural och försedda med flata skallar, som givetvis
skjuta fram något över plåten. I olikhet mot nitskallar
hava de emellertid oförändrade hållfasthetsegenskaper i
det av oss berörda viktiga hänseendet, samt därjämte
oförändrade korrosionsegenskaper, vilket annars tycks
vara en av duralnitskallarnas ytterligare svagheter.

Skarvarna äro förlagda över lister utgörande delar av
det inre ramverket. Erforderlig täthet uppnås dels
genom användandet av en i viss mån självtätande
gummipackning, dels genom att trälisten, genom vilken
bultarna går, vid begynnande läckage sväller och på så vis
ytterligare "drager" bultarna. En dragning på vanligt
vis kan givetvis även tänkas behövlig. Detta är lätt att
utföra, då genom bortskruvning av en ovanpå liggande

Fig. 3.

gångplanka flottören blir åtkomlig invändigt efter hela
sin längd.

Jag har på detta relativt ingående sätt uppehållit mig
vid några av flottörbyggandets detaljer för att såmedelst
få uppmärksamheten fästad på en av de
konstruktionsvägar efter vilken flygtekniken nog måste arbeta, om den
skall lyckas med sin uppgift att utveckla nutidens
flygplan till ett praktiskt och ekonomiskt
kommunikationsmedel.

Ett noggrant övervägande av alla de omständigheter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free