- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
105

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 31 mars 1928 - Framtidens bränsle, av Thomas S. Baker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift är<r

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 13

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

INNEHÅLL: Framtidens bränsle, av dr Thomas S. Baker. — Läget inom kväveindustrien, av överingenjör S. E.
Rod-ling. — Höjdbyggnader i Stockholm. — Notiser. — Tekniska föreningar. — Personalnotiser. — Sammanträden.

FRAMTIDENS BRÄNSLE.

DESTILLATION AV KOL OCH RÖKENS BORTTAGANDE.
Av dr thomas S. Baker, president för The Carnegie Institute of Technology of the United States.

Ehuru processen att bränna kol och ved för att
frigöra deras latenta energi i rörelse, som kommer
hjulen i de industriella anläggningarna att snurra,
otvivelaktigt är en av våra liksom äldre dagars mest
förbluffande företeelser på det tekniskt-vetenskapliga
området, ha likväl nya vetenskapliga undersökningar
beträffande kol klarlagt, att vi inom en generation eller så
icke utan skäl kunna hoppas att använda detta ämnes
bituminösa varianter på en myriad olika sätt, som vi
hittills ej drömt om.

Få av dessa processer ha ännu så länge nått ett
stadium, som garanterar deras omedelbara kommersiella
framgång. Likväl ligger det icke utom möjligheternas
gräns, att kunna driva bilar med flytande bränsle,
erhållet ur kol, hur avlägsen denna utsikt än må synas för
ögonblicket,1 och att förvandla i nyttigheter de
oförbrukade partiklar, som från köksspisen och kaminen
virvla upp genom skorstenen.

Över 200 sådana processer för destillering av kol ha
redan utarbetats. Icke mer än högst tjugo av dem
komma någonsin att bliva kommersiellt användbara.
Några av dem komma emellertid säkert att omfatta
framkomliga metoder för att dela sönder och därefter
återförena grundläggande kemiska ämnen, vilka ingå
i det stoff, som nu så allmänt förbrukas i ångpannor, det
må vara på lokomotiv, i ångbåtar, fabriker eller
bostadshus.

Vi lära oss dagligen mer och mer om kolets
sammansättning, och man har upptäckt, att det innehåller
många ämnen, vilka ha mycket litet värde i
bränsleprocessen, men vilka med fördel kunna användas på
annat sätt. Vi måste numera tala om bituminöst kol
som en råvara, som kan förvandlas i en mångfald
nyttigheter på samma sätt som järnmalm eller koppar.

Någon har sagt, att det är ett brott att bränna kol,
som ej har destillerats. Ehuru jag tror, att detta är ett
överdrivet påstående, tror jag emellertid också, att den
tid kommer, när var och en skall förstå, att det är
oekonomiskt slöseri och dålig affärsmetod att inte
förbehandla kolet, innan det användes som bränsle, i syfte
att utdraga de beståndsdelar, som kunna med mycket
större förtjänst användas för andra ändamål.

Den tid är förgången, när en nations rikedomar
bedömdes endast av dess naturtillgångar. I dag måste en

1 Dr Baker som tillhör ett land med stora naturliga
oljefyndigheter synes icke vilja tillmäta de nya tyska
oljeframställningsmetoderna ur kol den betydelse som tillägges dem i Europa.

Red. anm.

nations rikedomar bedömas inte bara efter vad den har
utan också efter vad den får ut av sina ägodelar.
Amerika t. e. har mycket stora tillgångar ifråga om
jordbruksareal och mineral men har ännu större möjligheter
att öka sina resurser genom att utnyttja, vad det äger,
på. sådant sätt, att det får största välsignelsen därav.

Amerika har klandrats för sin extravagans i
användningen av råmaterial, men det är inte endast i syfte att
bevara naturtillgångarna, som kolkemisten propagerar
: för en mera rationell användning av den råvara, för
vilken han Sr intresserad.

Även med vårt nuvarande slösaktiga sätt att bruka och
bränna kol komma våra koltillgångar sannolikt att vara
4 000 år. Den dag då våra gruvor äro uttömda, synes
för lekmannen otvivelaktigt oändligt avlägsen, och han
är troligen på säkra sidan i sin förmodan, att någon
annan energiform än kol då skall driva de maskiner,
varpå vår moderna civilisation är uppbyggd.

Kol är i dag billigt, men den nuvarande prisnivån kan
inte bibehållas länge. Lekmannen inser inte, att hur
avlägsen än den dag är, då en absolut uttömning av
koltillgångarna inträffar, så ha vi i alla fall ett nära
liggande problem i form av försvårad brytning.

De rikaste kolförråden hålla på att förbrukas, varvid
de lättast tillgängliga förbrukas först. Inom industrier,
som icke äro baserade på uttömliga tillgångar äro de
naturliga förutsättningarna relativt konstanta, men
beträffande gruvdriften råder det förhållandet, att så snart
de rikare fyndigheterna ta slut och schakten bli djupare,
bli också arbetsförhållandena svårare.

Som konsekvens kunna vi vara förvissade om, att i
en icke alltför avlägsen framtid produktionskostnaderna
för kol komma att stiga och nödvändigheten att få ut
mer av dessa nyttigheter ännu mera skjutas i
förgrunden. F. ö. bör ingen möjlighet försummas att öka
kol-värdet utan motsvarande kostnadsökning för
kolkonsumenterna.

Betydande framsteg ha redan gjorts ifråga om
bränsleekonomi. Kraftproduktionen har i Amerika snabbt
ökats, under det att kolproduktionen har förblivit nästan
konstant. Detta beror på förbättring i
användningsmetoderna.

Verkningsgraden hos den vanliga öppna brasan, spisen
eller kaminen är mycket låg, sannolikt inte mer än 20 %,
under det att verkningsgraden hos ett högmodernt
kraftverk kan gå upp till 90 %. Detta betyder med andra
ord. att husmodern med sina förbränningsapparater får
ut endast ungefär 1/s av den energi, huvudsakligen i
form av värme, som hon skulle få ut med en idealspis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free