Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 31 mars 1928 - Läget inom kväveindustrien, av S. E. Rodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 i FEBr. 1928
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
113
läggning för syntetisk ammoniak enligt Casale som en
cyanamidfabrik i närheten av Nischnii Nowgorod.
Tab. III. Produktion av kväve enligt ljusbågsmetoden.
Land Årskapacitet Metr. ton N. Produktion under år 1926 Metr. ton N.
Norge........................................ 35 000 34 000
Övriga länder ........................ 6 400_2 300
41 400 36 300
Tab. IV. Produktion av kväve enligt cyanamidmetoden.
Land Årskapacitet Metr. ton N. Produktion under år 1926 .Metr. ton N.
Tyskland ................................ 85 000 57 000
Frankrike ................................ 49 000 14 000
Italien....................................... 17 000 8 000
Österrike ................................ 4 000 3 500
. Schweiz.................................... 4 500 2 300
Jugoslavien ............................ 13 000 6 500
Polen ....................................... 28 000 15 000
Tjeckoslovakien ................... 5 500 3 600
Rumänien ................................ 4 500 3 000
Norge........................................ 14 000 4 000
Sverige .................................... 6 500 6 500
Japan........................................ 18 000 18 000
Kanada.................................... 23 000 23 000
Förenta staterna.................... 37 000 0
Summa 309 000 164 400
Tabellerna III. IV och V äro sammanställningar av
uppgifter om kväveproduktionen enligt ljusbåge-,
cyanamid- och ammoniakmetoderna i olika länder.
Som man ser, äro alla länder angelägna att i
möjligaste mån genom egen produktion tillgodose sitt behov
av kväve, och det är i första rummet lärdomarna från
världskriget, som man här tagit fasta på med anledning
av den stora betydelse det har att i krigstid vara
självförsörjande i detta avseende. Ur denna synpunkt är
kvävefrågan även av största betydelse för vårt land, och
det vore synnerligen önskvärt, om statsmakterna ville
ägna denna viktiga sida av vår försvarsberedskap nödig
uppmärksamhet.
Den stigande användningen av kväve har även gjort
kvävefrågan till en ekonomisk fråga av första rang för
de länder, som äro stora förbrukare, och stimulerat den
inhemska produktionen för att undgå en dyrbar import.
Inledningsvis angavs bl. a. att den totala
kväveproduktionen under år 1925 uppgick till ca. 1 250 000
metriska ton bundet kväve. Man kan fråga sig, huruvida
denna starka utveckling inom kväveindustrien de
senaste åren icke kommer att följas av ett bakslag. Man
torde vid bedömandet av denna fråga komma ihåg, att
behovet av kväve — och då speciellt för jordbruket —
växer synnerligen snabbt. Man torde utan överdrift
kunna säga, att kvävekonsumtionen för
jordbruksändamål för närvarande ökar med 5 à 10 % om året.
Professor White vid University of Michigan har be-
Tab. V. Produktion av kväve enligt ammoniakmetoden.
Land
Årskapacitet
i metr. t. N
Därav under
konstruktion
1926
Anmärkningar
Tvskland ........................................ 500 000 100 000 Haber-Bosch, vattengas för framställning av FL-
Frankrike ........................................ 110 000 94 000 Ca 11 % av årskapaciteten enligt Claude, resten enl. Casale. Ha huvudsakligen ur vattengas och koksugnsgas.
Italien............................................... 60 000 20 000 Ca 40 % av årskapaciteten enl. Casale, 27 % enl. Claude, 33 % enl. Fauser. 73 % av vätgasen tillverkas
elektrolytiskt.
England............................................ 13 000 Kapaciteten beräknas i första hand ökas till 55 000 ton N. Ca 20 % av vätgasen som biprodukt från alkali och klor, resten ur vattengas. Över 80 % tillverkas f. n. enl. Haber-Bosch, resten enl. Casale.
Belgien ............................................ 20 000 9 000 Ca 50% enl. Fauser, H2 ur vattengas; resten enl. Claude och Casale. Hs ur koksugnsgas.
Spanien......................................... 6 500 — System Claude och Casale. Elektrolytisk vätgas,
bipro-duktvätgas och koksugnsgas.
Polen................................................ 3 000 3 000 System Claude. Ha ur koksugnsgas.
Tjeckoslovakien............................ 4 500 4 500 » » » » »
Schweiz............................................ 2 200 — . » Casale, elektrolytisk H2.
Ryssland ........................................ 7 000 7 000 » » H2 ur vattengas.
Japan ................................................ 37 000 30 000 Ca 7 % enl. Claude, H2 ur vattengas; resten enl. Casale, elektrolytisk vätgas.
Förenta staterna........................... 30 000 5 000 Följande metoder användas: Claude, Casale, General Chemical Co., Fixed Nitrogen Research Laboratory, Nitrogen Engineering Corporation, Mathieson Alkali Works. Vätgasen framställes elektrolytiskt som
biprodukt från alkali- och klortillverkningen samt ur
vattengas.
Sverige ........................................... 1000 1000 System Fauser, elektrolytisk vätgas.
Norge................................................ 4 000 4 000 Nitrogen Engineering Corporation, elektrolvtisk vätgas.
Summa
798 200
277 500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>