Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 7 april 1928 - Reglerbart självlossande järnvägsvagnar, av A. Carlquist - Ekonomisk översikt, av F. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 april 1928
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
121
konkurrera med den bättre fabriken, som kanske ej liar
samma nytta av lastbiltransport. Järnvägen måste
tydligen tillse att få frakter från den längre bort belägna
fabriken hellre än från den närbelägna eller ingen alls.
Alltså uppstår säkerligen i flera fall än förut ett
gemensamt intresse för alla dessa tre parter att med förenade
krafter nedbringa samtliga transportkostnader, oeli det
är väl ej osannolikt att en bidragande möjlighet härtill
vore användandet av de vagnar, som här varit på tal.
Ett förslag till en lös vagnskorg, uppsatt å ett
vanligt vagnsunderrede så högt över detta, att lasten direkt
från vanligt frilastningsspår kan lossas i en medelhög
lastbil, visas i fig. 7.
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Stockholm den 31 mars 1928.
Först under februari månad kom arbetskonfliktens
inverkan på produktionskvantiteten till fullo till synes, då
ju från och med nämnda månads ingång även sågverken
slogo igen sedan gruvorna nedlagt driften den 23 januari.
Pappersmassefabrikerna stoppade som bekant på nyåret.
Järnmalmsbrytningen har legat helt nere, medan
produktionen inom massaindustrien visar en kvantitetssiffra, som
i Sv. F. T:s produktionsindex tagit sig uttryck i ett
indextal för massagruppen på 33 för februari mot 34 för januari
och 144 för december förra året. Motsvarande
indexsiffra för trävaru för februari har skattats till 45 mot en
faktisk på 86 för januari och 99 för december. På grund
av indexens konstruktion — den omfattar endast ett fåtal
rena konsumtionsindustrier och har tyngdpunkten lagd på
"produktionsindustrierna" — ger konflikten ett så pass
starkt utslag i totalindexen som en nedgång till 70 föl
februari från januaris 83 och decembers 120. Ser man till
de industrier, som icke beröras av konflikten, så är läget
för dessa närmast en aning bättre än för ett år sedan.
Sätter man för de produktionsgrupper, inom vilka konflikt
råder, in förra årets produktionskvantiteter, så blir
generalindextalet 114 för februari i år mot 109 för förra året.
Handelsbalansen har givetvis starkt påverkats av
arbets-konflikterna inom dessa våra speciella exportindustrier.
Januari resulterade i ett importöverskott på 38,8 mill. kr.
eller 23,o mill. kr. mer än samma månad föregående år,
och för februari uppstod ett importöverskott på 45,9 mill.
kr. De båda månaderna ha sammanlagt visat ett 52 mill.
kr. större importöverskott än i fjol. Orsaken till denna
försämring är dock icke ens till övervägande del
arbets-konflikterna, ty nedgången i exportvärdet för de berörda
produktionsgrenarna är 24 mill. kr. Den totala
exportminskningen utgör endast 17 mill. kr., och den oförmånliga
balansen kommer alltså från en kraftig stegring av importen.
Till denna har såsom väntat fjolårets dåliga skörd i
främsta rummet bidragit. Spannmålsimporten har sålunda
krävt cirka 9 mill. kr. mer än föregående år, och exporten
av dylik vara har samtidigt gått ned med nära 4 mill. kr.
Potatisinförseln har gått på 3,o mill. kr., vilket innebär
en ökning på 2,5 mill. kr. Å andra sidan har
sockerimporten sjunkit 7,c mill. kr. ■— dock av andra orsaker än
skördeförhållandena. — Samtliga verkstadsbranscher med
undantag för separatorer visa högre siffror för exporten
under årets båda första månader än för motsvarande tid i
fiol. Kullager komma i täten med en sammanlagd export
pä 4,87 mill. kr. och en ökning på 1,57 mill. kr., som
fördelar sig lika på de båda månaderna; elektriska maskiner
ha exporterats till ett värde av 6,55 mill. kr. eller 1,58 mill.
kr. mer än under jan.—febr. i fjol, för separatorer voro
motsvarande siffror 3,40 och — 0,83 mill. kr. samt för telefon- och
telegrafapparater 1,7 7 mill. kr. och en ökning på 0,03 mill.
kr., som huvudsakligen kom på januari (se i övrigt
beträffande de viktigaste exportvarorna nedanstående tabell).
Handelsbalansens utveckling har givetvis starkt
påverkat valutan, och för att hålla noteringen på densamma
nere har Riksbanken nödgats sälja av sin valutareserv i
stor utsträckning. Från årets början till fjärde
marsveckans utgång har reserven krympt 72 mill. kr., medan
nedgången för samma tid i fjol var 29 mill. kr. och för två år
sedan 25 mill. kr. Bankens resurser att möta stigande krav
pä valuta äro mycket betydande, i det dess valutareserv
uppgår till ej fullt 200 mill. kr. Privatbankernas är icke
obetydligt större, men torde med den nuvarande
förränt-ningen här hemma jämfört med den man kan erhålla i
utlandet icke i större utsträckning realiseras. Ur
valutasynpunkt innebär tydligen situationen icke någon fara.
Penningmarknaden är i övrigt alltjämt lätt och de
farhågor för en diskontohöjning, som konfliktsituationen
framkallat i dagspressen, torde vara obefogade, ty det är
1 i Månad och år Pundkurs medeltal Prisindex Svensk
finanstidning Produktions-index. Sv.
finanstidning Utrikeshandeln E x port a v Produktionen medeltal per månad
Import Export Trävaror [-Pappersmassa-] {+Pappers- massa+} ber. torr vikt „ Papper och papp Järnmalm Tackjärn Tackjärn Smitt järn och stål
Mill. kr. Mill. kr. 1000kbm 1 000 ton 1 000 toll 1 000 ton 1 000 ton 1000 ton 1 000 ton
1913.................... 18,24 1021 — | 846,5 817,3 6 345 847,1 212,7 6 440 215,7 60,9 19,7
1922.................... 16,93 162 — 1114,2 1153,7 5 752 1 047,1 283,2 5 322 74,5 22,0 29,1
1923.................... 17,23 157 86 1 294,6 1142,i 5 657 895,6 317,4 4 958 132,3 23, s8 25,9
1924.................... 16,68 155 103 1 424,5 1 261,o 5165 1 221,2 363,t 5 948 111,4 42,3 45,1
1925 ................... 17,99 157 106 1 446,4 1 357,1 5 226 t 187,8 387,2 8 800 105,2 36,0 43,1
1926.................... 18,16 144 109 1 489,6 1 419,3 4 662 1 302,6 405,o 7 656 103,8 38,0 43,2
j 1927.................... 18,13 141 115 1 575,0* 1 611,4* 5 413* 1 453,5* 405,7* 10 726* 150,2* 34,5 43,0
1927 -
Febr................ 18,18 140 109 108,4 91,9 100 24,8 32,0 626 8,0 34,9 44,2
Mars ................ 18,15 139 125 122,6 99,2 121 38,5 36,o 633 9,5 41,9 52,6
April ................ 18,14 138 120 134,o 117,9 193 121,3 32,i 629 12,4 39.2 42,6
Maj .................... 18,16 139 114 134,3 145,9 543 127,4 34,6 798 13,4 37.9 41,7
Juni.................... 18,13 140 108 123,6 142,6 749 112,2 30,8 1017 15,2 31,9 33,2
Juli ................... 18,13 141 105 121,4 151,8 713 141,3 32,2 1226 16,8 30,3 37,6
Aug................. 18,12 I 144 108 130,4 148,3 687 117,8 33,i 1284 12,6 31,2 42,0
Sept................ 18,10 145 117 146,4 163,5 697 156,7 36,4 1239 14,3 36,0 47,9
Okt.................... 18,09 143 110 146,6 155,3 636 142,9 35,i 1141 14,8 35,1 46,9
Nov..................... 18,10 143 120 156,5 151,2 502 181,5 37,2 855 12,6 32,4 49,3
Dec.................... 18,0« 142 120 145,2 154,2 | 352 240,4 36,6 635 12,5 34,3 42,0
1928 I
Jan..................... 18,14 142 83 122,1 83,3 6(i 29,5 29,2 399 7,4 30,o 38,3
Febr................ 18,17 I 142 70 i 127,2 81,3 i 88 8,9 28,i 134 5,5 —
i De genomsnittliga prisen 1 juli 1913—30 juni 1914 = 100. — 2 Lockout vid järnbruken t. o. m. senast den 6 aug. —
* Preliminära siffror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>