- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
125

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 14 april 1928 - Helgeandsholmsfrågan, av Ragnar Östberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift rgr

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 15

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

INNEHÅLL: Helgeandsholmsfrågan, av professor Ragnar Östberg. — Trafikkontrollsystem. — Svenskt
undervisningsväsen. — Konsumtionskredit. — Notiser, — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.

HELGEANDSHOLMSFRÅGAN.

Fig. 1. Vy från Strömparterren genom de öppnade Norrbrovalven, enligt Ragnar Östberg.

Vid teknologföreningens allmänna sammankomst à Grand
hötel den 24 mars diskuterades såsom förut återgivits i
denna tidskrift "Riksdagsjubileet och Helgeandsholmens
ordnande". Vi återge här en del av professor Ragnar
Östbergs anförande vid detta tillfälle samt hans förslag till
utbildning av en nationalplats framför riksdagshuset.

Nuvarande Helgeandsholmen med Norrström bildade
före 1100-talet endast ett brett sund med skär och
små holmar. Det var som bekant detta sund som kallades
Stocksund, med anledning av de däri nedslagna
stockarna till hjälp vid uppfarten för strömmen och till skydd
vid försvaret. En särskild liten holme i detta sund, som
tidigt var försedd med ett blockhus, såsom
försvarsanläggning, benämndes "Stockholm".

Detta "Stockholm", dvs denna ursprungliga holme i
Norrström, den blivande huvudstadens äldsta
befästningsplats, utgör själva "cell-kärnan" till det samhälle
som i skydd av detta fäste växte upp vid stranden intill,
vid södra sidan, och som upptog namnet "Stockholm".
Helgeandsholmens betydelse av hjärtpunkt för
huvudstaden, av cell-kärna för svenskheten, är härmed antydd.

De strategiska anläggningarna på Helgeandsholmen,
vartill även den medeltida kyrkan på holmen måste
räknas, voro förutsättningarna för Stockholms vidare
utbildning på själva stadsholmen. Den första bron över
strömdraget, den första Norrbro, kom till före 900-talet,
utgörande en spång, nedslagna pålar med stockar över.
Den egentliga trafiken för varu-omsättningen följde ju
då, i öst-västlig led, strömmen, liksom långt senare
sluss-leden, medan broförbindelserna över strömmen, voro av
mindre betydelse, genomfördes i trä, mer primitivt, ända
fram till 1800-talet.

Efter stenfästets anläggning på själva stadsholmen
tryggades, mest genom Birger Jarl, Stockholm och
norrströmsleden på ett helt annat sätt, vilket icke
hindrade att längre fram Gustav Vasa utan tvivel med en
viss spänning torde ha lyssnat från sina slottsrum i
norra längan till det dova klampet från dalkarlarna, då
dom nedanför tågade över träbron från norrsidan och
Brunkeberg till själva stadsholmen. — Lyckligtvis till
Gustavs välgång.

Befästningsverken invid strömmen veko under följande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free