- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
127

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 14 april 1928 - Helgeandsholmsfrågan, av Ragnar Östberg - Trafikkontrollsystem - Svenskt undervisningsväsen, av E. Hubendick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 april 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

127

Fig. 3. Flygbild av nationalplatsen, enligt Ragnar Östberg.

manhängande helt, på samma gång, som Eder plan
öppnar möjligheter för ytterst tilltalande anordningar på
planen framför riksdagshuset". Han kritiserade sedan
vissa entré-förhållanden, husets eventuella höjdläge etc.,
vilka reflexioner jag vid mina senare studier tagit ad
notam. Beloppet som kräves för anordnande av denna
nationalplats rör sig om 1 750 000 kronor.

TRAFIKKONTROLLSYSTEM.

Trafiksignaleringen, anger ingenjör Oscar Lindén i
en reseberättelse från Förenta staterna, försiggår efter i
stort sett 3 st. olika system 1) synkronsystemet, 2)
progressivsystemet och 3) det samordnande systemet.

Synkronsystemet grundar sig på att alla signaler längs
hela gatan visa samma färg, så att t. e. norr- och
södergående trafik på hela gatan samtidigt är i rörelse, under
det att öster- och västergående trafiken är stoppad vid
alla korsningspunkter med gatan ifråga och vice versa.

Progressivsystemet är en utveckling av det
föregående systemet och synbarligen mycket mera
tillfredsställande än detta. Det grundar sig på att den gröna
eller röda signalen gives successivt från gatans början
till dess slut. En signalanordning finnes uppsatt för
varje, vart annat eller vart tredje kvarter eller på annat
lämpligt avstånd. Om ett fordon som kör enligt detta
system startar på riktig tid vid grönt ljus och kör med
den rätta hastigheten, kan detta köra gatan i ände utan
att behöva stanna, enär det just hinner fram till nästa
signalanordning, då denna tänder grönt ljus, osv. Detta
system medför många fördelar jämfört med
synkronsystemet. Vid synkronsystemet frestas chaufförerna att
köra upp hastigheten otillåtet högt för att hinna så långt
som möjligt, innan stoppsignalen kommer. Dessutom
måste tiden mellan signalväxlingarna vara ganska lång
för att hindra ständig startning och stoppning, och att
under en lång period vänta i en huvudgata, om det är
en mycket lätt trafik i den korsande tvärgatan, är mycket

påkostande för tålamodet och kan leda till överträdelser
av systemreglerna. Vid progressivsystemet tjänar det
däremot ingenting till för motoristen att öka upp farten,
då detta endast har till följd att han måste vänta vid
nästa signal tills det gröna ljuset tändes och kommer
icke fram fortare än om han kört med rätt hastighet.

De städer, som hava detta system installerat, uppgivas
vara mycket nöjda med detsamma, emedan det hindrar
otillåten hastighet och förebygger olyckor. Vidare kunna
tidsperioderna för trafikens avskärande göras kortare.
Fotgängarna bliva därigenom mera benägna att åtlyda
signalerna om de icke behöva vänta för länge, vilket är
av stor vikt, då största antalet olyckor inträffar genom
att fotgängare söka korsa en trafikerad gata.

Det samordnande systemet är en utveckling av det
progressiva systemet. Det är likt detta däri att det tillåter
kontinuerlig trafik, men skiljer sig på det sätt, att varje
korsningspunkt kan särskilt kontrolleras och tidsättas.
Medelst detta system kan man därför taga hänsyn till
tätare eller glesare trafik på tvärgatorna eller på olika
delar av gatulängden. Kontrollerapparaterna för detta
system bli dock mera invecklade än för de föregående.

SVENSKT
UNDERVISNINGSVÄSEN.

Med anledning av min uppsats om svenskt
undervisningsväsen1 har undervisningsrådet Fredriksson tagit
upp till diskussion frågan om de tekniska gymnasierna
och elementarskolorna2, om vilkas undervisning jag
anfört, att kurserna äro för stora. Vad herr Fredriksson
anfört i sin artikel, huvudsakligen bestående av utdrag
ur kungl, skolöverstyrelsens föreskrifter och
anvisningar, är allt utomordentligt förträffligt. Intet tvivel
råder heller, att kungl. maj:t och riksdagen eftersträvat
det bästa möjliga. Det är ej heller en tillfällighet, att
till chefen för den avdelning i skolöverstyrelsen, vilken
har överinseendet över den tekniska undervisningen,
utsetts en framgångsrik ingenjör och industriman,
vilken genom tidigare insatser på det tekniska
undervisningsområdet gjort sig bemärkt. Det är vidare med
klar sikt på målet, detta undervisningsråd uppställt alla
de förträffliga anvisningarna, vilka återgivits i
uppsatsen. De tekniska läroverkens i regel kunniga, för
sin sak entusiastiska, vakna och pigga lärare önska och
eftersträva även att göra det allra bästa. Det är även
min uppfattning, att dessa läroanstalter äro i stort sett
bland de bästa i vårt land.

Mon trots allt detta finner jag, att. i de citerade
utdragen felas något. Den riktning, i vilken de skola
tolkas, finnes ej tydligt angiven. På ett ställe står:
"Industriens och teknikens alltjämt fortgående
utveckling kräver också, att möjlighet städse hålles öppen att
successivt vidtaga de jämkningar och omläggningar i
undervisningsplanen, som äro nödvändiga för att de
tekniska gymnasierna skola kunna fylla sitt ändamål", och
på ett annat "Nyare rön och erfarenheter, som äro en
följd av den industriella och vetenskapliga utvecklingen,
böra vid undervisningen beaktas". Detta kan innebära
och torde i regel även komma att medföra en successiv
ökning av läromaterialet. Det torde i allmänhet ej vara
lätt för en lärare, att i den mån han finner något nytt
böra medtagas även finna något av motsvarande om-

1 Häfte 43, 1927.

2 Häfte 5, 1928.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free